Goda arbetsvillkor, livsvillkor, och bra relationer gör att mÀnniskor mÄr bra, syftet med studien var dÀrför att undersöka hur arbetsvillkor och livsvillkor sÄg ut hos kommunanstÀllda som upplevde sin hÀlsa som mycket god. Kvalitativa intervjuer genomfördes med nio personer frÄn olika yrkesomrÄden inom den aktuella kommunen dÀr alla upplevde sin fysiska och psykiska hÀlsa som mycket god. Fem kategorier framkom efter en kvalitativ forskningsansats, dessa var rikt socialt liv, god livsstil, stöd i familjen, goda arbetsvillkor och tidigare traumatisk upplevelse. Ett övergripande tema framkom vilket omfattade personlighetens betydelse och upplevelse av lycka samt att leva i nuet. Helheten som omfattade de intervjuades livsstil, deras personlighet och goda relationer samt att de trivdes med sig sjÀlva och hade en nÀrvaro i nuet, trots svÄrigheter, gjorde att de kÀnde sig lyckliga.

PROFINET Àr en öppen standard för industriellt Ethernet, som uppfyller alla behov inom automation. PROFINET gör det möjligt att koppla in det befintliga fÀltbussystemet, till exempel PROFIBUS utan att det behöver Àndras, genom ett sÄ kallat proxy. PROFINET finns i tvÄ utförande PROFINET IO och PROFINET CBA, dÀr IO Àr en decentral lösning och CBA Àr en komponentbaserad lösning. PROFINET anvÀnder sig av tre olika kommunikationskanaler för att skicka och ta emot data. Detta gör att företag successivt kan gÄ över till PROFINET utan större omkostnader som det skulle innebÀra om hela anlÀggningen skulle behöva byggas om.

Syftet med studien var att öka kunskapen och förstÄelsen för Àldres sociala behov i den tredje Äldern för de som besöker trÀffpunktsverksamheten. För att genomföra studien har en kvalitativ intervjumetod anvÀnds med fyra seniorer samt tvÄ trÀffpunktsledare. Detta för att fÄ bÄdas perspektiv pÄ vad ett gott Äldrande innebÀr, men fokus har legat pÄ seniorerna. Studien utgick ifrÄn tvÄ teorier, den sociala nÀtverksteorin och aktivitetsteorin. Dessa tvÄ Àr huvudteorier.

PÄ grund av ökande trafik ut till ön HenningsvÀr pÄ Lofotens östkust, skulle den befintliga bron som endast bestÄr av ett körfÀlt behöva breddas, detta för att rymma ytterligare ett körfÀlt. Statens vegvesen, Norge vill undersöka möjligheten att förstÀrka befintligt bÀrande konstruktion med kompositmaterial för lasterna av ytterligare en vÀgbana. Examensarbetet gÄr ut pÄ att bedöma hur vÀl kompositmaterial fungerar som förstÀrkning av den bÀrande konstruktionen. Konstruktionen bestÄr av en lÄdbalk i betong med bÄde spÀnn- och slakarmering. MÄlet Àr att presentera fungerande förstÀrkningsmetoder för bÄde moment och tvÀrkraftskapacitet.

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers donÂŽt follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn?t seem to suit boys any better than girls.We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum.

TitelLet?s get [her] undressed - en kritisk diskursanalys av konstruktionen av kvinnor i de mest populÀra samtida musikvideornaFörfattareSara Egeskog och Elin SjöstrandIllustrationer avElin SjöstrandKursExamensarbete i Media- och kommunikationsvetenskapTerminVT-14HandledareGabriella SandstigSidantal47 exklusive bilagorSyfteAtt undersöka hur kvinnor konstrueras i videorna till den mest populÀra musiken frÄn 2013.Metod och materialKritisk diskursanalys, femton musikvideor tagna frÄn topplistor frÄn Är 2013.HuvudresultatDen vanligaste typen av kvinna som visas i musikvideor Àr ung, smal och vacker. Till stor del syns kvinnor endast som rekvisita för att framhÀva mÀn i musikvideorna. Resultatet visade Àven pÄ starka kvinnor. Dels kvinnor som Àr starka med maskulina tankemönster, dels kvinnor som visades starka med feminina egenskaper och slutligen kvinnor som visades starka i sin yrkesroll som musiker.

