Hur fungerar Internet som politiskt verktyg i praktiken? På vilka sätt förändras förutsättningarna för politisk kamp med ökade möjligheter till oberoende medieproduktion och global distribution? Med ett tvärvetenskapligt förhållningssätt grundat i ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv intervjuas representanter från den svenska miljörörelsen samt organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i Tibet. Resultatet av undersökningen visar att sociala rörelser arbetar i digitala nätverk där autonomi, decentralisation och flexibilitet är nyckelord ? precis samma organisationslogik som globaliserade företag arbetar under. Detta möjliggör en oberoende sfär för information och kommunikation som i sin tur leder till ett symbiotiskt förhållande med etablerade mediekanaler. Vi går därmed ifrån att vara ?konsumenter? till att bli ?användare? ? en radikalt förändrad maktrelation mellan producent och mottagare.

Med avstamp i debatten kring gymnasieskolors marknadsföring och information gentemot elever, tog denna studie sin form. Studie- och yrkesvägledning är en profession som har att förhålla sig till hur information i gymnasieskolors broschyrer kan relateras till stödinsatser för elever som står inför ett gymnasieval. Syftet var att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv belysa hur gymnasieskolors information i broschyrer 2011 kan relateras till elevers valhandlingar och marknadsföring av gymnasieutbildning. Genom tillämpning av en textanalytisk modell med fokus på en ideationell samt interpersonell struktur analyserades 52 broschyrer från gymnasieskolor som erbjuder Ekonomiprogrammet 2011 inom Stockholms Läns samverkansavtal. Resultat visade att vissa skolor inte följer statliga rekommendationer för hur Ekonomiprogrammet bör beskrivas gentemot elever samt att det definieras relativt olika i broschyrerna.

Marknadssituationen för svenska livsmedelsproducenter blir allt hårdare i och med fokuseringen på lågpris och EMV samt ökad import. För att lyfta fram de mervärden, som finns i svenska livsmedel, kan producenter märka sina produkter med kvalitetsmärket Svenskt Sigill. Märket garanterar att råvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar, som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Konsumenter, som väljer Svenskt Sigill-märkta produkter, ska känna sig trygga. Studiens syfte är att identifiera starka och svaga sidor hos Svenskt Sigill såsom ett kollektivt nyttjat varumärke, sett ur en producentsynvinkel, varvid olika producenters specifika förutsättningar måste tas i beaktande. Studien bygger på tre teorier, nämligen strategiteori, varumärkesteori samt agentteori.

Företag inom modebranschen står i dag inför en ökande konkurrenssituation. På grund av globaliseringen och interaktionen mellan kunder över internet, är konsumenterna idag mer medvetna än tidigare. Den största faktorn bakom den nya medvetenheten är den generation av unga människor som växt upp i en digitaliserad värld, benämnd som Generation Y. Företag får kämpa för att få konsumenternas uppmärksamhet och situationen beskrivs som ett marknadsföringskrig. Många marknadsförare misslyckas med att nå fram till konsumenterna med traditionella marknadsföringsverktyg som; reklam, PR, direktmarknadsföring och personlig försäljning.

Att butiker använder sig av gåvor inom detaljhandeln är vanligt förekommande. I dagens samhälle är konkurrensen hård mellan butiker vilket gör att butikerna måste jobba hårt med säljknep för att locka kunder. Gåvor vid köp är ett säljknep som ska locka kunder till att handla mer än vad de tänkt sig från början vilket gör att butikens försäljning ökar. Genom att erbjuda kunder gåvor är tanken att de ska uppnå en tacksamhetsskuld mot butiken, här kopplas reciprocitetsregeln in. Reciprocitetsregeln finns inom alla kulturer och människan lär sig redan från barnsben att handskas med den.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och beskriva Karlstads universitets studenters klädbehov. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva en segmentering av studenterna samt skapa en förståelse för det kartlagda köpbeteendet utifrån sociologiska och ekonomiska teorier och perspektiv.Idén till den här uppsatsen uppstod delvis utifrån en förundran över vårt eget beteende när det gäller att köpa nya kläder. Trots att vi egentligen har mer kläder än vi faktiskt behöver köper vi ständigt nya plagg. Hur kommer det sig att vi som ?fattiga studenter? väljer att lägga en del våra knappa resurser på just kläder, trots att vi egentligen inte behöver nya kläder? Frågan vi ställde oss var om det skulle kunna vara lika viktigt för andra studenter? Vi funderade också på om det då även skulle kunna finnas någon medveten eller omedveten avsikt bakom den klädstil som studenterna väljer?Med utgångspunkt från vårt syfte att ta reda på vad studenter vill uppnå med sin klädkonsumtion valde vi att göra en kvantitativ studie.

Branschen fo?r e-handel av dagligvaror i Sverige uppvisar idag en negativ tillva?xt och endast en marginell andel svenskar har na?gon ga?ng handlat dagligvaror pa? internet. Tidigare forskning har visat att attityder a?r tillfo?rlitliga fo?r att fo?rutspa? individens ko?pbeteende. Konsumentens attityd och uppfattning till branschen kan da?rfo?r vara en del av fo?rklaring till dess negativa tillva?xt och svaga sta?llning.

