Ett besök pÄ Ica fick oss som kommande uppsatsförfattare att begrunda hur vi resonerar i vÄra val av varumÀrken i dagligvaruhandeln. Efter en snabb visit kunde vi konstatera att dessa val sedan lÄng tid tillbaka Àr bestÀmda och djupt rotade i vÄrt undermedvetna. Tankarna fördes vidare och blev sedan inledningsfasen till de tvÄ grundpelare som genomsyrar denna uppsats ? lojalitet och lÄgengagemang. Med dessa grundpelare som stöd kom vi sedan att ifrÄgasÀtta oss varför hög lojalitet inte nödvÀndigtvis bygger pÄ ett djupt engagemang.

SammanfattningBakgrundMedlemskort Àr ett vÀl utbrett marknadsföringsverktyg som frekvent tillÀmpas pÄ marknader runt om hela vÀrlden. Detta marknadsföringsverktyg Àr en produkt av de lojalitetsklubbar som i början av 1920-talet började utvecklas för att skapa bÀttre relationer mellan konsumenter och företag. I dag har en debatt bland forskare uppstÄtt dÀr medlemskortets betydelse och anvÀndningsomrÄden har börjat debatterats. Vissa anser att medlemskort inte alls Àr sÄ pass lojalitets skapande och relationsbyggande som tidigare ansett, utan att de idag endast existerar för att skapa kunskap och inhÀmta information om företagens kunder. TillÀmpningen av medlemskort har fÄtt en sÄdan utbredning att de idag anvÀnds mot allt yngre och yngre konsumenter. I denna studie skall vi dÀrför undersöka medlemskortets utstrÀckning hos gymnasieelever och se hur denna mÄlgrupp förhÄller sig till detta marknadsföringsverktyg.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: Fickor med hĂ„l. Hur nyetablerade modeföretag med begrĂ€nsade resurser ska kunna kommunicera sitt varumĂ€rke pĂ„ marknaden. Seminariedatum: 050111 Ämne/kurs: Kandidatuppsats, FEK 582. Marknadskommunikation, 10p. Författare: Tomas Josefsson, Gustav Lipcsey, Charlotta Simonsson och Jenny Wahlström.

Bakgrund: Fotografering Àr pÄ tapeten mer Àn nÄgonsin. FörsÀljningen av systemkameror slÄr nya rekord för varje Är och hÀr Canon och Nikon de vÀrldsledande kameramÀrkena. MÄnga av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumÀrket och kan inte tÀnka sig att byta till det konkurrerande kameramÀrket. HÀngivenheten kan dock tyckas mÀrklig dÄ de tvÄ fotogiganterna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra i sina produktutbud.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns dÄ kameramÀrkenas produkter knappt skiljer sig Ät.AvgrÀnsningar: Studien utförs frÀmst utifrÄn ett konsumentperspektiv ? producenternas perspektiv har sÄledes inte behandlats.

Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Apotekets detaljhandelsmonopol i Sverige Àr i gungning och socialdepartementet har tillsatt en utredning om en möjlig omreglering av detaljhandeln med lÀkemedel i Sverige. Motivet för att konkurrensutsÀtta marknaden Àr framförallt att öka nyttan för konsumenten. Men vem Àr denna konsument och vad Àr det för nytta som vi talar om? Företag pÄ marknaden har ett vinstintresse i att pÄverka utformningen av en framtida reglering sÄ att den passar deras syfte och mÄl. I och med att konsumentnytta ska vara i fokus för en framtida omreglering, Àr det ett retoriskt effektivt grepp i debatten att framhÀva hur företags förslag kan skapa nytta för denna konsument.

