Det här examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sådan skulle kunna tänkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet är byggnad för kulinariska möten på Djurgården. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och Konsumtion. Mångfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sådan med möjligheter, både väntade och oväntade, En annan av grundtankarna var att se på om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

Idag blomstrar debatten om människans och det moderna samhällets framtid under parollen Hållbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrågan, på arbetsplatser talas det om CSR-arbete, på handelshögskolor talas det om hållbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hållbarhetschefer. Övergripande går det att se att hållbar utveckling har blivit ett erkänt begrepp och fått sig en stor roll i dagens moderna samhällsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fått ett stort ansvar (om inte ansvaret) att främja för en hållbar utveckling genom att agera hållbart utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom påtryckningar från ett modernt samhälle med medvetna konsumenter som i allt större utsträckning konsumerar hållbart och ställer vissa krav på företagen de handlar från. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig på att framhäva företags hållbara handlingar, exempelvis genom att påvisa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara är ekologiskt framställd.

Idag konsumeras det allt mer och det är Konsumtionen som står i centrum för denna rapport. Det stadiet som vårt samhälle befinner sig i nu, namnges ofta Konsumtionssamhället. Det har skett en förändring inom konsumentens inställning till Konsumtion. Hemelektronik är en bransch som tydligt märker av detta skifte i samhället, och därför har vi valt att avgränsa vår rapport till detta område. Denna rapport skall ge en ökad förståelse om säljarens medvetenhet av de teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhälle, av Konsumtion inom hemelektronik.

Uppsatsen är en studie i hur samhället och den Konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frågor som rör Konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lärandesituation.Utgångspunkten i studien är teorier om modernitet där reflexivitet, görbarhet och individualisering är centrala teman. Människan är idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig själv och det posttraditionella samhället betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli något av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstår nya symbolvärden vid sidan av bytesvärden och bruksvärden, symbolvärden som är knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur människan manifesterar sin vilja att särskilja sig men också att tillhöra genom Konsumtion som symbolisk aktivitet, där konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med Konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar Konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar Konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes.

Kollaborativ Konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av Konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Symbolisk Konsumtion blir allt mer framstående i dagens Konsumtionssamhälle då ägodelar används för att förlänga, förstärka samt förbättra individers identiteter samt ställning och status inom olika grupper. Denna Konsumtion, vilken är grundad i ett behov av bekräftelse och erkännande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjälp av sociala medier där en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmärksammats av både företag och akademiker då dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har därtill visat sig påverkade rent psykiskt då det som exponeras på sociala nätverk mestadels är enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk Konsumtion inom dessa kontexter är dock något som forskningen inom området belyst i mindre grad.Denna studies syfte är att skapa en djupare förståelse för om och hur unga vuxna påverkas av samt påverkar varandra till symbolisk Konsumtion via sociala nätverk.

Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens Konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur Konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell Konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv Konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats).

Syfte: Att mäta turisternas Konsumtion i samband med ett större idrottsevenemang samt att beräkna skatte- och sysselsättningseffekter till följd av denna under Skid-VM i Falun år 2015.Metod: Turisternas Konsumtion har i denna studie mätts genom att ett urval av besökarna på Skidspelen 2013 fört dagbok över sin Konsumtion. Vi har även använt sekundärdata i form av en Konsumtionsundersökning som är genomförd under Svenska Skidspelen 2012 samt uppgifter från en rapport författad av HUI Research AB.Slutsats: Tre olika scenarion har använts för att beräkna skatte och sysselsättningseffekter. Ett lågt scenario där vi räknar med 140 000 sålda endagsbiljetter vilket är samma antal som Skid- VM i Falun 1993. Ett medelhögt där vi räknar med 200 000 sålda endagsbiljetter vilket är vad arrangören förväntar sig samt slutligen ett högt scenario med 270 000 sålda endagsbiljetter vilket är vad som såldes under Skid-VM i Oslo 2011. Beroende på valt scenario kommer turisternas totala Konsumtion i regionen att uppgå till mellan 147 och 197 miljoner kronor.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med Konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar Konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar Konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes.

Uppsatsen behandlar hur Konsumtionen av läkemedel påverkas av patientavgifter för läkemedel. Närmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhällsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier från Sverige, USA och Storbritannien används för att besvara frågeställningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hälsa och hur hälsa produceras. Vidare är individen begränsad av tid och pengar i sin Konsumtion och påverkas av moral hazard och asymmetrisk information.

Internetanvändandet i Sverige ökar och en väsentlig del av Internetanvändandet inbegriper bloggar. Bloggläsande är mest populärt bland unga kvinnor och det är just denna grupp studien syftar att undersöka. Syftet med studien är att undersöka hur bloggläsare påverkas av det de läser i bloggar, med fokus på bloggläsares Konsumtion och reflektera över hur det i sin tur påverkar bloggläsares identitetsskapande. Huvuddelen av tidigare forskning inom ämnet blogg har belyst bloggförfattarnas perspektiv. Den tidigare forskning vi presenterar i arbetet visar att bloggförfattare kan använda bloggen som ett verktyg i sitt identitetsskapande.

Under senare år har svenska skolungdomars Konsumtion av alkohol minskat medan Konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande Konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars Konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikaKonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars Konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholKonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, människor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande är det merparten som väljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv inställning till ekologisk Konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, två som till vardags handlar ekologiskt och två som handlar konventionellt.  Det finns många anledningar till varför inte konsumenter väljer att handla ekologiskt. När konsumenten står för ett val av vara så är det flera kriterier som spelar in så som kvalitet, hälsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier så handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.