Att få beskedet att ens barn kommer att dö är en mardröm för alla föräldrar. Detta besked drabbar hela familjen och inte enbart den sjuke. Hur en förälder upplever en sådan situation kan bero på olika faktorer exempelvis vilken religion de tillhör eller tidigare erfarenheter av döden. Som anhörig till någon döende har man krav på sig i en pressad och oviss situation och detta kan orsaka olika sorters påfrestningar. Vanliga påfrestningar är känslan av maktlöshet, fruktan, ilska och sorg.

Arbetet handlar om hur fritidspedagoger arbetar för att barn i koncentrationssvårigheter ska få ett fungerande samspel med andra barn i både styrda aktiviteter och i den fria leken. I bakgrunden skriver vi om barn i koncentrationssvårigheter, dess förutsättningar och om fritidshemmens mål och uppdrag kring barn i koncentrationssvårigheter. Som metod använder vi oss av kvalitativa intervjuer och intervjuar fyra fritidspedagoger i en stad i Sverige. Genom samtalsanalys skriver vi vad pedagogerna svarat med anknytning till forskningsfrågorna. Med hjälp av intervjuerna får vi reda på att fritidspedagogerna försöker anpassa lokaler och miljöer efter barn i koncentrationssvårigheter men att de tycker att det är svårt.

Abstract Mårtensson, Helen (2009). Samspel på en småbarnsavdelning på en förskola. Malmö högskola: Lärarutbildningen. Syftet med den här studien var att ta reda på hur pedagogerna på en 1,5- och 2-åringsavdelning främjar barnens samspel och hur 1,5- och 2-åringarna samspelar med barnen i samma ålder under den fria tiden, då det finns tid till att leka och även hur de tar kontakt med pedagogerna. Studiens syfte var också att ta reda på hur samspel i sin tur påverkar barnens lärande. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: Hur arbetar pedagogerna i praktiken för att främja barnens samspel? På vilka sätt samspelar 1,5- och 2-åringar med de andra barnen på avdelningen? På vilka sätt tar 1,5- och 2-åringarna kontakt med pedagogerna? Metoderna som har använts för att få svar på frågor är intervjuer och observationer.

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna..

Syftet med denna uppsats belyser hur lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd, upplever att lärare kan underlätta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lärare med erfarenhet av arbete med elever i behov av särskilt stöd. Våra informanter består av en fritidspedagog, en lärare och fyra specialpedagoger. Våra informanter arbetar på resursskolor respektive ?vanliga? skolor.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan väl träffas och fika.Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala ochkunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter.

Facebook är en social mötesplats där användaren får en möjlighet att hålla kontakt med sina nära och kära. Här kan du, offentligt eller privat, informera andra användare om vad som händer i ditt liv samt ta del av vad som sker i andras liv. Facebook har dock även en baksida, det finns nämligen risker i samband med användande av det sociala forumet i form av bland annat mobbing och kränkningar. Andra användare kan exempelvis publicera oönskade bilder på dig som sedan visas offentligt. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur medvetna föräldrar är angående medföljande risker i samband med deras barns användande av facebook.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Det är sällan man läser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjänster i Sverige. Den enskilde medborgaren vänder sig inte heller ofta till media för att få berätta om stödet och det goda bemötandet de fått av myndigheten. Däremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att få uppmärksamhet samt upprättelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvärde kan resultera i artiklar där socialtjänsten arbete framställs negativt. Således kan en missvisande bild målas upp i media, särskilt hos människor som aldrig själva haft kontakt med myndigheten.

Detta arbete handlar om hur fritidspedagoger möter barn i sorg, vilken plats samtal om döden har i fritidshemmet samt i vilka sammanhang samtal om döden uppstår. Vidare undersöker jag om Astrid Lindgrens Bok ?Bröderna Lejonhjärta? kan vara användbar som redskap för att stötta barn som sörjer och i samtal med barn om döden. Genom intervju har jag undersökt tre pedagogers syn på att prata med barn om döden och hur de möter barn i sorg. Intervjufrågorna har jag arbetat fram genom en textanalys av Bröderna Lejonhjärta..

Syftet med följande arbete är att kartlägga specialpedagogers roll i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring barn med koncentrationssvårigheter. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och frågeformulär ville vi kartlägga vilken roll specialpedagoger har i förskolan för barn med koncentrationssvårigheter samt få reda på vilka generella åtgärder som vidtas för dessa barn. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att specialpedagogerna uppfattar att deras roll i förskolan är av stor betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Detta eftersom de deltagande i studien anser att deras främsta arbetsuppgift är att handleda och förmedla till övriga pedagoger för att på så vis kunna gynna utvecklingen hos barn med koncentrationssvårigheter. .

Denna undersökning handlar om lekens betydelse för utvecklande av socialt sampel mellan barn. Vet alla vad lek är och är lek något man kan definiera? Vi har intervjuat barn och pedagoger i förskola och förskoleklass och även observerat barn. Genom lek får barn bearbeta vardagssituationer och världen runt omkring dem. De lär sig att samarbeta och att lyssna på varandra, men även turordning.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Under graviditeten går de blivande föräldrarna till Mödravårdscentralen (Mvc) för regelbundna kontroller. Efter att barnet är fött kommer föräldrarna i Kontakt med barnavårdscentralen (Bvc) som har till syfte att främja hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna föräldrars upplevelse av sitt första besök på barnavårdscentralen. Data samlades in genom intervjuer med tre föräldrapar samt en förälder i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod.