Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de Konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ Konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra Konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till KonsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, Konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till Konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med Konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till Konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

Som förälder till en 12-åring ser jag en stor förändring i Konsumtionsmönstret jämfört med då jag själv var barn på 70-talet. Skillnaden består kanske främst i att barn idag, generellt sätt, verkar ha mycket fler och dyrare prylar än vad min generation hade då vi var barn. Detta är ett intressant sociologiskt fenomen vilket utgör bakgrunden till min undersökning. Syftet med min uppsats är att undersöka föräldrars syn på, och hur de resonerar kring, barns Konsumtion av "prylar". Jag har lagt särskilt fokus på Konsumtion av märkeskläder, mobil och användande av datorer/Internet, dvs saker som har med kommunikation i olika former att göra.Jag har undersökt föräldrars inställning till barns Konsumtion genom att göra en empirisk undersökning där jag har intervjuat åtta föräldrar till barn i åk 5 och 7.

Titel: Den vikande skivförsäljningen ? En statistisk analys av den svenska fonogramförsäljningen år 2000-2003Författare: Henrik AgertzKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, D-kursen VT 2005Syfte: Syftet är att analysera tre olika hypoteser rörande den negativa utvecklingen av fonogramförsäljningen år 2000 till år 2003 med hjälp av SOM-undersökningen på riksnivå.Metod och material: En statistisk analys av Riks-SOM under åren 2000-2003.Huvudresultat: Undersökningen ger inget stöd för att de som laddar ner musik som ett huvudsyfte med sin internetanvändning har minskat sin CD-Konsumtion i annan grad än de som inte laddar ner musik som ett huvudsyfte.Det finns en skönjbar, om än inte statistiskt säkerställd, skillnad som visar att de som lyssnar mer frekvent på privat lokalradio inte har minskat sin CD-Konsumtion i högre grad än de som lyssnar i mindre omfattning. Tvärtemot har de istället en potentiellt mindre nedgång i sin CD-Konsumtion är de som lyssnar mindre frekvent, vilket kan bero på att de lyssnar ofta har ett större musikintresse.Hos de som har tillgång till en DVD-spelare i hushållet finns det inte heller någon skillnad i minskningen av CD-Konsumtionen mot de som inte har tillgång till DVD-spelare.Dessutom visar undersökningen att de som stått för den enda statistiskt säkra nedgången i sin CD-Konsumtion är dem mellan 15 och 24 år som även, under både år 2000 och 2003, är de största CD-konsumenterna..

Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin Konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via Konsumtion skapa mening. En del av denna meningsKonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer.Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta.Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen.Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark Konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur Konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån.

AbstraktUppsatsen handlar om kundvalet och de privata hemtjänstsföretag som etablerat sig på marknaden i Varbergs kommun. Centrala begrepp i uppsatsen är Konsumtion, individualisering och allmän välfärd. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där informanterna har gett oss en berättelse hur de som anställda eller som chefer för hemtjänst upplever sitt arbete och kundvalet.Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur den privata hemtjänsten bedrivs och hur dessa organisationer arbetar för att etablera sig på marknaden. Genom att till viss del också undersöka den offentliga verksamheten vill vi skapa en förståelse över hur denna påverkats av kundvalet som infördes 2007. Vi vill genom detta titta närmare på hur man konkurerar med varandra i människovårdande organisationer.Litteratur som används är Baumans teorier kring välfärdsstaten och Konsumtion.

