Vi Àmnar i denna uppsats att undersöka, om ekologiska produkter har högt eller lÄgt intresse hos framtidens konsument och orsakerna till detta.VI har stÀllt oss följande frÄgestÀllningar: Har framtidens konsument högt eller lÄgt intresse för ekologiska livsmedel? Vad Àr orsaken till graden av intresse? och för vilka typer av argument för ekologiska livsmedel Àr konsumenter mottagliga? VÄra resultat visar att framtidens konsument har lÄgt intresse av ekologiska livsmedel. Orsakerna till detta beror pÄ bristande kommunikation frÄn butiker och samhÀllet ut till konsumenterna. Andra orsaker Àr att livsmedel ofta konsumeras vanemÀssigt, okunskap om ekologiska produkter och oengagemang att konsumera dem.För framtidens konsument Àr mottagliga argument bland annat, mer information, pÄverkan pÄ lokal nivÄ genom ekologisk konsumtion och ekologipoÀng nÀr man handlar ekologiskt..

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med förÀldrar. Vi ville Àven synliggöra hur förÀldrarna sjÀlva ser pÄ barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har anvÀnt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsansats med bekvÀmlighetsurval. För att analysera vÄrt insamlade datamaterial har vi anvÀnt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder pÄ att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, bÄde i pryl- och klÀdvÀg.

In this thesis I try to examine the consumtion among people that are retired and therefore can be considered as being in the third age. This studie is carried out in Norrköping, with interviews of people living in or close to Norrköping. I have used theories about the third age, consumtion and the space of the city. I have examined the importance of the city space as a meeting place and where the elderly buy the things they need for there everyday life. I also try to examine if the things they buy has an importance that goes beyond the immediate use, such as communicating a persons status to others.

Bakgrund: Studien tar utgÄngspunkt i den nya kursplanen för matematik dÀr matematikens anvÀndning i olika sammanhang och vardagen betonas tydligare Àn i den förra kursplanen (Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). Elevers sjunkande matematikprestationer Àr en pÄgÄende problematik (se. t.ex. TIMSS 2007) och förhoppningar med denna rapport Àr att lyfta en bredare syn pÄ matematik och dÀrmed skapa motivation för eleverna. Ambitionen Àr att framhÀva en matematikundervisning som anknyter till vardagen och elevernas erfarenheter.Syfte: Syftet Àr att undersöka hur elever i skolÄr tre uppfattar matematik.

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingÄende förstÄelse för marknadsföringen av lÀkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i lÀkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som anvÀnts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  frÄn LÀkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i LÀkartidningen  och reklamfilmer pÄ TV4. I arbetet har det anvÀnts en egenframstÀlld  mall för att koda och sammanstÀlla datamaterialet frÄn reklamobservationerna.  Det empiriska materialet frÄn bÄde intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av lÀkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rÀttfÀrdigad handling. En av anledningarna till detta Àr att lÀkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat vÀlbefinnande för samhÀllets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försÀljningsintÀkter, vilka i  sin tur har större chans att öka dÄ marknadsföring bedrivs.

VeterinÀr beteendemedicin Àr ett relativt nytt omrÄde. Internationellt sker en ökad diagnosticering av psykiska sjukdomar och syndrom hos sÀllskapsdjur med efterföljande medicinering. Studien syftade dels till att öka kunskapen om hur beteendeproblem hos hund och katt behandlas farmakologiskt i Sverige och hur veterinÀrer och djurpsykologer ser pÄ sin egen kompetens inom omrÄdet. Dessutom till att undersöka vad veterinÀrer och djurpsykologer har för instÀllning till beteendemodifierande lÀkemedel och produkter. Samt slutligen att fÄ en uppfattning om hur mycket beteendemodifierande lÀkemedel och produkter som anvÀnds till hund och katt.

Det hÀr examensarbetet började med en idé om att skapa en samlingsplats för mat vilket innebar att först formulera hur en sÄdan skulle kunna tÀnkas te sig och sedan utveckla ett övergripande koncept samt en idé om vad för slags arkitektur som behövs. Resultatet Àr byggnad för kulinariska möten pÄ DjurgÄrden. Löpande har det kretsat kring vad som behövs för att generera kulinarisk kunskap, kultur och konsumtion. MÄngfald har varit ledordet under processen och att kombinera en sÄdan med möjligheter, bÄde vÀntade och ovÀntade, En annan av grundtankarna var att se pÄ om maten som nöje för att inte lusten och dess innebörd ska glömmas bort..

