Arbetet grundar sig på en enkätundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkäten. Författaren ville kartlägga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen är för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras på en begravningsplats. Enkäten lades ut på olika sociala nätverk på internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vänner och bekanta. Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta är ett ämne som berör många! På frågan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats så utkristalliserades två olika hållningar. En grupp vill ha det kvar som det är, en mer klassisk kyrkogård, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.

ABSTRAKT Milic Pavlovic, