Utifrån Blanchards OLG-modell för en liten öppen ekonomi med åldersberoende arbetsutbud, analyseras vad som sker med konsumtionen och den finansiella förmögenheten per capita när pensionsåldern höjs. Konsumtionen ökar när pensionsåldern höjs eftersom en högre pensionsålder betyder en högre total löneinkomst som kan användas på konsumtion, vilket ger större nytta. Sparandet kan däremot både öka och minska när pensionsåldern höjs. Incitamentet till att öka sparandet kommer från att man vill utjämna den högre konsumtionen som kommer från den ökade livsinkomsten över hela livet. Men en ökning av pensionsåldern betyder att tiden som pensionär då man ska konsumera för sina sparade tillgångar minskar, vilket minskar incitamentet för att spara.

SammanfattningKonsumtion och ekonomi är områden som på olika sätt påverkar människors liv. Forskning visar att värderingar, identiteter och idéer grundas på konsumtion. Syftet med denna studie var att undersöka elevernas attityder, kunskaper och beteenden inom konsumtion och ekonomi som är ett kunskapsområde inom ämnet hem- och konsumentkunskap. Författaren var även intresserad av att undersöka om det fanns skillnader mellan två skolor bland elever i årskurs nio som skiljer sig åt vad gäller upptagningsområde och skolans geografiska läge. 153 enkäter delades ut och resultatet analyserades med dataprogrammet IBM Statistics Version 20 (SPSS 2010).

Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost.Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost.Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ?18 år och bodde i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fokusgruppsintervjuer med män mellan 25 och 35 år, belysa deras syn på konsumtion på köpcentrum. Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi utförde tre fokusgrupper där respektive grupp bestod av fyra till fem män mellan 25 och 35 år. Vi använder oss av teorier om miljö, beteende och genus för att förstå de faktorer män ser som betydande i köpcentret. Vi utgår från en egen modell baserad på S-O-R-paradigmet, Servicescape- och Servuctionsmodellen.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten.Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse.

Syfte Vi har för avsikt att öka förståelsen för hur valet av återhämtningstillskott styrs av konsumentens beteende och analysera i vilken grad olika faktorer påverkar detta val. Vår förhoppning är att denna insikt skall kunna bidra till att minska det informationsbehov som företag i denna bransch ställs inför där de idag kan ha bristfällig information. Metod För att besvara de frågeställningar som uppkommit under problemdiskussionen har vi använt oss av både primär och sekundär data. Vi har utgått från den sekundärdata vi insamlat för att få en teoretisk bas att stå på. Den primärdata vi insamlat baserar på kvalitativa djupintervjuer och samtal med sakkunniga.

I denna uppsats diskuteras föräldraskap och normer runt föräldraskap och hur dessa normer skapas.Uppsatsens syfte är, att med utgångspunkt i Anthony Giddens teori om expertsystem, analyseraföräldratidningar, med fokus på två olika teman gällande information och konsumtion och förklara hurdessa teman i tidningar skapar normer runt identiteten som förälder. Frågeställningarna handlar om hurföräldratidningar skapar identiteter kopplade till information och konsumtion samt hurföräldratidningar blir expertsystem för att forma identitet och normer. Det teoretiska avsnittet utgår frånAnthony Giddens expertsystem samt hur kultur och populärkultur definieras enligt Simon Lindgren ochDominic Strinati. Det teoretiska avsnittet avhandlar även hur postmodern populärkultur definieras ochhur identiteter formas i samhället relaterat till postmodern populärkultur. Den metod som har använts idenna uppsats är baserad på Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Michel Foucaultsdiskursbegrepp.

Syftet med denna studie är att, med hjälp av ett urval tillväxtvariabler, analysera hur det kommer sig att länder rika på naturresurser generellt uppvisar lägre tillväxt än länder som saknar naturtillgångar. Fenomenet brukar benämnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfällan? som det här kommer kallas. Utmärkande för denna studie är att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgången i landet och hur denna interaktion kan leda till att länderna i analysen fastnar i resursfällan..

Syftet med den föreliggande studien har varit att beskriva och skapa en djupare förståelse för vad det innebär att vara sopdykare i ett postmodernt konsumtionssamhälle. Den teoretiska delen i studien har bestått av Zygmunt Baumans teorier om konsumtionsliv, globalisering och postmodern etik. Material har bestått av fem intervjuer med två kvinnor och tre män som sopdyker regelbundet. Den metodologiska utgångspunkten har varit att tolka materialet utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt i tre olika nivåer. De begrepp som tillsammans utgör en huvudtolkning om vad det innebär att vara sopdykare i postmoderniteten är: En ambivalent konsumtion, alternativa kicksökare, den kollektiva gemenskapen, tänk globalt ? agera lokalt, den gode stråtrövaren och gammaldags moral.

The purpose of the study is to examine eight individuals? experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework.

Uppsatsen handlar om unga tjejers konsumtionsvanor. Undersökningen har utförts på en gymnasieskola i Halmstad där vi utfört en kvantitativ studie på tjejer som går första året på gymnasiet. För att få en övergripande generell bild av deras konsumtionsvanor, framförallt shopping valde vi att rikta vår enkät mot fyra olika huvudteman som vi tror kan ha ett samband; tjejernas ekonomiska situation, mängden konsumtion, vilken roll konsumtionssamhällets riktade reklam har på dem samt om tillgänglighet till centrum kan påverka deras konsumtionsvanor. Syftet med vår uppsats var att belysa och diskutera samt få en ökad kunskap och förståelse för hur den rådande konsumtionen och dagens massiva reklampådrag kan påverka unga tjejer.Viktiga verktyg för vår tolkning och analys har framförallt Baumans teorier om vårt konsumtionssamhälle samt bland annat Erving Goffmans tankar kring roller och intrycksstyrning bidragit med.Delar av vår enkätundersökning visas i form av tabeller och sammanställningar i resultatavsnittet. I vår presentation har vi jämfört olika resultat.

Med växande miljöproblem och ökande växthusgasutsläpp hörs röster från miljörörelsen som pekar på att arbetstidsförkortning kan vara ett sätt att minska miljöbelastningen. I riksdagen finns också partier som vill minska arbetstiden. Denna uppsats studerar denna aktuella fråga, genom att studera hur en sänkning av normalarbetstiden i Sverige skulle kunna påverka de växthusgasutsläpp som är orsakad av svensk konsumtion. Vi utgår ifrån en sänkning av normalarbetstiden och beräknar hur den påverkar den procentuella förändringen av antalet arbetade timmar i Sverige. Detta görs genom att titta närmare på vilken överenskommen arbetstid som arbetskraften faktiskt har.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.  .

BakgrundAnvändandet av kosttillskott ökar i Sverige bland motionärer. Ämnen med prestationshöjande egenskaper såsom koffein och kreatin är populärt bland tränande på gym och omsätter flera miljarder på marknaden. Pre workout-produkter (PWO) innehåller en blandning av flera olika prestationshöjande substanser som intas innan träningen för ökad styrka och ork. Säkerheten för användaren beträffande vissa ingredienser är emellertid oklart. Tidigare populära ingredienser som 1,3-Dimetylamylamin (DMAA) är numera läkemedelsklassade.