Sökresultat:
3458 Uppsatser om Kontakt med vćrden - Sida 65 av 231
VÀgledararbete - En studie om hur studie-och yrkesvÀgledare upplever sitt eget arbete
MÀnniskor kommer i kontakt med vÀgledare vid olika tillfÀllen i livet, nÀr de vill eller tÀnkt genomföra en förÀndring. Min nyfikenhet gav upphov till hur vÀgledare sjÀlva ser pÄ hur de arbetar och om det finns likheter och skillnader inom den. Syftet med examenarbetet Àr att studera vÀgledare frÄn olika verksamhetsomrÄden och deras upplevelser av sitt arbete. Som undersökningsmetod anvÀnds kvalitativ metod, dÀr fem vÀgledare inom olika verksamheter intervjuats. För att analysera studiens empiriska material har begreppen habitus, handlingshorisont, brytpunkt, self-efficacy och personlighetstyper anvÀnts.
SÀllskapsdjurs pÄverkan pÄ Àldre personer med eller utan demenssjukdom ? En litteraturstudie
Ăldre personer utgör en stor del av befolkningen och Ă„ldersrelaterade sjukdomar
ökar i takt med att den Àldre befolkningen ökar. I Sverige finns det 2,3
miljoner mÀnniskor som Àr över sextio Är varav 140 000 har en demensdiagnos.
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om och hur sÀllskapsdjur
kan pÄverka Àldre personer med eller utan demenssjukdom. Genom att följa
Goodmans sju steg gjordes en systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen
skedde i PubMed CINAHL och PsycINFO dÀr 11 vetenskapliga kvantitativa artiklar
inkluderades.
SÀrbegÄvning i klassrummet : Möjligheter och hinder för att möta den exceptionellt begÄvade eleven
I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.
Kundrelationer vid e-handel mellan företag
Att kundrelationer Àr viktiga för företagen Àr nÄgot som har varit kÀnt sedan lÀnge, samtidigt som fler företag tillÀmpar e-handel. ProblemstÀllningen i denna undersökning syftar till Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning svenska företag, som utöver ordinarie försÀljning erbjuder sina produkter över Internet, kan skapa lÄngsiktiga relationer med kunderna som tillÀmpar e-handeln. Informationen frÄn undersökningen ger Àven svar pÄ vilket tillvÀgagÄngssÀtt företagen anvÀnder för att skapa lÄngsiktiga kundrelationer.De slutsatser som drogs Àr att företagen delvis kan skapa varaktiga kundrelationer över Internet. Det behövs dock ett komplement till e-handeln i form av personlig kontakt med kunden via besök och telefonsamtal. TillvÀgagÄngssÀttet för att skapa varaktiga relationer anses vara personliga och regelbundna besök och telefonsamtal, bra kvalitet gÀllande produkter, hÄlla leveranser, Àrlighet samt ge relevant information till kunden..
Gemensamt boende pÄ Sankt Göransgatan
Gemenskap och utbyte av erfarenhet Àr ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. HÀr bor flera mÀnniskor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trÀ. Huset som vilar pÄ Stadshagens tunnelbaneuppgÄng har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrÀdgÄrd. I vÄningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta Àr ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmÀnheten, nÄgonting som skiljer sig frÄn de traditionella, privata kollektivhusen.
Edith Piaf - att överskrida pÄ förhand givna förutsÀttningar
Den allra första gÄngen jag kom i kontakt med den franska sÄngerskan Edith Piaf var nÀr jag var liten. Jag förstod inte vad hon sjöng om men hörde pÄ hennes röst att det var nÄgot alldeles speciellt. Som sociologistudent och med de sociologiska begreppen i bagaget upptÀckte och upplevde jag Piaf pÄ ett annat sÀtt, i Mills bemÀrkelse, problematiken mellan det biografiska och det historiska.Uppsatsens frÄgestÀllning hur en aktör kan överskrida pÄ förhand givna omstÀndigheter, besvaras med hjÀlp av analyser av Edith Piafs liv. Piaf rörde sig under sin livstid upp och ner eller fram och tillbaka i ett polariserat artistliv i trettiotalets Paris och passade dÀrför bra som studieobjekt för uppsatsen. Teorier och tankar kring att röra sig i, samt att delta i att skapa nya strukturer appliceras pÄ Piaf.
"Socialt förebyggande arbete och samverkan kring att motverka alkoholproblematik baland ungdomar".
En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..
FörÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv
Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv. Vi har valt att anvÀnda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik dÄ den Àr kÀnd för att lÀgga stor vikt vid ett nÀra samarbete med förÀldrar. Metod: Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio förÀldrar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla förÀldrar som vi intervjuade menar att förÀldrasamverkan innebÀr ett samarbete eller en dialog med andra förÀldrar eller med personalen pÄ förskolan.
Motorik och lÀrande/Motor skills and learning
Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ motorik i förhÄllande till lÀrande samt ta reda pÄ hur de arbetar kring detta. Vi kommer att utgÄ ifrÄn ett pedagogperspektiv dÄ det Àr deras syn pÄ motorik och lÀrande vi önskar undersöka.