Idag blomstrar debatten om mĂ€nniskans och det moderna samhĂ€llets framtid under parollen HĂ„llbar utveckling. I media talas det dagligen om politiker som försöker lösa klimatfrĂ„gan, pĂ„ arbetsplatser talas det om CSR-arbete, pĂ„ handelshögskolor talas det om hĂ„llbarhetsredovisning och i jobbannonser söker företag hĂ„llbarhetschefer. Övergripande gĂ„r det att se att hĂ„llbar utveckling har blivit ett erkĂ€nt begrepp och fĂ„tt sig en stor roll i dagens moderna samhĂ€llsekonomi - och framförallt inom företagandet. Vi ser att företag har fĂ„tt ett stort ansvar (om inte ansvaret) att frĂ€mja för en hĂ„llbar utveckling genom att agera hĂ„llbart utifrĂ„n ett socialt, miljömĂ€ssigt och ekonomiskt perspektiv.Vidare ser vi att en stor del av detta ansvar kommer genom pĂ„tryckningar frĂ„n ett modernt samhĂ€lle med medvetna konsumenter som i allt större utstrĂ€ckning konsumerar hĂ„llbart och stĂ€ller vissa krav pĂ„ företagen de handlar frĂ„n. Detta har lett till att vi idag ser marknadsföringsstrategier och reklam som inriktar sig pĂ„ att framhĂ€va företags hĂ„llbara handlingar, exempelvis genom att pĂ„visa att produktionen inte sker av barnarbetare eller att en vara Ă€r ekologiskt framstĂ€lld.

Idag konsumeras det allt mer och det Àr konsumtionen som stÄr i centrum för denna rapport. Det stadiet som vÄrt samhÀlle befinner sig i nu, namnges ofta konsumtionssamhÀllet. Det har skett en förÀndring inom konsumentens instÀllning till konsumtion. Hemelektronik Àr en bransch som tydligt mÀrker av detta skifte i samhÀllet, och dÀrför har vi valt att avgrÀnsa vÄr rapport till detta omrÄde. Denna rapport skall ge en ökad förstÄelse om sÀljarens medvetenhet av de teorierna som formar konsumentens beteende i dagens samhÀlle, av konsumtion inom hemelektronik.

Uppsatsen Àr en studie i hur samhÀllet och den konsumtionskultur vi lever i speglas i den samtida konsten och den offentliga debatten. Det didaktiska perspektivet tar upp samtidskonsten roll i bildundervisningen och hur frÄgor som rör konsumtion och identitet visuellt kan bearbetas och gestaltas i en lÀrandesituation.UtgÄngspunkten i studien Àr teorier om modernitet dÀr reflexivitet, görbarhet och individualisering Àr centrala teman. MÀnniskan Àr idag inbegripen i ett reflexivt arbete för att skapa sig sjÀlv och det posttraditionella samhÀllet betecknas av att traditionella normer brutits ner och individen tvingats bli nÄgot av en ?sökare?.I senkapitalismen uppstÄr nya symbolvÀrden vid sidan av bytesvÀrden och bruksvÀrden, symbolvÀrden som Àr knutna till livsstil och identitet. Studien beskriver hur mÀnniskan manifesterar sin vilja att sÀrskilja sig men ocksÄ att tillhöra genom konsumtion som symbolisk aktivitet, dÀr konsumenten genom att handla konstruerar sitt ?jag?.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika omrÄden inom GÀvle kommun, med konsumtion av försÀkringsskydd som riskmÄtt. GÀvle kommuns 18 omrÄden Àr indelade i fyra regioner vilka Àr centrum, norr, söder-vÀst och öst.Delsyftet Àr att studera vilka individuella variabler sÄsom Älder, förvÀrvsinkomst, boende, boendeförhÄllande, utbildning samt sysselsÀttning som pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur tvÄ fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka hÀrrör frÄn informationsasymmetri, pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd.Metod: Arbetet utgÄr ifrÄn fyra stycken valda metoder vilka Àr klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmÄttet, chi-tvÄ (?2), anvÀnts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppstÀlld hypotes.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

Symbolisk konsumtion blir allt mer framstÄende i dagens konsumtionssamhÀlle dÄ Àgodelar anvÀnds för att förlÀnga, förstÀrka samt förbÀttra individers identiteter samt stÀllning och status inom olika grupper. Denna konsumtion, vilken Àr grundad i ett behov av bekrÀftelse och erkÀnnande, har genom Internets utveckling och utbredning samt betydelse dessutom blivit allt mer enkel att visa upp med hjÀlp av sociala medier dÀr en stor del av interaktion mellan individer numera sker. De sociala mediernas utbredning och de nya kommunikationskanaler de bildat har uppmÀrksammats av bÄde företag och akademiker dÄ dessa bland annat har erbjudit nya marknadsföringskanaler. Det har dessutom fastslagits att företag effektivt kan anvÀnda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Individer har dÀrtill visat sig pÄverkade rent psykiskt dÄ det som exponeras pÄ sociala nÀtverk mestadels Àr enbart positivt och ger intrycket av lyckliga och felfria liv. Huruvida individer kan influera varandra till symbolisk konsumtion inom dessa kontexter Àr dock nÄgot som forskningen inom omrÄdet belyst i mindre grad.Denna studies syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för om och hur unga vuxna pÄverkas av samt pÄverkar varandra till symbolisk konsumtion via sociala nÀtverk.

Bostaden stÄr för större delen av det genomsnittliga hushÄllets förmögenhet och kan dÀrför förvÀntas ha inverkan pÄ hushÄllens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen pÄverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier frÄn 1999 och framÄt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med nÄgot undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenÀgenhet med avseende pÄ husvÀrdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende pÄ husvÀrdet (beroende pÄ vilket mÄtt som studerats).