Sökresultat:
3452 Uppsatser om Kontakt med vćrden - Sida 66 av 231
Följsamhet gentemot riktlinjer vid kateterspolning : en observationsstudie
Efterföljs handbokens riktlinjer vid kateterspolning? En observationsstudie om följsamheten kring Handbokens riktlinjer och hygienrutiner vid kateterspolning.
Patienter med urinkatetrar Àr frekvent förekommande inom stora delar av vÄrden och Àr dÀrför nÄgot som vÄrdpersonalen kommer i kontakt med. Momentet dÄ katetern spolas Àr förenat med komplikationer och dÀrför har en jÀmförande kvalitativ studie hÀr genomförts utifrÄn Handbokens riktlinjer för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal gÀllande hygien, material och tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀkerstÀlla en god och sÀker omvÄrdnad. Föreliggande studie syftar till att beskriva överensstÀmmelsen mellan hur kateterspolningar genomförs i praktiken och de riktlinjer som ges i Handboken avseende kateterspolning. Observationerna genomfördes pÄ en vÄrdavdelning och deltagarna i studien bestod av undersköterskor samt patienter som bar kvarliggande katetrar.
Bilden av skriftsamhÀllet : Skriftpraktiker i lÀromedel i sfi
Syftet med föreliggande studie Àr att synliggöra bilden av skriftsamhÀllet i lÀromedel i svenska som andrasprÄk genom att undersöka vilka skriftpraktiker som representeras. Materi-alet bestÄr av fyra böcker för studievÀg 1 pÄ sfi. Det teoretiska ramverket och analysverktygen Àr hÀmtade frÄn New Literacy Studies. Metoden Àr en kvalitativ textanalys dÀr innehÄllet ka-tegoriseras efter skrifthÀndelser som i sin tur bildar skriftpraktiker. Resultatet visar att det finns fyra dominerande skriftpraktiker i böckerna.
Det mÄste vara roligt: otillrÀckligt fysiskt aktiva högstadieelever om rörelse och motion
Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vad inaktiva högstadieelever sjÀlva tror skulle kunna vara betydelsefulla faktorer för att pÄbörja och vidmakthÄlla fysisk aktivitet. 160 högstadielever fyllde i en enkÀt varpÄ 71 elever som hamnade under de allmÀnna rekommendationerna för fysisk aktivitet fick fylla i en andra utförligare enkÀt. Data frÄn 29 elever som i den andra enkÀten angav att de var aktiva en gÄng i veckan eller mindre bearbetades och lÄg till grund för en tredje fas dÀr 18 av dem slumpmÀssigt valdes ut och undersöktes med fokuserad gruppintervju som metod. Fokusgruppsresultaten visade att eleverna bland annat lyfte fram det första intrycket, ledaregenskaper, gruppindelning, social kontakt, tidiga framsteg och ovanliga aktiviteter som betydelsefulla faktorer. Resultaten ansÄgs vara tillÀmpbara pÄ projekt som syftar till att aktivera otillrÀckligt aktiva högstadielever..
Hur man hjÀlper i den tysta sorgen ? en kvalitativ studie om hur kuratorn arbetar med patienter som fÄtt tidiga missfall.
Uppsatsen Àr ett uppdrag av en enhetschef inom kvinnosjukvÄrden. Syftet Àr att beskriva hur kuratorerna arbetar med patienter som fÄtt tidiga missfall. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar för att uppnÄ vÄrt syfte:? Hur ser kuratorskontakten ut med avseende pÄ innehÄll och struktur?? Vilka strategier och samtalstekniker anvÀnder sig kuratorerna av?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat fem kuratorer som Àr verksamma inom kvinnosjukvÄrden. De har alla erfarenhet av att arbeta med patienter som fÄtt tidiga missfall.
Förebyggande kriskommunikation i det svenska samhÀllets arbete med sociala risker : En kartlÀggning och analys av dialogexempel
Att bemöta kriser krÀver samarbete mellan mÄnga olika grupper och att förebygga misskommunikation Àr vÀsentligt. En förebyggande kriskommunikation Àr följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter anvÀnder, kan tÀnkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt nÀr det gÀller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartlÀggning av olika dialogmetoder som anvÀnds för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) frÄn kartlÀggningen för en djupare retorikanalys.