VÄra frÄgestÀllningar under arbetet kommer att vara:
? Hur ser pedagoger pÄ motorik i förhÄllande till lÀrande?
? PÄ vilket sÀtt ger pedagogerna eleverna möjlighet till att utveckla sin motorik eller fÄ tid till rörelse i klassrummet?
? Hur uppfattar pedagogerna att motorisk trÀning pÄverkar lÀrandet?
Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med sju pedagoger pÄ en skola i en medelstor stad i SkÄne. Fem av pedagogerna valdes ut med hjÀlp av snöbollsmetoden utifrÄn kontakt med de tvÄ första via mejl.
Stress i vardagen : Mammor och pappors upplevelse av stress i relation till förÀldraskap och hemarbete
Syftet Àr att undersöka upplevelsen av stress i relation till förÀldraskap och hemarbete hos mammor och pappor med barn i förskoleÄldern. Slutligen vill jag se om de faktorer som bidrar till stressen samt uttryck och hantering av stressen skiljer sig Ät mot tidigare forskning, samt analysera och diskutera resultaten utifrÄn genusperspektivet. Studien hade en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattning om sin omvÀrld fÄngades upp, och studien genomfördes med en kvalitativ metod. Det empiriska underlaget i studien inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer, dÀr fyra respondenter valdes ut, tvÄ kvinnor respektive tvÄ mÀn.Resultatet visade att det fanns likheter och skillnader mellan respondenterna i upplevelsen av vilka faktorer som bidrog till stressen, samt hur de uttryckte och hanterade stressen. Utbildning i stress var nÄgot som respondenterna inte hade kommit i kontakt med via skolvÀsendet eller hÀlso- och sjukvÄrden..
Hur distriktssköterskan kan öka egenvÄrdsförmÄgan i behandlingen hos patienter med sjukdomen diabetes typ 2
Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.
Ungdomars sjÀlvidentitet, arbetslöshet, kontakt med socialtjÀnsten och arbetsmarknadsinriktade insatser : en studie utifrÄn ungdomars berÀttelser
This essay examines how a group of five youths? self identities are affected by unemploy-ment, contact with the social services and by labour market interventions. In Sweden youth employment has been regarded as a social problem. Arbetslinjen that could be translated into the work model or the work line influences and is a necessity for the Swedish welfare system. With a hermeneutic scientific philosophical position the method used to examine this has been to interview the youths, in the age of 18-25, individually.
OmhÀndertagande av patienter med arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa
Sedan slutet av 1990-talet har antalet lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero pÄ arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Huvudsyftet med undersökningen Àr att utveckla omhÀndertagandet inom företagshÀlsovÄrden. Följande frÄgor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhÀndertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohÀlsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 Är. Genom retrospektiv genomgÄng av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende pÄ sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohÀlsa, förekomst av livshÀndelser och tidigare psykisk hÀlsa.
Nyttjandet av friskvĂ„rdsbidraget : -en kvalitativ studie kring anvĂ€ndandet av friskvĂ„rdsbidraget i Ăstersunds kommun
Denna uppsats byggerpÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatetbaseras pÄ intervjuer som genomförts medsex eleveri gymnasieskolans andra Är. Den syftar till att ge en fördjupad förstÄelse för gymnasieungdomars attityder till lÀsningsom i sin tur kan vÀcka tankar hoslÀrare och blivande lÀrare om hur kunskapen om lÀsvanor kan appliceras i undervisningen. Studien visar att en tidig kontakt med lÀsning i ett hem dÀr lÀsning Àr ett naturligt inslag banar vÀg för en positiv lÀskarriÀr i framtiden. Den visar Àven att ungdomar som kommer frÄn ett lÀsfattigt hem tenderar att vara mer negativt instÀllda till lÀsning. För att lÀsning i skolan ska bli mer tilltalande efterlyser eleverna att de sjÀlva fÄr vara med och pÄverka valet av litteratur samt att skolan erbjuder litteratur som behandlar sÄdana Àmnen som faller inom deras intresseomrÄden.Skolan stÄr inför en tuff utmaning nÀr det gÀller ungdomars lÀsintresseoch det gÀller att odla en positiv instÀllning till lÀsning redan tidigt i grundskolan för att alla ska ha samma chans att vara med pÄ tÄget..
Resursfördelning pÄ BUP: vilka blir patienter under en lÀngre tid och varför?
Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos Àr ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belÀgga hur befintliga resurser inom BUP anvÀnds har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 Är som blev patienter pÄ BUP i 24 mÄnader eller mer. Alla (n=323) nya patienter pÄ BUP i VÀsterÄs och Sala 2006 ingick i studien. Data frÄn intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivÄ, pÄverkan pÄ familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades lÀnge hade större svÄrigheter med extrovert beteende, lÀgre funktionsnivÄ och större pÄverkan pÄ familjen.