En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. Vår metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vårt tillvägagångssätt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet därigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur familjehemsföräldrar upplever och hanterar de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska syskon. Fokus ligger på kontakten med syskon som är placerade i andra familjehem men även kontakten med syskon som inte är placerade berörs i viss mån. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med familjehemsföräldrar som har skilda erfarenheter på området. Uppsatsen behandlar vilket upplevt ansvar familjehemsföräldrarna har för att upprätthålla syskonkontakterna, hur de agerar för att upprätthålla dem, vilka hinder som kan finnas i denna del av uppdraget, hur de ser på syskon som fenomen och på specifika syskonrelationer samt hur de upplever det stöd och den handledning som de får av familjehemssekreterarna.Vi har analyserat vår empiri utifrån symbolisk interaktionism, rollteori, socialkonstruktionism samt kognitiva strukturer. Vi fann att många olika faktorer påverkade hur familjehemsföräldrarna upplevde och hanterade barnets syskonkontakter.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera kvinnors karriärväg till chefsposition. Studien fokuserade på vilken betydelse de strategiska studie- och yrkesvalen respektive tillfälligheterna har haft under karriärvägen. Sex kvinnor i chefsposition, som samtliga arbetade i en och samma Kommun i Mellansverige medverkade i studien. Analysen utgår från kvinnornas karriärval samt de två karriärvalsteorierna Careership theory och Planned Happenstance theory. Den teoretiska basen bestod av forskning kring kvinnors karriärval och hur strategi respektive tillfälligheter inverkade.

Med anledning av läroplanens tyngd på samverkan mellan hem och skola är syftet med detta arbete att få en bild av hur lärare ser på sina föräldrakontakter. Frågeställningarna är när, hur och varför hem och skola tar kontakt med varandra och hur kontakterna skulle kunna förbättras. I detta arbete ingår en kvalitativ studie där ett antal lärare intervjuas om deras uppfattningar av föräldrasamverkan..

Ökade krav på flexibilitet i anställningsformerna har lett till att begreppet anställningsotrygghet är allt mer aktuellt. En möjlig moderator till denna stressor är socialt stöd. Sambandet mellan dessa två variabler har dock genererat varierande resultat i tidigare forskning. Denna studie undersöker sambandet mellan två olika aspekter av anställningsotrygghet, kvantitativ och kvalitativ, samt tre olika aspekter av socialt stöd, från kollegor, chef och familj. En enkätstudie genomfördes på ett stort svenskt redovisningsföretag.

Detta examensarbete har gått ut på att få en inblick hur det kan vara att jobba på ett företag inom postproduktion, att inte ha full kontroll över vilket material jag jobbar med och på vilket sätt. I detta fall handlar det även om vilken programvara jag förväntades använda. I Arbetet kommer jag att gå igenom hur det har varit att gå från ett program, jag känt mig väldigt bekant med, till ett annat som jag aldrig använt tidigare. Arbetet kommer även att ta upp begreppet postproduktion och vissa av de yrkesroller jag kommit i kontakt med under projektet..

With this research we aim to examine foster parents and social workers perceptions about the relationship between foster parents and the foster child?s biological parents and their perceptions about the support to the foster parents in the contact with the child?s biological parents. The research will provide a deeper understanding of the actors? perceptions and explain possible differences in their opinions. This study has a qualitative approach and contains eight semi-structured interviews with foster parents and social workers in a smaller town in the south of Sweden.

Det är sällan man läser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjänster i Sverige. Den enskilde medborgaren vänder sig inte heller ofta till media för att få berätta om stödet och det goda bemötandet de fått av myndigheten. Däremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att få uppmärksamhet samt upprättelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvärde kan resultera i artiklar där socialtjänsten arbete framställs negativt. Således kan en missvisande bild målas upp i media, särskilt hos människor som aldrig själva haft kontakt med myndigheten.

