Detta är en uppsats vars syfte är att undersöka diskursen kring värnplikten och reda ut problematiseringar i debatten kring avvecklingen av den allmänna värnplikten. Detta görs genom att urskilja skillnader gällande problemrepresentationer i debatten mellan regeringen och oppositionen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett diskursanalytiskt perspektiv och utifrån Carol Lee Bacchis diskursanalytiska frågor är tre forskningsfrågor konstruerade som ligger till grund för uppsatsen. ? Hur representeras problemet med den allmänna värnplikten? ? Vilka antaganden ligger till grund för denne representation? ? Vilka effekter produceras av denna problemrepresentation? I uppsatsen råder ett diskursanalytiskt angreppssätt men diskursanalysen skall inte endast ses som en metod för analys av data, utan diskursanalysen är en metodisk och teoretisk helhet.

Problem: I dagens Sverige har det blivit ta?mligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till fo?ljd av detta har antalet konkurser o?kat. Konkursprediktion med hja?lp av finansiella nyckeltal a?r ett beforskat omra?de och stra?cker sig tillbaka till bo?rjan av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller a?r de mest tilla?mpade modellerna att fo?rutspa? en konkurs.

Vi har valt att göra en fallstudie på RSV:s rapport 1998:6 som behandlar sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning. Vi har undersökt om RSV har något stöd för de särskilda skatteregler som de föreslår i sin rapport. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där syftet har varit att ta reda på om RSV har något stöd för sin rapport. Vi konstruerade en enkät som vi skickade ut till olika intressenter till rapporten. Vi har även tagit del av redan befintliga remissvar.

Denna rapport innehåller en redogörelse för mitt examensarbete, Charlie åkerkarusell, som gjordes vid Carl Malmsten ? Furniture Studies, LinköpingsUniversitet, våren 2012. I mitt arbete undersöker jag hur man kan serietillverkaen liten produkt med hjälp av mallar och fixturer anpassade för film och hur mandokumenterar processen med hjälp av film. Jag har tittat på olika filmer som rörämnet och olika typer av mallar för att sedan formge en liten figur vid namnCharlie, som serietillverkades i en serie av 30 stycken. Jag utförde några avmomenten i serietillverkningen med hjälp av en typ mall som jag konstruerade.Mallen, som jag valt att kalla för karusellmall, är inte den mest rationella men ärdäremot betydligt mer spännande och spektakulär än en traditionell mall.

Pedagogers perspektiv på en lärande innemiljö.

I april 2009 började media uppmärksamma influensautbrott i Mexico och USA, och i loppet av veckor kom ämnet att dominera den svenska nyhetsbilden och det allmänna vardagstalet. De huvudsakliga nyhetsrubrikerna konstruerade influensan i ett brett spektra av definitioner i allt ifrån yttre hot med hög dödlighet och stor spridningsrisk, till uttryck för olika ekonomiska och politiska vinstintressen. Genom diskursanalys undersöker denna uppsats hur fenomenet svininfluensa konstruerats i media och myndighetspublikationer under våren, sommaren och hösten 2009. Analysen och den teoretiska referensramen bygger på Michel Foucault och Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteorier. Resultatet visar att svininfluensan konstrueras som en offentlig angelägenhet, som sjukdom, som hot och fara, och som skrämselstaktik genom ett antal diskurser.

Syftet för vår studie var att förstå barns upplevelser av fotografisk bild som dokumentationsmetod i förskola och förskoleklass. För att få tillgång till barns tankar och upplevelser valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Elva barn medverkade i studien varav fem barn gick i förskola och sex barn i förskoleklass. Resultatet visar att det fanns olika upplevelser och känslor hos barnen i samband med dokumentation. Barnen upplevde sig bli fotograferade då de skapade, byggde eller konstruerade något, men också då de klädde ut sig, dansade eller när det kom gäster.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap.

Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations ?och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad.

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn på matematik samt att undersöka om intresset för ämnet förändrades genom användning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med läraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tänkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen då vi konstruerade egna uppgifter, men det var ändå boken som styrde innehållet i uppgifterna. För att mäta elevernas ändrade intresse för ämnet matematik användes enkäter och intervjuer.

Syftet med föreliggande uppsats är att kritiskt undersöka fyra i Göteborgsregionenfrekvent använda sfi-läromedel med fokus på de familjeideologiskadiskurserna. Materialet utgörs av fyra sfi-läromedel, samt av intervjuer med fyratill läromedlen knutna författare. Frågeställningarna är:1) Vilka är de dominerande diskurserna kring familjefrågor iläromedlen?2) Finns det motsättningar mellan olika familjediskurser?3) Hur medverkar texten i konstruerandet, bevarandet ochförändrandet av sociala strukturer och maktrelationer, och deideologiska hållningar som försvarar eller ifrågasätter dem?Slutsatsen är att läromedlen på familjområdet domineras av diskurser kring ?denmoderna familjen?. Det finns motsättningar mellan familjediskurserna, främst påområdet jämställdhet.

Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskningär av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapaen djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety ochsjälvförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenskabasketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starkapåverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom ävenatt hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. Idiskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges påframtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott..

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden. De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ?spelplan? och fotbollssupportern är inget undantag. Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens. Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen ? med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006. Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie.

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete är inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade på en bilds komposition påverkar val av navigering, som i en spelmiljö.Frågeställningen är vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vänster och höger, och hur detta kan användas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkät. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder på att gestatlteoretiska teorier som helhet påverkar sannolikheten för en deltagare att välja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning på hur blickens avläsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..