Vinmarknaden av idag präglas av allt tuffare konkurrens, och går från att ha varit traditionsbunden mot att bli mer och mer marknadsorienterad. Det går att se trender i att flaska och förslutning vid sidan av etikett börjat användas allt mer som marknadsföringsredskap.Denna studie avser belysa betydelsen av själva flaskan, genom att specialstudera tre flaskattribut: flaskans färg, form och vikt. Vinflaskans attribut undersöks avseende hur de används, eller kan användas, i marknadsföringssyfte för att påverka kundens preferens vid val av vin. Marknadsföringsaspekten begränsas till att behandla främst produktdifferentiering.Metoden för denna studie är i form av en litteraturstudie av fyra vetenskapliga artiklar.Resultatet uppvisar viss betydelse av flaskform, flaskfärg och flaskvikt för konsumenters preferens, men att dessa tenderar att vara underordnade andra attribut. Differentierande formgivning kan påvisas påverka konsumenter positivt, oavsett attribut.I diskussionen finner denna studie tydliga samband mellan hur produktdifferentiering som marknadsföringsstrategi beskrivs i litteraturen och hur vinkonsumenters preferensbeteende beskrivs i empirin, vilket leder till slutsatsen att strategierna har kundpåverkan.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite.

Syfte: Vi vill undersöka hur betydelsefull populärmusik är för att attrahera konsumenten i reklamfilm. Syftet med vår undersökning är därmed att undersöka hur livsstil påverkar konsumentens preferenser, att förstå vad konsumenten uppmärksammar i reklamfilmer, hur förebilder påverkar konsumenten samt hur reklamfilm och populärmusik tillsammans förmedlar ett budskap. Utifrån dessa områden vill vi besvara vår forskningsfråga.Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: På grund av forskningsfrågans karaktär har vi valt att använda teorier inom följande områden: Livsstilsreklam, Selektiv uppmärksamhet, Referensgrupper, Celebrity endorsement, Musikens inverkan på individen, Reklam och musik.Empiri: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra tolv djupintervjuer med möjliga konsumenter. Valet av intervjudeltagare baserades på ett bekvämlighetsurval eftersom det inte var nödvändigt med expertkunskaper.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

Under andra delen av 1900- talet har Sverige växt till en av världens största smältdeglar när det gäller kultur och etnicitet. Här finns representanter från nästan hela världen vilka alla mer eller mindre är verksamma som konsumenter på den svenska marknaden. Detta innebär att de tar intryck och är utsatta för diverse olika marknadsstimuli som till exempel varumärken och dess image och genom sitt agerande på marknaden ger de intryck tillbaka till företagen. Ett varumärkes image mäts bäst med olika varumärkesundersökningar. Problemet som vi redovisar i vårt resultat är att det finns stora svårigheter vid urval och utformning av anpassade undersökningar på grund av att begreppen kultur och etnicitet är mycket svårdefinierade.

Syftet med uppsatsen har varit att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram motpolerna kringdagens konsumtion av digital underhållningsmedia och fastställa om konsumenters syn på värdekan relateras till deras val av att antingen betala för ägandet eller för tillgänglighet av den. Metoden har bestått av åtta stycken kvalitativa intervjuer där respondenter fått frågor om sinkonsumtion av digitala underhållningsmedia inom; musik, video, spel och podcasts. Uppsatsen kommer fram till att konsumenter ser värdet i användningen av mediet och inte iägandet av det. Konsumenterna vill således hellre strömma sin media än att ladda ner den. Deväljer därför mer eller mindre obehindrat den tjänst som har bäst utbud.

Syftet med denna undersökning är att fastställa konsumenters uppfattning om SAS varumärkesattribut och utröna vilka av dessa som har påverkats av den ekonomiska kris som företaget genomgick under hösten 2012. Metoden utgjordes av en tvåstegsmodell med fokusgrupp som inledande stadie i studien i syfte att ta reda på vilka attribut konsumenter associerar med SAS, samt en enkätundersökning för att ta reda på huruvida det har skett en förändring i uppfattningen om dessa attribut tillhörande SAS. Teoretisk anknytning har tagit utgångspunkt i Aakers (2002) modell för varumärkeskapital samt teorier om attribut och konsumenters uppfattning. Resultatet visar att ingen stor förändring i uppfattningen har skett kring den övergripande uppfattningen om SAS, dock kunde tendenser till förändring i uppfattning anas om ett antal av SAS varumärkesattribut. I undersökningen framkom att lojala kunder hade en mer positiv uppfattning om SAS efter krisen i jämförelse mot icke-lojala kunder, att SASEuroBonusklubbmedlemmar hade en mer positiv uppfattning om SAS efter krisen i jämförelse mot icke-medlemmar, samt att yngre respondenter i högre utsträckning upplevde att deras uppfattning om SAS var mer negativ efter SAS senaste kris jämfört mot äldre..

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.