Syfte: Vi mÀnniskor möts dagligen av hundratals olika logotyper och skapar oss en uppfattning kring dessa. Tidigare forskning har visat att konsumenters förvÀntningar pÄ företaget ökar efter hur stora affÀrer det handlar om. Tidigare forskningen har inriktat sig pÄ hur konsumenter uppfattar logotyper i flertalet olika studier, utifrÄn t.ex. estetisk utformning, identifiering och om konsumenten kÀnner lojalitet till företaget.? Syftet med denna uppsats Àr att analysera hur konsumenters uppfattning om företaget pÄverkas av en logotyp, pÄ en marknad dÀr dessa exponeras flitigt och en affÀr har stora ekonomiska konsekvenser. Metod: Studien har genomförts med experimentella studier, med en kontrollgrupp och tvÄ experimentgrupper.

Frukosten Àr dagens viktigaste mÄltid! Detta Àr ett uttryck som de flesta av oss har fÄtt höra sedan barnsben och Àr vÀlbekanta med. Till skillnad frÄn övriga mÄltider vÀljer mÄnga konsumenter att Àta sockerrika produkter till frukost, sÄsom juice, yoghurt och oŽboy. Samtidigt i dagens samhÀlle har övervikt och fetma blivit ett snabbt ökande hÀlsoproblem i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Denna utveckling har Àven bidragit till att just hÀlsa har fÄtt en allt mer central roll i dagens medier. Uppsatsen Àr skriven ur ett konsumentperspektiv med syftet att belysa hur personer i Äldrarna 18 till 35 Är tycker och tÀnker kring sin frukost.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur konsumenterna uppfattar varumÀrkesutvidgningen. Studien har haft fokus pÄ ett fallföretag, Sony Ericsson samt de varumÀrken (Walkman och Cyber-shot frÄn Sony) som de anvÀnder pÄ deras produkter. Vi har samlat in data med konsumenters uppfattningar om co-branding och deras brukande av produkter ur den kategori dÀr de co-brandade varumÀrkena finns. Vidare har vi sökt efter förklaringar till huruvida det finns nÄgon koppling mellan anvÀndandet av Mp3-spelare och digitalkamera i förhÄllande till betydelsen av varumÀrkena. Undersökningen har varit helt webbaserad och samlat in över 200 svar varvid 197 har anvÀnts i sammanstÀllningen av enkÀtsvaren.Vi har anvÀnt oss av rÄdande teorier inom varumÀrken, varumÀrkeshantering, varumÀrkesvÀrdering och varumÀrkesfusioner.

Storleken har betydelse Ă€r en kvantitativ studie av bostadsrĂ€ttsmarknaden i UmeĂ„. Även om media uppmĂ€rksammar bostadsrĂ€ttsmarknaden Ă€r forskning nĂ€r det geografiska omrĂ„det Ă€r norra Sverige ytterst begrĂ€nsat. DĂ€rför finns ett intresse av att utreda vilka faktorer som Ă€r prispĂ„verkande för bostadsrĂ€tter Ă€ven i andra stĂ€der Ă€n de som tidigare studerats. Faktorerna som uppsatsens inriktar sig pĂ„ Ă€r bostadsrĂ€tters inre och fastighetsanknutna egenskaper. För att undersöka vilka faktorer som styr slutpriset pĂ„ bostadsrĂ€tter bestĂ„r forskningsmetoden av tvĂ„ separata tvĂ€rsnittsdesigner. Den första tvĂ€rsnittsdesignen har med hjĂ€lp av hedonisk prissĂ€ttning, tidigare studier, multipel regressionsanalys och bostadsrĂ€ttsannonser frĂ„n hemsidan Hemnet utarbetat en modell som skattar slutpriset för bostadsrĂ€tter i UmeĂ„.