?They all come back? : En kvalitativ intervjustudie om KRIS betydelse för fem medlemmar betrÀffande deras Äteranpassning till samhÀllet efter anstaltsvistelse
Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.
?Det var som att tappa fotfÀstet? ? En kvalitativ studie om mÀn och kvinnors upplevelser av en skilsmÀssa/separation
 SAMMANFATTNING: Att skiljas/separera Àr inget ovanligt i Sverige. Som socialarbetare kan vi möta mÀnniskor som befinner sig i kris efter en skilsmÀssa/separation. Dessa mÀnniskor kan vi komma i kontakt med pÄ olika arenor, exempelvis inom familjerÄdgivningen och familjerÀtten. Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för hur mÀn och kvinnor som genomgÄtt en skilsmÀssa/separation upplevt denna samt hur de hanterat situationen. Utöver genomgÄngen av tidigare forskning gjordes sex kvalitativa intervjuer med tre mÀn och tre kvinnor som gÄtt igenom en skilsmÀssa/separation.
Kommunikation vid livets slut : att skrÀddarsy stödet
Palliativ vÄrd Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svÄrt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det Àr avgörande för patientens vÀlbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vÄrd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vÄrd. Studien Àr gjord som en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.
Sociala mediers inverkan pÄ tonÄringarnas psykiska hÀlsa : Ur skolkuratorers perspektiv
FormÄlet med denne undersÞgelse er at undersÞge om svenske gymnasieelever fÞler sig som en del af et nordiskt sprogfÊllesskab. Dette gennem at undersÞge hvilken interaktion eleverne har med de nordiske sprog, hvilke sprog de mener at de forstÄr, hvad lÊreplanen siger om Norden og de nordiske sprog, samt at undersÞge elevernes holdning til de nordiske sprog. 20 elever opdelt i fire fokusgrupper er blevet interviewet, og lÊreplanen for grundskolen och gymnasiet, samt lÊreplanen for faget svensk, er blevet analyseret. LÊreplanen opfylder ikke de mÄl og avtaler som findes omkring den samnordiske sprogpolitik, og resultatet fra samtalerne med fokusgrupperne viser at eleverne fÞrst og fremmest kommer i kontakt med de skandinaviske sprog, hvilket viser at fÊllesskabet primÊrt handler om et skandinaviskt sprogfÊllesskab. Eleverne opfatter norsk som et smukt og let sprog, hvorimod dansk anses vÊre et grimt og svÊrt sprog.
FjÀderplockning hos vÀrphöns och dess relation till belÀggningsgrad i olika inhysningssystem
Majoriteten av alla dödsfall hos vÀrphöns beror pÄ fjÀderplockning med efterföljande kannibalism. FjÀderplockningsbeteendet innebÀr ett mycket stort problem för ÀggnÀringen eftersom det bÄde pÄverkar fÄglarnas vÀlfÀrd till följd av skador och stress, och dessutom ekonomiska förluster via nedsatt Àggproduktion och ökat foderintag. Utsatta fÄglar vars fjÀderdrÀkt förstörts krÀver mer foder för att bibehÄlla normal kroppstemperatur. FjÀderplockning Àr ett multifaktoriellt problem men förekomsten av beteendet har setts öka i takt med den stigande produktionen. Eftersom konsumenternas efterfrÄgan pÄ billiga Àgg ökar tvingas lantbrukarna hÄlla fler fÄglar pÄ samma ytor.
Waldorf, Montessori, inlÀrningsstilar och den lÀrande eleven och dess miljö
I detta arbete jÀmför jag Waldorf (muntlig undervisning och eurytmi), Montessori (ser barnet i dess egen utveckling) och förhÄllningssÀttet inlÀrningsstilar (individanpassat klassrum för maximal inlÀrning). Syftet med arbetet Àr att beskriva metoderna och att jÀmföra likheter och skillnader. Arbetet Àr indelat i; en inledande del dÀr jag beskriver syfte, metod och ger en bakgrund till varför jag valt detta Àmne, en litteraturdel dÀr jag gÄr igenom de tre metoderna Waldorf, Montessori och inlÀrningsstilar samt deras syn pÄ den lÀrande eleven och dess miljö, min egen erfarenhet dÀr jag berÀttar om hur jag anvÀnt och kommit i kontakt med dessa metoder, en undersökning dÀr jag jÀmför Ätta klassers inlÀrningspreferenser med varandra och dÀrefter presenterar jag min slutdiskussion. Min hypotes nÀr jag började detta arbete var att stökiga klasser har en majoritet av kinestetiskt/taktila elever och att dessa kan bli hjÀlpta av programmet inlÀrningsstilar. Min hypotes gick inte att bevisa genom detta arbete..
