Textil- och modeindustrin har på senare tid uppmärksammats i allt större utsträckning för att vara en ohållbar bransch och som följd av problemen har en rad etiska modevarumärken lanserats. De tar hänsyn till påverkan på miljö och människorna i produktionen, varför deras produkter kallas etiskt mode. De varumärken och de butiker som säljer etiskt mode har kunder som tar hänsyn till etiska aspekter i sitt köpbeslut, så kallade etiska konsumenter.Senaste decenniet har forskning på etiskt mode genomförts, men då framförallt på den vanliga konsumenten. Då forskning på svenska etiska konsumenter är begränsad har författarna till den här uppsatsen funnit det intressant att se närmare på dem. Tidigare forskning på etiska konsumenter har uppmärksammat ett gap mellan de etiska konsumenternas attityd mot etiskt mode och deras faktiska konsumentbeteende, ett attityd-beteendegap.

I dagens konsumtion och mediesamhälle bombarderas den unga individen av reklam. Det är utifrån detta förstårligt att man konstruerar en mur där man helt enkelt säger stopp till reklamen. Dock stoppar dtet ainte företagen som då försöker komma över denna mur  och på så sätt nå konsumenten.Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar marknadsförare har angående ungdomar som målgrupp och hur man utifrån det försöker nå denna målgrupp. Vilka tillvägagångssätt använder sig marknadsförarna av och hur övertygar de konsumenten?I analysen framkommer det tre diskurser är av väsentlig betydelse.

Utvecklingen inom intelligenta hem med produkter som avser ljud och bild ga?r snabbt frama?t. Ett stort problem fo?r konsumenter a?r att veta vilka produkter som ska ko?pas fo?r att fa? de funktioner och egenskaper man a?r ute efter. Da?rfo?r ma?ste en va?gledning info?r inko?p go?ras.Fo?r att kunna go?ra en va?gledning info?r ett inko?p har en nula?gesanalys av produkter, tekniker och system gjorts.

Nu för tiden blir det fler och fler människor som använder sig av elektronisk handel. Detta examensarbete behandlar den elektroniska handeln mellan företag som har privatpersoner som främsta konsument. Frågan är om det är många konsumenter som läser igenom och bryr sig om företagens köpvillkor. Antagligen antar konsumenterna att det är samma regler som gäller som vid vanliga köp ute i butiker, men det är det inte. Det som undersökts är vad de olika företagen har för köpvillkor på sina hemsidor på Internet och om de har skrivit allt relevant som konsumenten bör veta innan inköpet görs på Internet.

Antalet webbutiker med inriktning på kläder och accessoarer ökar ständigt. Dessutom visar forskning på att konsumenter är mindre lojala på Internet än i traditionell handel. Fördelarna ur företagsperspektiv med lojala kunder är flera och ett klassiskt exempel är att det kostar fem gånger så mycket att attrahera en ny kund som att behålla en befintlig. För konsumenterna medför lojalitet att de skapar starka band till företaget. Uppsatsens syfte är att ur ett konsumentperspektiv beskriva vilka faktorer som ligger till grund för att en kund ska bli lojal mot en specifik Internethandelsplats.

Syfte & Forskningsfråga:Syftet med denna studie är att förstå hur regionala flygbolag arbetar med elektronisk word-of-mouth (eWOM) genom att undersöka och analysera på vilket sätt företag kan arbeta med eWOM, vilken betydelse eWOM har för tjänster inom turismsektorns privata marknad samt vilket inflytande konsumenter har genom eWOM. Med syftet i baktanke formulerades forskningsfrågan: Vilken betydelse har eWOM för företag inom turismsektorn och hur kan de använda eWOM i sin marknadsföring? Metod:I denna studie har vi använt oss utav en kvalitativ metod för att ha möjlighet att få en djupare förståelse för det valda forskningsämnet. Redan från början av studien har vi haft ett växelspel mellan teori och empiri, varför det abduktiva synsättet har använts. Vidare har empiriska data samlats in genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer tillsammans med användandet av en intervjuguide för att till viss del kunna styra samtalet men samtidigt få mer flexibilitet där respondenterna haft möjlighet att svara fritt.

Utgångspunkten i uppsatsen har varit det dåliga betyg svenska TV-tittare i flertalet konsumentundersökningar tilldelat TV-reklamen; de har angett att de upplever den som negativ, irriterande och störande. Med detta som bakgrund har vi valt att undersöka den svenska TV-marknaden och på det sätt branschens olika aktörer arbetar på med just TV-reklam. Det framkom väldigt tidigt och tydligt att de arbetsverktyg och mätmetoder som används för placera TV-reklam i olika kanaler och program är relativt godtyckliga och grova. Vi har med ovan nämna problematik som bakgrund valt att fördjupa oss i den eventuella nyttan av att med hjälp av noggrann placering bättre kunna anpassa TV-reklamen till målgrupperna och deras intressen samt att undersöka hur detta kan påverka deras attityd till TV-reklamen. För att närmare studera hur det går till när reklamplats bokas och köps i TV-mediet har vi valt att intervjua personer som jobbar på mediebyråer, men även personer på reklambyråer och marknadsundersökningsföretag.

