Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till Konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

I dagens konsumtionssamhälle är det en tuff konkurrens bland företagen för att attrahera konsumenterna så pass mycket att de köper just deras produkter. För att göra detta måste företagen besitta information om kunderna (Kotler et al., 2002). Syftet med vår uppsats är att beskriva vad det är som påverkar konsumenten till att välja ett varumärke framför ett annat i samma produktkategori. Uppsatsen är konstruerad efter en deduktiv ansats, är kvalitativ och utgår ifrån modellen ?Konsumentens beslutsprocess? (Kotler et al., 2002, s.215).Under teorikapitlet beskrivs symbolisk konsumtion, faktorer som påverkar konsumtionen och konsumentens beslutsprocess närmre.

Problem: Konsumtionsforskningen har gått ifrån fokusering på människans fysiologiska behov och synen på människan som en enskild individ till fokus på de psykologiska och sociala behoven där människan sätts in i ett socialt sammanhang. Vilka föreställningar har studenter vid Service Management programmet, Campus Helsingborg, Lunds Universitet, om konsumtion? Hur kan dessa föreställningar relateras till befintliga forskningsperspektiv?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka de föreställningar som Service Management studenter har om konsumtion.Metod: För att undersöka de föreställningar som studenter har kring konsumtion genomfördes gruppdiskussioner. Materialet som samlades in analyserades med utgångspunkt i en modell av Per Østergaard och Christian Jantzen. Modellen utgörs av fyra olika perspektiv inom konsumtionsforskning; köpbeteende, Konsumentbeteende, konsumentforskning och konsumtionsstudier.Slutsatser: I beskrivningen av studenternas föreställningar om konsumtion går det inte att utesluta något av modellens olika perspektiv.

Syftet är att undersöka motsättningen varför ungdomar mellan ca 15-25 år påverkas av reklam, trots att de inte vill. Begreppet reklam definieras och ungdomarnas åsikter till reklam beskrivs genom undersökningar från Kairos Futures och MTV, Ungdomsbarometern och Statens ungdomsråd. Sociologerna Anthony Giddens och Emilé Durkheim och begreppen reflexivitet, självidentitet,livsstil, sociala fakta och socialt tvång beskrivs också. Bland annat ungdomarnas åsikter om reklamfilmer beskrivs sedan. En undersökning från bland annat amerikanska Internetsidan Yahoo jämför svenska och amerikanska ungdomars åsikter om reklam.

The food industry is one of the fastest growing industries in Swedish e-commerce today. However, e-commerce still represents a very small part of the total food sales in Sweden. Experts have noted that, in order for e-commerce to expand in this field, Internet food sales must increase.The aim of this study is to form an understanding of why Swedes do not purchase more food products online. The theoretical framework consists of various marketing theories concerning consumer behavior and the acceptance of new innovations. The methodology used for the purpose of this study has a qualitative approach and in order to answer the questions at hand two focus groups were assembled.

I denna uppsats har vi genomfört en kvantitativ studie bland studenter för att kartlägga deras inköpsprofil. Studenter är intressanta ur den aspekten att deras hushåll kan sägas representera den typ av små- eller ensamhushåll som vi ser en snabb ökning i antal av i Sverige idag samt för att de utgör en av de konsumentgrupper som ofta har begränsade ekonomiska resurser. Syftet var, förutom att identifiera de faktorer som har betydelse för studenterna i vår urvalsgrupps val av butik, även att jämföra vår urvalsgrupp med konsumenter generellt samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan könen. Undersökningen utfördes vid Stockholms Universitet vid tre olika tillfällen och datainsamlingsmetoden som användes var en enkät som studenterna fick fylla i. Vår undersökning visade att närheten till butik, låga priser, vana samt ett brett sortiment/utbud av varor var bland de viktigaste faktorerna för våra respondenter av båda könen, när det gäller att utföra dagligvaruinköp vilket överensstämmer väl med sekundärdata.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur designen kan påverka konsumenternas grad av engagemang. I uppsatsen har vi använt oss av en abduktiv forskningsmetod och genomfört en kvalitativ studie i form av ett antal djupintervjuer. Vi har även använt oss av sekundärdata, där vetenskapliga artiklar stod i fokus. Vi har, med hjälp av vår undersökning, konstaterat att produktens design påverkar konsumentens grad av engagemang vid val av produkt. Vi har kommit fram till att produktens design höjer graden av engagemang genom konsumentens informationssökning angående produkten i fråga.

Under många år har shopping betraktats som en kvinnlig aktivitet, men allt fler män har börjat visa intresse för mode. Då målgruppen vuxit har även detaljhandeln fått expandera, och det ses som viktigt att förstå konsumenter och hur de fattar beslut. Konsumentbeteende beskrivs som en process där konsumenter väljer och köper produkter för att tillgodose sina behov. På grund av den traditionella synen på shopping har manligt köpbeteende varit ett bortprioriterat forskningsområde. Den forskning som har bedrivits har främst fokuserat på unga manliga konsumenter utifrån kvantitativa metoder, varav mer djupgående studier saknas på äldre män och deras köpbeslutsprocess.

Ekokommunkonceptet startade i Finland 1980, där en kommun som hette Soumussalami, utnämnde sig själv som ekokommun. Övertorneå följde efter 3 år senare. Bakgrunden till att det beslutades om att kommunerna skulle bli ekokommuner var att det i byarna var hög arbetslöshet, utflyttning samt utarmning. Tolv år senare hade stort antal ekokommuner tillkommit i Sverige. 1995 bildades Föreningen Sveriges ekokommuner (SEkom) som arbetar för att alla Sveriges kommuner så småningom ska bli ekokommuner. SEkom har tillsammans med medlemskommunerna beslutat om 12 gröna nyckeltal. Arbetet med nyckeltalen kan ibland gå trögt.