RisksamhÀllet, konsumenten och producentansvaret pÄ elektroniska och elektriska produkter.
Uppsatsen behandlar producentansvar för elektriska och elektroniska artiklar, konsumenten och risksamhÀllet (Ulrich Beck). Syftet Àr att belysa producentansvaret för el-produkter ur ett konsumentperspektiv. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ intervju med kommunal tjÀnsteman vid Norrköping kommun, intervjuer med ÄterförsÀljare i Norrköping, flödesschema över el-produkter och information och slutligen har producentansvaret för el- produkter analyserats med utgÄngspunkt i Becks verk RisksamhÀllet. El-produkter inebÀr tidstypiska risker för den reflexiva moderniseringsprocessen. Producentansvaret för el-produkter kan ses som ett försök att lösa problematiken kring resurser som hamnat pÄ fel plats.
Anhörig till missbrukare - Finns det hjÀlp att fÄ?
Syftet med min uppsats var att fÄ en djupare förstÄelse för den behandling som finns för anhöriga till missbrukare. Jag ville ocksÄ se om det fanns nÄgon skillnad pÄ upplevelserna av en terapeutledd behandling och en i en sjÀlvhjÀlpsgrupp. Intresset vÀcktes under min praktik pÄ en öppenvÄrdsbehandling för missbrukare, dÀr jag ocksÄ kom i kontakt med anhöriga. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀndes en kvalitativ metod, eftersom jag hellre ville undersöka kÀnslor, emotioner och erfarenheter Àn mer okomplicerade faktafrÄgor. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor och intervjupersonerna fick tala relativt fritt kring olika teman.
Korta byxor, slöjor och skÀgg : Muslimer, det svenska samhÀllet och interaktion
Denna uppsats behandlar frÄgan kring fördomar, muslimer och interaktion. Undersökningen sker genom en intervjuundersökning dÀr respondenterna fÄr svara pÄ frÄgor som berör deras syn pÄ muslimer utifrÄn deras interaktionsnivÄ. Tidigare forskning sÀger att den socialt konstruerade bilden av muslimer Àr negativ, och att den upprÀtthÄlls av samhÀllet, dÀribland filmindustrin. Som ramverk för att undersöka detta anvÀnds socialkonstruktivismen och kontaktteorin. Kontaktteorin, som introduceras av Gordon Allport, sÀger att interaktion mellan grupper minskar fördomar genom att grupperna interagerar som jÀmbördiga och med gemensamma mÄl.
Mellan Empati och Emotion : En kvalitativ studie om hur socionomer hanterar svÄra samtal inom socialt arbete
Det Àr en nödvÀndighet att aktivt anvÀnda sig av sin empatiförmÄga i mötet med klienter,detta för att skapa kontakt med klienten och för att kunna leva sig in i dennes kÀnslor.Empati Àr dÀrför en förutsÀttning för att kunna ge klienten den hjÀlp och det stöd sombehövs. Samtidigt kan flera klienters berÀttelser om traumatiska hÀndelser leda till attsamtalsrÄdgivaren tÀnjer sig lÀngre Àn vad som Àr nyttigt och till slut inte orkar slÀppa innÄgon mer drabbad mÀnniska.I denna studie undersöks vad det Àr som gör att socionomer kan vara empatiska utan att blinedtyngda av samtalet med klienter/patienter som befinner sig i svÄra situationer. Genom attintervjua fyra socionomer och sedan bearbeta empirin med metoden Grundad teori, bildadesen modell med en tillhörande teori som svarar pÄ syftesfrÄgan: Engagemang vÀcker stödsom med erfarenheten leder till insikt och medvetenhet som skapar empatisk nÀrhet ochemotionell distans i samtalet, vilket i sin tur upprÀtthÄller engagemanget..