Det finns idag ett väldigt stort urval av återförsäljare som agerar på Internet och dessa kan vid en första anblick te sig väldigt svåra att överskåda för konsumenter inför ett köp. Prisjämförelsesajter finns därför som en konsumentguide som med sina sökfunktioner snabbt hjälper konsumenter att hitta återförsäljare med de billigaste priserna samt även tillhandahåller information om såväl produkter som återförsäljare. Uppsatsen syftar till att studera prisjämförelsesajternas roll i samspelet mellan återförsäljare och konsument på den Internetbaserade marknaden för hemelektronik. Den kvalitativa studien grundas på intervjuer med de två marknadsledande prisjämförelsesajterna, PriceRunner och Prisjakt, samt intervjuer med tre återförsäljare inom detta branschsegment, CDON, Expert och Kameraexperten. Intervjuerna analyseras med hjälp utav en analysmodell där vi kopplat samman flera olika marknadsföringsteorier.

I dagens samhälle blir människor allt mer intresserade av upplevelser vilket har visat sig både i konsumtionsmönster och vid utbudet av rena upplevelser från företag. Denna trend har ännu inte synts vid konsumtion och utbud av funktionella tjänster. Därför syftar uppsatsen till att undersöka konsumenters intresse av upplevelser vid funktionella tjänster.Uppsatsen tar sin grund i en kvalitativ ansats och för att reda ut frågan gjordes en fokusintervju med 11 respondenter samt enskilda intervjuer för att skapa en djupare förståelse för området.Undersökningen bidrar i slutändan till en tydligare förståelse för konsumenters åsikter och visar på att tjänsten är det centrala vid sådana situationer ? inte upplevelsen i sig. Därför har konsumenterna svårt att acceptera upplevelser vid funktionella tjänster som inte är direkt relaterade till tjänsten i sig.

Syfte: Vi vill undersöka hur betydelsefull populärmusik är för att attrahera konsumenten i reklamfilm. Syftet med vår undersökning är därmed att undersöka hur livsstil påverkar konsumentens preferenser, att förstå vad konsumenten uppmärksammar i reklamfilmer, hur förebilder påverkar konsumenten samt hur reklamfilm och populärmusik tillsammans förmedlar ett budskap. Utifrån dessa områden vill vi besvara vår forskningsfråga.Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett hermeneutiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: På grund av forskningsfrågans karaktär har vi valt att använda teorier inom följande områden: Livsstilsreklam, Selektiv uppmärksamhet, Referensgrupper, Celebrity endorsement, Musikens inverkan på individen, Reklam och musik.Empiri: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra tolv djupintervjuer med möjliga konsumenter. Valet av intervjudeltagare baserades på ett bekvämlighetsurval eftersom det inte var nödvändigt med expertkunskaper.

Intresset för att bygga gårdsslakterier ökar i Sverige, likaså efterfrågan på närproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gårdsslakteri är intressant både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv på mjuka värden, men frågan är om det går att få lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen är sedan länge utsatt för dålig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sälja sina produkter direkt till konsument borde därför vara en möjlighet för mindre gårdar. Projektets mål har varit att genom kvalitativa intervjuer av ägare till gårdsslakterier och upprättande av kalkyler utreda lönsamheten i småskalig lammslakt vid investering av ett gårdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats på att ta reda på allt som krävs för att starta ett gårdsslakteri gällande bland annat byggnad, regelverk och tillstånd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det är möjligt att uppnå lönsamhet vid byggnation av gårdsslakteri för småskalig slakt av lamm.

Syftet med denna uppsats är att studera innovations- processen i ett fallföretag för att öka förståelsen för konsumentens betydelse och roll i denna. Studien är av kvalitativ, explorativ och abduktiv karaktär. Primärdata har samlats in med hjälp av djupintervjuer med utvalda personer inom Lantmännen och Lantmännen Cerealia. Sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar samt elektroniska dokument. Kapitlet behandlar teorier om begreppet innovation, innovationsprocesser genom tiderna samt olika sätt för att integrera konsumenten i processen.

För att mobila Internettjänster ska blir framgångsrika är det viktigt att de tillfredställer konsumentens behov. Priset är den viktigaste faktorn för vilken tjänst en konsument väljer. Det är viktigt att konsumenten har en uppfattning om vilka variabler som priset sätts efter, samt kan uppskatta det pris denne får betala för en tjänst. Idag är volymprissättning den vanligaste variabeln som mobiloperatörer använder för att debitera mobila Internettjänster. Den verkliga kostnaden kan vara svår att uppskatta.

Under det senaste decenniet har en utveckling skett i den virtuella världen, då Internet har kommit att bli en försäljningskanal där konsumenter numera kan handla produkter online. I takt med denna utveckling har även företags förutsättningar för att skapa förtroende förändrats. Idag ses förtroendeskapande som det viktigaste elementet vid försäljning på webben, då ett förtroende kan reducera den osäkerhet en konsument många gånger upplever inför ett köp på webben. Denna osäkerhet härrör avsaknaden av den fysiska tillgången till såväl produkt som butik. Med bakgrund av detta utgör en hemsidas produktinformation en central faktor för förtroendeskapande vid försäljning i webbutik.