Varumärken har sedan länge varit det absolut viktigaste företag har för att kunnat särskilja produkter från varandra. Att varumärket har betydelse för konsumenten, när denne utvärderar sina eventuella inköp, har varit känt sedan länge. När en konsument väljer ett varumärke framför ett annat gör denne ett aktivt val angående vilken grupp han/hon anser sig tillhöra.Då varumärken är något immateriellt och abstrakt är det inte lätt att kunna mäta dess betydelse och värde. Syftet med denna uppsats är att undersöka, förklara och analysera hur kvinnor i en given målgrupp resonerar när de, vid en köpbeslutsprocess, ställs inför en mängd varumärken. För att göra det möjligt att besvara syftet har vi valt att utgå från följande forskningsfråga:Vilken betydelse har ett varumärke, vid en köpprocess, för en kvinnlig målgrupp mellan 20-40år?För att besvara frågan har vi valt att utgå från en kvalitativ ansats där vi använder oss av fokusgrupper.

Titel: Med inlevelse ? En studie om marknadskommunikation, storytelling och målgrupper iupplevelseindustrin.Författare: Magdalena BjörklundUppdragsgivare: Stylt Trampoli ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Orla VigsöSidantal: 49 inklusive bilagaSyfte: Att ta reda på hur företag i upplevelseindustrin ser på och använder sig av marknadskommunikation och storytelling.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuerRespondenter: Ballongflyg i Väst, Clarion Hotel Post, GBG Wrestling, Gunnebo Slott och Trädgårdar, Lajvverkstaden, Ostindiefararen Götheborg och The Barn.Huvudresultat: Mina resultat visar att företagen har en relativt genomgående strategi när de marknadsför sig. De viktigaste kanalerna är hemsidan, Facebook, PR, samarbeten med andra företag, nätverk och word-of-mouth-kommunikation. Det finns tre huvudsakliga sätt att använd storytelling på, det första är att upplevelsen är en berättelse, det andra är att berättelserna runt företaget bygger dess identitet, och det tredje är att företagets verksamhet bygger på berättelser om dess historia. Företagen använder storytelling för att väcka känslor, ge kunderna ett mervärde, bli ihågkomna och differentiera sig mot andra företag.

Studien har genom en enkätundersökning samt intervjuer med konsumenter och sakkunniga inom e-handel undersökt om det finns några regionala skillnader i Konsumentbeteendet mellan städer i olika storlekar. Det resultat som presenteras pekar på att det finns några små skillnader mellan de olika segmenten (storstad, mellanstor stad, småstad och landsbygd). Studien har en analytisk induktiv utgångspunkt och resultat kan inte generaliseras för hela Sveriges befolkning.Det författarna kan konstatera i studien är att de hittat små skillnader i Konsumentbeteendet. Storstadsbor tenderar att använda e-handel mer frekvent än småstadsbor och landsbygdsbor, men skillnaden är dock inte särskilt stor. Pris, bekvämlighet och utbud har visat sig vara de främsta anledningarna till att man handlar på internet.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att identifiera intressanta fenomen kring ekologiska produkters förpackningsdesign. Fenomen som kan ligga till grund för vidare forskning.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi- strukturerade djupintervjuer med konsumenter samt en serie butiksstudier för att samla in primärdata till detta arbete. Teoretiska perspektiv: Vi har i teorikapitlet beskrivit teorier dels från området för förpackningsdesign, och dels Konsumentbeteendevetenskapen i form av teorier om motivation, self, involvement och means-end chain.Empirisk analys: Utifrån valda teorier har vi tolkat resultaten från de 15 kvalitativa djupintervjuerna. Resultaten har tolkats utifrån olika huvudteman vi funnit intressanta från intervjuerna vilka inkluderar den allmänna inställningen och kunskapen om ekologiska produkter samt förpackningens roll och påverkan.Slutsatser: Vi har genom denna studie kommit fram till att ekologiska produkters förpackningsdesign har en viktig informativ uppgift, inte främst för att sticka ut och vara lätta att hitta, utan för att kommunicera just det faktum att de är ekologiska. Vi har funnit framför allt två starka attribut som förknippas med ekologiska produkter; Medvetenhet och ekonomisk stabillitet.

Denna undersökning tar itu med unga japaners språk wakamono kotoba. Wakamono kotoba består av nyskapande ord och majoriteten av orden har spridits genom massmedia. Det har gjorts många undersökningar om denna språkmångfald. Ett resultat av forskningen är boken Wakamono kotoba ni mimi wo sumaseba skriven av Yamaguchi (2007). Där kategoriserar författaren in wakamono kotoba i nio olika delar.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av den moderna alltmer avancerade och utvecklade teknologin, systematiskt kartlägger konsumenternas köpbeteenden, genom s.k. business intelligence. Uppsatsen ämnar ta reda på hur teknologin appliceras hos företag samt hur och i vilken mån den data som samlas in används för att få konsumenter till önskade köpbeslut.Teori: Arbetets teoretiska kärna utgörs dels av ett teoretiskt ramverk, i vilket redogörs för business intelligence, samt ett avsnitt där teorier om konsumenternas köpbeteende presenteras.Metod: Arbetet har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där fokus ligger på semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna har ett djupgående angreppssätt används.Empiri: Intervjuer med respondenter, i form av ämnesspecifik expertis, från IBM Sverige, HUI Research och Coop Sverige AB har genomförts.Resultat: Resultatet som presenteras i undersökningen visar på att konsumentförståelse i huvudsak genereras ur kundkortsdatan vilken fungerar som såväl informationsinsamlare som relationsskapare. Utöver det finns det ett växande intresse för kartläggning av rörelsemönster i butik.