AbstraktSyfte:Studiens syfte är att beskriva hur ett mätinstrument för att mätakonsumentbaserad brand equity ska utformas.Forskningsfråga:Vilka mätpunkter ska inkluderas vid mätning av konsumentbaserad brand equity?Metod:Då studien ämnar testa mätinstrumentet som skapats ur den befintliga litteraturen föllvalet på att genomföra en kvantitativ undersökning eftersom författarna avsågundersöka hur en stor mängd konsumenter uppfattar varumärken. För att samla in databad författarna 130 stycken respondenter delta i en enkätunderökning. Datananalyserades sedan i en faktoranalys.Slutsats:Efter genomförd faktoranalys kunde författarna behålla 9 stycken mätpunkter från detursprungliga 16 stycken mätpunkter. Utefter de nya mätpunkterna utformades ett nyttmätinstrument.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

Syftet med denna uppsats är att utforska varför konsumenter anammar ett nytt sätt att handla livsmedel. För att förklara det övergripande syftet har en undersökning gjorts på vad det är i den färdiga matkassen som gör att konsumenterna vill använda den. En uppdelning har gjorts mellan olika målgrupper som använder sig av denna tjänst, då skillnader och likheter ville undersökas. En kombinerad modell bestående av förändringsfaktorer och värdeskapande har använts för att finna data och tolka resultaten i undersökningen. Studien har visat att det framförallt är bättre mat, sparad tid och förenklad planering som gör att konsumenterna vill använda tjänsten.

Uppslaget till denna uppsats kom till vid en diskussion med anställda på konsumentvägledningen på Rådrummet i Karlstad. Diskussionen fördes med anledning av den förlängning av reklamationstiden från två till tre år, som gjordes i Konsumentköplagen 1 april 2005.Uppsatsen är baserad på en undersökning gjord för att belysa kunskaperna i reklamationsrätt och konsumenträtt bland butikerna i Bergvik och Mitt i City i Karlstad. Genom att få kännedom om de kunskaper som finns bland butikerna kan åtgärder sättas in om så skulle visa sig vara nödvändigt, exempelvis om resultatet skulle visa sig vara dåligt kan eventuella åtgärder för utbildning och liknande erbjudas. En liknande undersökning har tidigare gjorts utanför Göteborg av GP Konsument, och den har varit till stor hjälp för vår undersökning.Vår uppsats är koncentrerad till de köp som konsumenter gör för privat bruk från näringsidkare direkt i butik.Konsumenträttsliga lagar och regler har skapats för att stödja konsumenter och förbättra deras ställning på marknaden. Konsumentköplagen garanterar konsumenten ett minimiskydd som denne alltid har vid köp från en näringsidkare.För att få svar på vad de anställda i butikerna känner till om Konsumentköplagens regler har vi gjort en undersökning bestående av nio frågor som vi ställde till en anställd i varje deltagande butik i Bergvik samt Mitt i City.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.

The purpose of the study is to examine eight individuals? experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework.

Växthuseffektens konsekvenser är ett världsomspännande hot. Transportsektorn och särskilt privatvägtrafik är en stor bidragare till de svenska koldioxidutsläppen. Framtida fokus är mot att elektrifieravägtrafiken. Samtidigt tyngs konsumenter av skatter och avgifter som, vid införande av elbilar,snedvrider skattekostnaderna för den önskvärda reduktionen i emissioner. Genom att aggregeraenergiskatten, CO2 skatten samt priserna på utsläppsrätter och Elcertifikat samt att faktorisera inbetydelsen av kraftkällor analyserar den här uppsatsen om det är kostnadsminimerande att införaelbilar år 2010 eller år 2020 för att reducera CO2 utsläppen.

Avsikten med vår uppsats är att bringa förståelse kring hur modevarumärken använder sig av nytänkande marknadsföring vid förmedling av sitt budskap, med fokus på: sociala mediekanaler, varumärkesambassadörer och Pop up stores. Vår huvudfråga är; Hur använder sig modeföretag av innovativ marknadsföring för att kommunicera sitt varumärkesbudskap? Innovativ marknadsföring är vårt egna begrepp vilket vi definierar som marknadsaktiviteter med syfte att skapa uppmärksamhet kring ett varumärke med fokus på kreativitet och nytänkande snarare än med pengar. Den empiriska undersökningen består av intervjuer med respondenter från Jumperfabriken, Svenska Moderådet, Dragster Kommunikation och Hope. Vår teoretiska referensram berör teorier gällande varumärkets tre nivåer, märkets författare, deltagande och absorbering, dold marknadsföring, pullmarknadsföring samt diffusionsteorier.