Svenskans ?Kom och köp, kom och köp?, engelskans ?Special Price for you my friend? eller spanskans ?Rebajas, rebajas? kunde tillsammans med de röda prislapparna för ett antal år sedan vara tillräckligt för att en konsument skulle lockas av ett visst erbjudande eller produkt.I dagens komplexa samhälle med alltmer krävande konsumenter krävs det ett varumärke som tilltalar och lockar. Den allmänna marknadsföringen länge har använt sig av varumärkesbyggande. De använder sig av den tekniken främst för att kunna differentiera produkter som är väldigt lika, till exempel produkter i en mataffär, för att få kunden att känna igen varumärket och därmed söka sig till just den produkten.Det krävs idag något mer för att locka konsumenten till produkten och varumärket. Användandet av direktmarknadsföring för att stärka ett varumärke är ett sätt att närma sig konsumenten.

Att handla kläder är något alla människor gör, vare sig det är för att vi måste eller för att det som numera är allt vanligare, för att det är en hobby och för många ett behov som tillfredsställs. Då det på marknaden råder stor konkurrens med allt fler valmöjligheter för den allt mer medvetna kunden och allt fler företag även satsar på postorder som alternativ gäller det för den fysiska butiken att särskilja sig och att ha en fungerande butikskommunikation. Butiker måste skapa en miljö där kunderna trivs och dit de väljer att återkomma och hitta ett sätt att slå igenom det brus av erbjudanden som kommer från konkurrenter. Syftet är att undersöka, beskriva och analysera vilka delar som ingår i ett lyckat butikskoncept. Undersökningen bygger dels på butiksobservationer, intervjuer med butikskommunikatörer och ven en enkät som lagts upp på det sociala nätverket Facebook.Slutsatsen vi kom fram till var att det viktigaste för butiken att tänka på var hur personalen uppträdde mot butiksbesökarna, att de var vänliga och hjälpande utan att vara påträngande.Även att lokalen var öppen, luftig så att det var en god framkomlighet i butiken och en belysning som jobbar med lokalen och visar upp kläderna bra.Varorna skall vara exponerade så att kunden får en överblick över vad som finns i butiken, bra organiserat, lättåtkomligt och gärna upphängda i outfit-kombinationer för att inspirera kunden till merköp eller skapa ett nytt behov..

Syftet med uppsatsen är att utreda varför inte fler konsumenter e-handlar. Vi vill ta reda på varför e-handeln inte tagit en större marknadsandel av den totala marknaden som förutspåtts. Vi har valt att enbart titta på business-to-consumer relationer. Våra respondenter befinner sig i åldern 18-65 år. Vi har använt oss av enkäter och semistrukturerade intervjuer av privatpersoner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka marknadsföringsåtgärder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt på en marknad där reklam inte är ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som är ett tydligt exempel på en marknad där reklam är förbjuden. Vi har studerat en mängd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som är mest effektiva för att nå ut till slutkunden på en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad där reklam inte är ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsåtgärder att ta till för att nå ut till konsumenten och att vissa lämpar sig bättre än andra på denna marknad samt att de i kombination är ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sättet att nå ut till slutkunden är att företaget ska rikta sina marknadsföringsåtgärder direkt till konsumenten och inte gå via mellanhänder.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Syftet med vår uppsats är att granska kvinnors attityder, erfarenheter och handlingar kring miljövänliga kläder. Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie för att fånga den enskilda informantens attityder, erfarenheter och handlingar. Intervjuerna utfördes vid nio tillfällen under april. Enbart kvinnor mellan 20-30 år intervjuades. Vid analysen av intervjuerna använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda hur involverade parter idag inom dagligvarubranschen i Sverige upplever Category Management. Syftet är även att belysa implikationer samt potentialer inom ramen för Category Management inom den svenska dagligvarubranschen. Metod: Vi har arbetat utifrån kvalitativ metod och genomfört både personliga intervjuer samt telefonintervjuer. Vårt empiriska material har därefter varit underlag vid den teoretiska kopplingen. Empiri: Vi har utfört personliga intervjuer med involverade aktörer inom den svenska dagligvarubranschen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur streetstyle-bilder förhåller sig till sin visuella kultur i det nya bloggmediet genom att besvara följande frågor: ?Hur möter betraktaren dessa bilder??, ?Vilka omständigheter finns kring fotografens bildskapande??, ?Hur förhåller sig bilderna till sin visuella kontext? samt ?Hur påverkas genren streetstyle-bilder till den nya bloggkontexten??. Uppsatsen har en performativ utgångspunkt och hör hemma på området visuella kulturstudier. Den använda metoden undersöker seende- och produktionskontext samt bildkonventioner för streetstyle-bilder i två utvalda bloggar: The Sartorialist samt JAK&JIL. Resultatet av studien är att identifikation är central för betraktandet av dessa bilder.