Internet har under de senaste Ären ökat explosionsartat i Sverige och ett av de stora anvÀndningsomrÄdena pÄ Internet Àr handel av varor och tjÀnster. Det finns en mÀngd faktorer som spelar in i konsumenternas anvÀndning av elektronisk handel och den elektroniska handeln mot konsumenter har inte motsvarat de förvÀntningar som fanns för nÄgra Är sedan. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för konsumenter för att öka deras anvÀndning av e-handel. För att komma fram till vÄra slutsatser har vi gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer med ett antal personer i Äldrarna 16-34 som har anvÀnt sig av elektronisk handel. Viktiga faktorer för konsumenterna Àr att det Àr lÀttare att jÀmföra priser pÄ Internet och att priserna Àr lÀgre samt att utbudet Àr större och att det gÄr att fÄ tag i varor som inte finns i ens nÀromrÄde och det Àr den största orsaken till att handla över Internet förutom priset.

Hur vi upplever ett besök i en butik pÄverkas av en mÀngd olika faktorer. En av faktorerna Àr andra konsumenter som finns runt omkring oss i butiksmiljön. Att shoppa innebÀr inte enbart att man gÄr och köper en produkt, att shoppa Àr lika mycket en upplevelse. Att shoppa kan fungera som avkoppling, ett nöje eller rent av ett sÀtt att fly vardagen för en stunds rekreation. Shopping Àr Àven ett sÀtt för konsumenter a tt uppleva sociala möten av olika slag.

Modebranschen kan betraktas som förĂ€nderlig och dess meningar och betydelser Ă€ndras över tiden, vilket ofta avspeglas inom kulturen. MĂ€nniskor kommer dĂ€rför att konsumera klĂ€der olika beroende pĂ„ vilken kultur de tillhör. Östeuropas tillvĂ€xt och förĂ€ndring har varit stor sedan kommunismens fall. Ekonomin har öppnats, tillgĂ€ngligheten till nya varor har kraftigt ökat och konsumenters pĂ„verkan av vĂ€stvĂ€rlden gör sig tydligt gĂ€llande. FörĂ€ndringar har skett, frĂ„n kommunistiskt prĂ€glade samhĂ€llen med begrĂ€nsade möjligheter i mĂ€nniskors beslutsfattande, till demokratiska och mer pluralistiska samhĂ€llen dĂ€r konsumentfrihet ses som en naturlig del av livet.

Det svenska elcertifikatsystemet Àr ett relativt komplext system med en enkel grundtanke; att genom marknadens krafter öka den förnybara elproduktionen i Sverige pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt. Genom att lÄta producenterna av förnybar el sÀlja elcertifikat till konsumenterna erhÄller de en extra inkomst som ökar deras intÀkter och gör det mer lönsamt att driva denna typ av produktion. Det finns dock en oro bland politiker att konsumenternas kostnad för elcertifikatsystemet kan bli orimligt hög i samband med att mÄlen för tillkommande förnybar elproduktion höjs. En ambitionsökning i mÄlen kan leda till en utbudsbrist av elcertifikat till följd av en ökad efterfrÄgan pÄ dem och dÄ Àven ett högre elcertifikatspris. Det finns Àven andra osÀkerhetsfaktorer i systemet som skulle kunna ge upphov till en utbudsbrist. I dagslÀget finns det inget övre tak för hur mycket en konsument kan betala för elcertifikaten utan prissÀttningen sköts pÄ en fri marknad och hamnar i teorin dÀr konsumenternas efterfrÄgekurva skÀr producenternas utbudskurva pÄ elcertifikatsmarknaden. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka konsekvenserna för konsumenternas vÀlfÀrd ifall det blir en utbudsbrist pÄ elcertifikat under dagens förutsÀttningar dÄ det inte finns nÄgot pristak pÄ elcertifikat och jÀmföra detta med ett scenario dÄ ett pristak införs.

Abstract Apple Computers Inc. is known for their loyal and passionate followers. This study focuses on the brand communities and brand loyalty that is frequently seen among Apple customers. It focuses on the factors that create an apparent deep-set loyalty and passion towards their computers among Mac-users. This study contributes to a deeper understanding of why some consumers feel such a strong attraction to a company, its brand and its products.