Följande rapport behandlar genomförandet av det examensarbete som utgör avslutet pÄ Civilingenjörsutbilnildningen inom maskinteknik med inriktning mot konstruktion vid LuleÄ tekniska universitet, LuleÄ. Arbetet har utförts av Johan Marklund i ett nÀra samarbete med JAMA Mining Machines, Skelleftehamn. Den största delen av utvecklingsarbetet har skett pÄ plats hos JAMA med endast ett antal avstÀmningsmöten med extern handledare pÄ LTU i LuleÄ. Det huvudsakliga mÄlet i arbetet Àr att skapa en ny konstruktion för midjeleden pÄ det chassie som ett antal av JAMAs maskiner baseras pÄ. Denna nya konstruktion ska klara större belastningar med ett lÀgre servicebehov som sammantaget ger maskinerna större tillgÀnglighet.

Tysta flickor och stökiga pojkar ?en studie om lÀrarens roll i konstruktionen av genus. Guiet girls and unruly boys ?a study of the teacher?s role in the construction of gender. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lÀraren pÄverkar konstruktionen av genus i klassrummet.

PÄ grund av att det hela tiden kommer nya sÀtt att bygga pÄ uppstÄr nya problem varav mÄnga Àr fuktrelaterade. I rapporten undersöks en specifik parallelltakskonstruktion med hjÀlp av loggning. MÀtningarna jÀmförs sedan med simuleringar i programmet WufiŸ Pro 5.3 för att se om det föreligger risk för att fuktproblem skulle uppstÄ inne i konstruktionen..

Föreliggande studie undersöker hur kunskapssyn, elev- och lÀraridentitet konstrueras pÄ tre svenska friskolors hemsidor. Arbetet tar utgÄngspunkt i, den av Stephen J. Ball1 beskrivna, marknadsanpassningen av skolvÀsendet i Storbritannien. Uppsatsen diskuterar hur Balls resultat kan förstÄs utifrÄn ett material frÄn friskolor belÀgna i Sverige.Ur vetenskapsteoretisk synpunkt bygger arbetet pÄ en socialkonstruktionistisk och posttrukturell förstÄelse av det sociala. De teoretiska ramarna och metodiska redskapen Àr hÀmtade frÄn tvÄ olika skolor av diskursanalys.

Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Àldres socioekonomiska position och det goda Äldrandet i form av livstillfredsstÀllelse, vÀlbefinnande, livskvalitet samt kÀnsla av sammanhang. Jag studerade Àven hur ovanstÄende samband sÄg ut nÀr mÀn och kvinnor analyserades separat, respektive nÀr man anvÀnde olika mÄtt pÄ socioekonomisk position. De mÄtt pÄ socioekonomisk position som anvÀndes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod anvÀndes och materialet var SWEOLD frÄn 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmÀssigt urval, och antal medverkande var 537 personer i Äldern 77-99 Är.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur sjÀlvskadebeteende konstrueras i dagstidningsartiklar. Studien undersöker huruvida man kan tala om en medial produktion av fenomenet. FrÄgan vÄr uppsats svarar till Àr om det finns en medial diskurs och hur den dÄ ser ut. Den teoretiska utgÄngspunkten i uppsatsen Àr att den vilar pÄ en socialkonstruktionistisk idé om att konstruktionen i media bestÄr av olika delar. För att undersöka sammansÀttningen har vi valt diskursanalys som teori och diskursteori som specifik metod.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musika?mnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte ga?r na?gon musikinriktad utbildning. Vi har valt att go?ra en kvalitativ studie och har anva?nt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket inneba?r att man i grupp diskuterar kring ett a?mne.

SammanfattningDet hÀr projektet handlade om att konstruera en effektmÀtare. Projektet var en del av ett större projekt som heter Wattch som drevs av forskningsinstitutet Interactive Institute. Tanken med projektet Wattch var att elförbrukningen ska jÀmföras med bensinförbrukningen i en bil.UtgÄende frÄn en kravspecifikation sÄ skulle en effektmÀtare konstrueras. Det första som gjordes var en projektplan som beskriver idé, mÄl och tidplan för projektet. Efter det sÄ gjordes förstudier om hur effekt berÀknas, hur fasströmmen kan mÀtas och om information om trÄdlöst nÀtverk.

Den hÀr studien Àr en kritisk granskning av programserien Sexinspektörerna som sÀndes i sex avsnitt pÄ TV4 vÄren 2007. I Sexinspektörerna fÄr heterosexuella par hjÀlp med sitt sex- och samliv av tvÄ experter pÄ omrÄdet. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur programmet skapar och Äterskapar heteronormativitet och pÄ sÄ sÀtt hur femininitet(er) och maskulinitet(er) uttrycks inom den heterosexuella parrelationen. Uppsatsen utgÄr ifrÄn ett queerteoretiskt perspektiv och den heterosexuella matrisen utifrÄn Judith Butler. Genom att vÀlja kritisk diskursanalys som metod har vi kunnat analysera sÄ vÀl det som sÀgs i programmet som de bilder som visas och pÄ sÄ sÀtt tillföra ytterliggare en dimension till analysen.