Sök:

Sökresultat:

324 Uppsatser om Konstruerade vćtmarker - Sida 19 av 22

Yrkesroll, yrkesidentitet och personlig identitet

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det Àr möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. FrÄgestÀllningarna Àr:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och Àr det möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende pÄ om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, bÄde i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, Àr personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende pÄ att fÄ jÀmn fördelning av kön, Älder och utbildningsbakgrund samt anstÀllda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjÀlp av meningskategorisering vilken lÄg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Strategisk ekonomistyrning inom Det nya arbetslivet: En fallstudie om institutionell isomorfism, strukturering och styrperception pÄ framtidens arbetsplats

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Kabelhantering : Utveckling av Kableringssystem för Olika Radiobasstationer

SammanfattningExamensarbetet utförs pÄ uppdrag av Ericsson i Kista pÄ sektionen Interconnect som designar det interna kablaget i Radiobasstationer (RBS). PÄ grund av den komplexa anvÀndningen som anvÀnds pÄ telekommunikationsmarknaden idag sÄ har olika RBS:er utvecklats för kunna erbjuda varierande kapacitet och teknik. Det interna kablaget utvecklas sent i produktutvecklingsprocessen vilken medför bristfÀllig anvÀndarvÀnlighet. MÄlet Àr dÀrför att utveckla ett system för hur kablarna skall kunna dras pÄ liknande sÀtt i olika typer av RBS:er.Det finns redan enklare produkter som organiserar kablar pÄ marknaden idag, men Àn sÄ lÀnge inget heltÀckande system. En studie av de vanligaste skÄpen genomförs dÀrför för att underlÀtta utvecklingen av ett passande system och för att identifiera nödvÀndiga funktioner och krav.

Brottsling ? brottsoffer : En grÄdaskig dikotomi

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera SkÄnepolisens brottsoffersamordnares förestÀllningar om personer som bÄde har begÄtt brott och utsatts för brott, samtidigt eller i olika situationer. Detta görs utifrÄn brottsoffersamordnarnas resonemang kring sitt arbete med dessa personer. UtgÄngspunkten för analysen Àr kritiskt socialkonstruktivistiskt dÀr brottsoffersamordnarnas förestÀllningar sÀtts i relation till stereotypa förestÀllningar om brottsoffer. Den teoretiska utgÄngspunkten bygger pÄ att sociala konstruktioner av kategorierna brottsoffer och gÀrningspersoner innebÀr reella konsekvenser för de som inkluderas i kategorierna men sÀrskilt för dem som stÄr utanför. SÄledes syftar studien Àven till att synliggöra de personer som inte ryms i nÄgon av kategorierna.Genom intervjuer med representanter för olika stödorganisationer som arbetar med brottsoffer och socialt utsatta personer kom jag till insikt om att brottsoffer och gÀrningspersoner inte Àr att betrakta som fasta kategorier dÄ personer som stödorganisationerna kom i kontakt med ofta bÄde hade begÄtt brott samt blivit utsatta för brott, en företeelse som begreppet ?rollblandning? brukar anvÀndas för att beskriva.

Blogga vÄrt varumÀrke! : Hur PR-utövare bör bemöta bloggare utifrÄnbloggarnas perspektiv.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmÀnsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lÀttillgÀngliga webbplattform dÀr digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag pÄ bÀsta sÀtt ska arbeta med bloggare utifrÄn bloggarnas perspektiv. Bloggar Àr inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan ocksÄ för bloggarna sjÀlva som skapar sitt personliga varumÀrke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. SÄledes Àr syftet med vÄr uppsats att bidra till ökad förstÄelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumÀrken, samt hur de vÀljer varumÀrken att beröra i sin blogg utifrÄn sin digitalt konstruerade identitet.För att genomföra vÄr studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÀr vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populÀra bloggare i Sverige.

TransporttjÀnsten

Ett effektivt transportsystem Àr ett nödvÀndigt inslag i ett konkurrenskraftigt nÀringsliv och Àr avgörande för den ekonomiska tillvÀxten i landet. Med dagens hÄrdare krav pÄ att hÄlla snÀvare tidsramar, krÀvs snabba och punktliga leveranser frÄn leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förÀndringar i omvÀrlden skapat sÄsom den ökade internationaliseringen och sedan nÄgot Ärtionde har den svenska ÄkerinÀringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyintrÀdda medlemslÀnderna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstÄtt. DÄ de utlÀndska Äkerierna har en lÀgre kostnadsbild Àn de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lÀgre priser Àn de svenska.

SjÀlvbestÀmmande, suverÀnitet och förutsÀttningarna för nationalstaten

En viktig del av frihetens idé Àr att varje mÀnniska ska ha ett skyddat omrÄde av sitt liv dÀr hon Àr suverÀn, i det hon enbart lyder de morallagar som hon finner inom sig sjÀlv, och dÀr ingen annan har rÀtt att utsÀtta henne för tvÄng. Idén om sÄdana ?sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande? kan spÄras tillbaka till upplysningsfilosoferna Rousseau och Kant som förstod friheten som viljans autonomi. SjÀlvbestÀmmande krÀver att var och en följer sina böjelser och strÀvanden: friheten att utforma sin livsplan i överensstÀmmelse med sin personlighet. Rousseau och Kant ansÄg att inte bara individer utan ocksÄ grupper av individer skulle kunna omges av sfÀrer av sjÀlvbestÀmmande.

