3 möten i 3 skalorMänniska - Natur:Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012?Byggnad - Plats:Hur förhåller sig byggnaden till topografi och landskap?Människa - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?.

Komatsu Forest AB har som mål att under framtiden producera 1400 maskiner varje år. För att kunna bemöta den ökade produktionen och säkerställa kvaliteten på produkterna som ska levereras krävs beslutsunderlag på ytor och storlek på alla avdelningar vid KFAB.Syftet med projektet var att ta fram beslutsunderlag på storleken på testyta, antal justeringshallar och antal buffertplatser för test och justeringsavdelningen vid 1400-takt. Resultatet kom att visa behovet vid en produktion enbart under dagtid samt ett resultat av behovet vid skiftarbete.För att ta fram behovet har två tidsstudier gjorts på de två maskintyperna som KFAB levererar. Tidsstudien utfördes som en klockstudie där resultatet visas i både tårtdiagram samt från balanseringsprogrammet Avix som användes som stapeldiagram. Dessa visar hur balanseringen mellan de olika förarna av maskinerna såg ut.

Detta examensarbete behandlar högpresterande betongs möjligheter i brokonstruktioner. I studien gjordes erfarenhetsåterföringar från Sverige och övriga världen kring HPB samt en beräkningsjämförelse av en redan konstruerad plattrambro. Erfarenheterna varierade mycket från land till land, vissa länder hade kommit långt i användandet av HPB jämfört med andra. Vid många projekt har man kunnat göra kostnadsbesparingar. Det har åstadkommits genom färre stöd, tunnare plattor och enklare gjutningar, ibland har man också räknat in det minskade underhållet och ökade livslängden.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna.

Syftet med studien är att ta reda på hur tre olika innovativa tekniker kan användas för att samla in användarinsikter i en tjänstedesignprocess. Detta genomförs med ett designcase som handlar om besökarnas upplevelse av Norrköpings Symfoniorkesters konserter. Symfoniorkestern behöver hjälp med att locka fler besökare till konserterna och nya sätt behöver användas för att samla in användarinsikter för att få så många olika perspektiv som möjligt av konsertupplevelsen.Det var 20 personer som deltog i studien med en blandning av personer, dels de som idag går på Norrköpings Symfoniorkesters konserter och dels de som inte besöker dem. Deltagarnas uppgift i studien var att gå på två av deras konserter och dokumentera sina upplevelser med hjälp av tre olika innovativa tekniker: designsond, app och automatisk kamera.Resultatet av studien visar att den första tekniken designsonden gav en fördjupad bild av deltagarnas syn på konsertupplevelsen och hjälpte till att bredda fokus i tjänstedesignprocessen. Den andra tekniken,appen, kunde ge en mer detaljerad information i realtid om deltagarnas konsertupplevelse på plats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att jämföra friluftsliv i ämnet idrott och hälsa i den svenska läroplanen med friluftsliv i kroppsöving i den norska läroplanen. Frågeställningarna behandlar den svenska och norska läroplanens uppbyggnad i förhållande till varandra, hur friluftsliv i den svenska läroplanen behandlas jämfört med den norska läroplanen, vilka konsekvenser eventuella skillnader kan ha för elevernas lärande samt varför friluftsliv ser ut som den gör i läroplanerna.MetodMetoden som har använts är textanalys. För att jämföra läroplanerna har en argumentationsanalys av läroplanerna gjorts. Detta innebär att man identifierar en tes, proargumentation och en premiss i en text för att sedan analysera argumenten.Resultat och slutsatsI den svenska läroplanen har friluftsliv en stor plats i själva kursplanen. Kunskapskraven handlar om att orientera, hantera nödsituationer vid vatten vid olika årstider, förutse olyckor och skador, planera och genomföra friluftslivsaktiviteter, leka i naturen samt känna till reglerna i allemansrätten.

Vikaholm är en fantastiskt trevlig plats med många fina natur-, kultur-, och rekreationsvärden. Platsen gränsar till stadsdelen Teleborg i södra Växjö. Examensarbetet beskriver hur det är möjligt att inrätta bostadsbebyggelse i ett sådant område utan att förstöra dess stora värden. Arbetets intention är istället att bostäderna skall integreras i platsens stora värden och därmed göra platsen mer tillgänglig för flera av stadens invånare..

Uppsatsen beskriver konstverket ?Vridning? av Kalmarkonstnären Anders Lönn. På den pre-ikonografiskanivån beskrivs verket i avseende på vad som är möjligt att konkret uppfatta med ögat, både gällande material och form på den plats där det står. På samma nivå beskrivs också vad som finns i konstverkets omedelbara närhet geografiskt, samt Kalmars lokalisering i förhållande till konstverket och regionen. Verket är placerat i den så kallade Karlsrorondellen strax söder om Kalmar.

I dagsläget växer behovet av rätt information vid rätt plats, kontextbaserad information. Med hjälp av iBeacon kan man till en stor utsträckning förse det här behovet med en lösning. I uppsatsen undersöks användningsområden för iBeacon och idéer för hur man kan utveckla lösningar med hjälp av iBeacon. Ett koncept kommer att implementeras för att distribuera kontextbaserad information på mässor. Konceptet utvecklades till iOS och Android.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också.

Denna rapport ingår i ett examensarbete på grundnivå inom ämnet Produktutveckling. Arbetet har utförts för Runius Design AB i Stockholm i samarbete med LinTec Combisystem AB och Calibra AB. Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och genomfördes av undertecknad, teknologstudent från Mälardalens Högskola vårterminen 2014. Uppdraget innebar att vidareutveckla en handikappanpassad och justerbar tvättställsmodul som ingår i LinTec:s produktsortiment genom att konstruera en mer lättmonterad och ekonomiskt fördelaktig produkt samt anpassa den för både hem och offentlig miljö.Produktutvecklingsprocessen inleddes med att förstå problemet genom analys av uppdragsgivarens krav samt genomgång av produkten som säljs idag. Med hjälp av insamlad information och olika produktutvecklingsverktyg kunde idégenereringen ta form vilket slutade i två helhetskoncept.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av ämnena svenska och historia från Läroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till Läroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet är att synliggöra hur ämnena och deras specifika värderingar och traditioner påverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras på uppfattningen att olika ämnen för med sig olika ämnestraditioner i form av värderingar, kunskapssyn, bedömningssätt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden är snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad på tidigare forskning knuten till läroplansteori, skolutveckling, ämnestraditioner och ämnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskämnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan färdighets-och bildningsfokuserat ämne, ofta synliggjort med åtskillnad mellan språkträning och litteraturstudier.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan påverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.? Vilka förändringar kan ses i elevernas sinnesstämning efter fyra veckors massage i skolan?? Upplever eleverna någon påverkan på det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?? Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan?MetodDenna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign där vi på plats har genomfört en förändring i elevers vardag för att se om det ger någon påverkan på det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket baserades på elever i årskurs 5-7 i Stockholmsområdet. Totalt deltog fem klasser fördelat på tre skolor, fyra klasser i årskurs 7 och en klass i årskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ då för- och efterenkäter har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.