Uppsatsen syftar till att underso?ka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samha?llet idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redakto?rer pa? olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna sta?lls emot: de anses som viktiga fo?r yttrandefrihet, demokrati och ma?ngfald men blir a?nda? fo?rsummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifra?n detta formuleras tre fra?gesta?llningar:Hur ser redakto?rerna pa? den politik som drivs kring kulturtidskriften?Vad anser redakto?rerna att kulturtidskriften har fo?r roll och status i samha?llet?Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifra?n de intervjuaderedakto?rernas svar, den ra?dande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier ochtidigare forskning?Dessa fra?gor analyseras utifra?n intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer ochAdornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fa?ltteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital.

Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

I uppsaten analyseras skrÀvlets narrativa och ideologiska implikationer i enlighet med det Jameson kallar social symbolhandling i Dan Anderssons Amerika-skildring Chi-mo-ka-ma frÄn 1920. HÀr noteras textens antitetiska relation till den billiga lÀsning som den vanligtvis vÀnsterradikale Andersson beskrev boken som i brev till Bonniers, liksom till populÀra eller reifierade genremarkörer och den ideologi som denna konsumtionskultur Àr ett uttryck för. Den paradoxala narration som dÀrmed uppstÄr, frÀmst i bilden av indianerna, kan Àven tolkas som de textuella följderna av en reell subtext, som, tillsammans med underklassens villkor, kan betraktas som en politiskt undermedveten nivÄ av realism. DÄ skrÀvlets ideologem glider mellan att förvrÀnga verkligheten till sin motsats och mimetisk upplösning i ren verklighetsflykt kan vÄr förstÄelse hur detta fungerar inte anvÀndas som en sÀker tolkningskod för att avtÀcka den subversiva nivÄn i en allegorisk lÀsning. Boken blir dÀrmed ambivalent mellan anti-mimetisk modernism, populism och en indirekt antydd subversiv realism.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, dÀr fokus ligger pÄ att pÄvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrÄn en definition given av konsumtionssamhÀllet. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gÀllande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestÄende av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hÀmtas frÄn fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda Äldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. HÀr tydliggörs hur man, nÀr man talar om kvinnan i materialet, hela tiden Àr positionerad inom en konsumtionsdiskurs sÄvÀl verbalt som visuellt. Studien syftar Àven till att sÀtta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka pÄ konsekvenser som tidningarnas representationer har pÄ kvinnors vardag, dÄ studien pÄvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojÀmlik samhÀllsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhÀllets objektiva stÀllning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett..

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera fenomenet vintagemode. Genom att intervjua nÄgra aktörer inom andrahandsmarknaden vill jag studera denna konsumtionskultur och dess utveckling. Vidare vill jag undersöka de olika begreppen inom andrahandsmarknaden, om man hittar nÄgra distinkta skillnader mellan begreppen dÄ det förekommer olika definitioner av orden. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning med en lÄg grad av standardisering och lÄg grad av strukturering. Till denna intervjustudie valdes sex informanter ut som arbetar inom andrahandsmarknaden.

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till sk?rmanv?ndning.

Bakgrund: Det framtida v?rdbehovet har visat sig ?verstiga tillg?ngen till personalresurser, vilket ses som en utmaning f?r v?lf?rden. Artificiell intelligens (AI) ?r en teknologi som ?r p? frammarsch i samh?llet och inte minst inom v?rden och radiografi. Genom att dra nytta av dess f?rdelar finns f?rhoppningar om f?rb?ttringar p? s?v?l v?rd som personalf?rs?rjning.

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera fenomenet vintagemode. Genom att intervjua nÄgra aktörer inom andrahandsmarknaden vill jag studera denna konsumtionskultur och dess utveckling. Vidare vill jag undersöka de olika begreppen inom andrahandsmarknaden, om man hittar nÄgra distinkta skillnader mellan begreppen dÄ det förekommer olika definitioner av orden. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning med en lÄg grad av standardisering och lÄg grad av strukturering. Till denna intervjustudie valdes sex informanter ut som arbetar inom andrahandsmarknaden.