Vad pÄgÄr pÄ taken? : en studie av gröna tak i Melbourne, Australien

Den ökande inflyttningen till stÀder stÀller oss inför ett oundvikligt stÀllningstagande angÄende hÄllbar stadsutveckling. StÀdernas förtÀtning minskar grönomrÄdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvÀmningar, lokala temperaturhöjningar och försÀmrad luftkvalitet. Ett sÀtt att förebygga dessa problem Àr att ÄterstÀlla de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pÄgÄtt i ungefÀr 20 Är, med störst fokus pÄ de miljömÀssiga positiva egenskaper de besitter. Det hÀr arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, pÄ vilka sorts tak som byggts, nÀr, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Bolagskodens betydelse för företaget-en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter pÄ företaget

Bolagskodens betydelse för företaget- en explorativ undersökning av Bolagskodens effekter pÄ företaget. Bolagskodens huvudsakliga syfte Àr att skapa förtroende för bolagen, vilket innebÀr en extern effekt. Denna studie gÄr istÀllet ut pÄ att se om en institutionell förÀndring som Koden, kan ha en vidare effekt Àn att endast legitimera och utforma verksamheten efter externa krav. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om införandet av Bolagskoden har bidragit till nÄgon intern effekt i de företag som infört Koden. Det finns inte nÄgon direkt applicerbar teori som behandlar Kodens pÄverkan pÄ företaget.

Synden i Mölle, finns den kvar? - en fallstudie kring kulturarv, imageskapande och destinationsmarknadsföring

Allt fler turister vill idag uppleva orörda destinationer och historiska kulturarv samt efterfrÄgar inte lÀngre enbart iscensatta och konstruerade miljöer. Turistdestinationer mÄste dÀrför utmÀrka sig genom sin marknadsföring för att vara attraktiva eftersom turister vill uppleva nÄgot utöver det vanliga. En destinations image förÀndras över tiden och för att förstÄ denna förÀndring krÀvs det att man ser tillbaka pÄ en destinations historia och kulturarv. Vi har valt att studera Mölle som Àr en klassisk badort i nordvÀstra SkÄne med en historik som Àn idag Äterspeglas markant pÄ hela orten. Vi valde att studera vilken betydelse Mölles historik som badort har för destinationen idag.

"Madame non" : Rapporteringen om Angela Merkel i svenska och spanska tidningar pÄ webben 2011-2012

Den hÀr uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar pÄ webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart Är 2008, dÄ Tyskland var ett av de lÀnder som gav mest pengar till de stödlÄn som EU utfÀrdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, frÀmst dÄ Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gÀller beslutsfattanden i EU-frÄgor.Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs.

Praktiskt gehör - Framtagning och utvÀrdering av ett gruppbaserat övningsmaterial

Studien undersöker hur man pĂ„ ett praktiskt sĂ€tt kan knyta samman musikteori-, gehörs- och ensembleundervisningen. Syftet Ă€r att undersöka möjligheten att i jazzsammanhang trĂ€na sitt gehör i grupp vid sina instrument. Jag har utvecklat tre gehörsövningar som undersöks i den hĂ€r studien. Övningarna Ă€r konstruerade sĂ„ att exempelvis pianisten skall övas i att höra basgĂ„ngar, medan basisten övas i att höra ackordlĂ€ggningar. En av ensembledeltagarna (piano, gitarr, sĂ„ng, blĂ„s eller bas) styr övningen och vĂ€ljer hur ackordföljden ska fortsĂ€tta genom att följa vissa regler (exempelvis upplöses dominanter alltid ren kvart upp/ren kvint ner).

Klass och hÀlsa ? En studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007

Titel: Klass och hÀlsa ? en studie om klass som förklaringsfaktor i svensk dagspress under perioden 1997-2007Författare: Maria-Helena Mudric och Emmeli NilssonHandledare: Freddy Winston CastroTyp av arbete: Examensarbete i sociologi 15 p Tidpunkt: november 2007 ? mars 2008Syfte och frÄgestÀllning:Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur klassbegreppet anvÀnds för att förklara hÀlsa och ohÀlsa i svenska dagstidningar samt göra en anknytning till större sociologiska klassteorier. Att det finns ett samband mellan klass och hÀlsa Àr kÀnt men hur sambandet framstÀlls i dagstidningar har inte tidigare undersökts, dÀrför vill vi explorera omrÄdet och bana vÀg för vidare forskning. VÄr frÄgestÀllning Àr: Hur anvÀnds och definieras klassbegreppet i svensk dagspress som förklaringsfaktor till hÀlsa och ohÀlsa under perioden 1997 ? 2007?Metod och material:Vi utgick utifrÄn en kvalitativ textanalytisk metod och vÄr ansats var av explorerande art.

HÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker

För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.

Upplysningskravet enligt IAS 36 : Hur vÀl svenska företag anpassat sina finansiella rapporter

Goodwill Àr en tillgÄng som till sin natur Àr svÄr att definiera och vÀrdera, dÄ den inte utgör nÄgot fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevÀrd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag mÄste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebÀr att företag numera skall pröva goodwillvÀrdet Ärligen, istÀllet för att tillÀmpa Ärliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, dÄ goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgÄngar. MÄnga menar dock att den Ärliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del Àr baserad pÄ antaganden frÄn ledningen vilket ökar osÀkerheten i vÀrdet pÄ goodwill.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->