Bakgrund: Med anledning av Sveriges ökade ekologiska Konsumtion så kommer denna uppsats vidare undersöka ekologisk Konsumtion som fenomen och hur företag bör arbeta för att på bästa sätt lyckas nå långsiktig överlevnad med just ekologi som grund.Problem: Vilka faktorer är viktiga för företags beslut om marknadsföringsstrategier gällande ekologiska varor, för att nå långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att analysera och utvärdera konsumentbeteende med avseende på ekologisk Konsumtion. Metod: Undersökningen är kvalitativ och kommer att bearbetas utefter en hermeneutisk och systemteoretisk ansats. För att kunna svara till problem och syfte kommer befintliga teorier att användas. Teoretiska perspektiv: Utbytesperspektiv, utvecklingsperspektiv Teorier: Mervärdesteorin, involveringsteorin, marknadsföringsmixen, konsumentbeteende, totalkommunikation, värdekedja och värdestjärna.Empiri: För det empiriska underlaget har sju stycken konsumenter och en branschrepresentant intervjuats.Analys: Empirin har analyserats utefter de faktorer författarna givit som centrala för att svara till problem och syfte. Författarna har efter operationalisering kunnat dela in respondenterna i en matris baserad på involveringsgrad till ekologi. Detta för att göra det enkelt att följa uppsatsens röda tråd.Resultat: Författarna menar att det är involveringsgraden till ekologi, om den är hög, som är avgörande för Konsumtion av ekologiska varor.

Syfte: Marknaden för ekologiska produkter har expanderat men försäljningsutvecklingen ökar långsamt. Konsumenternas köp av ekologiska produkter påverkas av många olika faktorer. Syftet med denna studie är att undersöka marknadsföringsmixens påverkan på konsumenternas köp av ekologiska produkter. Metod: En kvantitativ studie baserad på en enkätundersökning. Det empiriska materialet som samlades in via enkäter analyserades via statistik programmet SPSS. Resultat & slutsats: Konsumenters ekonomiska situation kan begränsa köpet av ekologiska produkter eftersom produkterna tenderar att ha högre priser än de konventionella. Men det är inte endast priset som är den avgörande faktorn utan även utbudet, tillgängligheten samt konsumenternas kunskaper om ekologisk produktion kan påverka köpet.

Konsumtion är något vi ägnar åt oss i vardagen och som inte går att komma ifrån. Nya möjligheter idag, vare sig det handlar om högre inkomst eller större utbud på marknaden, gör att det skapas nya begär och att den nya Konsumtionen efter ett tag känns nödvändig. Idag konsumeras därmed fler varor än någonsin tidigare. Men Konsumtionen av varor och tjänster påverkar miljön, och det under hela sin livscykel, från utvinning av råvara till då den blir till avfall.Konsumtion av mode är ett exempel på Konsumtion där man uttrycker sina begär och sin längtan. Mode som ofta uttrycks genom kläder ger stimulans till Konsumtion och mode och trender förändras snabbt, vilket innebär att det är svårt att hålla kolla på hela produktionsledet och hur miljön påverkas.

Projektet handlar om formgivning och Konsumtion, om hur mycket vi förbrukar (varför) och om produkternas livslängd.Våra produkter är kanske mer miljövänliga nu än för ett par decennier sedan, men vi köper fler. På en kort tid har vårt sätt att konsumera ändrats oerhört.En förutsättning för vår Konsumtion är att både material och arbetskraft är billigt, vilket är ohållbart i ett längre perspektiv.Materialen blir dyrare ju mindre som finns kvar, arbetskraften är bara billig så länge landet den finns i är fattigt.Som formgivare kan man känna en problematik i att formge "en sak till".I examensarbetet vill jag ta ställning till detta och leta efter lösningar.Hur vill jag arbeta som formgivare?.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin Konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad Konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just Konsumtion av etiska livsmedel.

Vi ämnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lågt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har ställt oss följande frågeställningar: Har framtidens konsument högt eller lågt intresse för ekologiska livsmedel? Vad är orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel är konsumenter mottagliga? Våra resultat visar att framtidens konsument har lågt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror på bristande kommunikation från butiker och samhället ut till konsumenterna. Andra orsaker är att livsmedel ofta konsumeras vanemässigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument är mottagliga argument bland annat, mer information, påverkan på lokal nivå genom ekologisk Konsumtion och ekologipoäng när man handlar ekologiskt..

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över Konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others.