Titel: Arbetsgivarvarumärke - en kvantitativ undersökning av sambandet mellan ett arbetsgivarvarumärke och motivationKurs: Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv CFörfattare: Kristoffer Fredriksson och Emilie RunnegårdHandledare: Gunilla RoosNyckelord: Arbetsgivarvarumärke, employer branding, employer brand, motivation, motivationsfaktorer, motivationsområden, lön, feedback, arbetsuppgifter, utveckling och omgivning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om arbetsgivarvarumärket kan utgöra en motivationsfaktor samt om det finns andra motivationsområden som de anställda på ett företag anser är viktiga för att de skall motiveras.Metod: Uppsatsen baserar sig på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning på ett företag.Slutsats/resultat: De viktigaste motivationsområdena för våra respondenter var: Arbetsuppgifter, relationen till chef och kollegor samt feedback och utvecklingsmöjligheter.Lön, fysisk arbetsmiljö och arbetsgivarvarumärket har mindre inflytande på deras motivation. .

Q-Med är ett medicintekniskt företag som tillverkar medicintekniska produkter, exempelvis produkter som är baserade på gel som innehåller bland annat hyaluronsyra. Gelen är placerad i en spruta som innehåller en gummikolv som är i kontakt med gelen.Idag används allt mer polymera material för olika tillämpningar, bland annat som medicintekniska produkter och läkemedelsförpackningar i läkemedelsbranschen. Q-Meds produkter betraktas som medicintekniska produkter på många marknader. Medicintekniska produkter och läkemedelsförpackningar innehåller ofta material som består av polymerer, exempelvis gummi och plast. På dessa material ställs olika krav så att dessa inte kontaminerar den produkt de är i kontakt med, då detta kan leda till olika negativa konsekvenser, exempelvis toxiska reaktioner i kroppen eller sänkt effektivitet hos läkemedlet/produkten.

Hög arbetstillfredsställelse är viktigt för alla anställda, men förutsättningarna för detta varierar beroende på olika faktorer. Personal inom tvångsvård, LVM arbetar nära klienterna, vilket kan påverka personalens upplevda arbetstillfredsställelse. Undersökningens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse hos personal inom tvångsvård. En enkätstudie gjordes med frågeformuläret QPSNordic med 81 deltagare (40 män, 41 kvinnor) samt en intervjustudie med 8 personer (2 män, 6 kvinnor). Resultatet visade att personalen på den öppna avdelningen hade en signifikant högre generell arbetstillfredsställelse än personalen på de låsta avdelningarna, vilket antagligen beror på skillnader i rollförväntningar, men kanske även större personligt utrymme på den öppna avdelningen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kontakten mellan barn och föräldrar ser ut, när föräldern sitter i fängelse. Efter en diskussion med de tilltänkta informanterna var det tydligt att det finns en problematik inom detta ämne. Forskningen ur barn-/föräldraperspektivet är tämligen bristfällig då studier gällande fängelseklienter och kriminalvård i synnerhet behandlar den intagne. Därför var det av intresse att ta reda på hur kontakten hanteras, det vill säga på vilket sätt alla inblandade parter agerar för att barnet skall få ha en så bra kontakt som möjligt med sin förälder trots att den inte har samma möjligheter som en fri förälder. Det fanns ytterligare aspekter inom ämnet som var av intresse, exempelvis att undersöka vad som händer i mötet och de positiva respektive negativa aspekterna av att kontakten fortskrider Slutligen var det viktigt att undersöka om, och i så fall hur, barnen påverkas av att ha en förälder som sitter i fängelse.

Belöningssystem används av många företag i syfte att rekrytera och behålla kompetent personal. Humankapital har blivit allt viktigare inom företag, därmed har det blivit allt viktigare att motivera anställda att arbeta i enlighet med företagets övergripande mål. En del forskning visar att belöningssystemet har positiv effekt på motivationen. Bankernas belöningssystem, i form av bonusar och andra förmåner, har lett till en hel del publikationer. Därmed blir det intressant att undersöka om belöningssystemet är en motivation för dem bankanställda.Syftet med uppsatsen är att undersöka om kundtjänstmedarbetare på SEB respektive Handelsbanken upplever att de motiveras av det belöningssystem som finns och hur respektive chef uppfattar detta ur medarbetarnas perspektiv.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom.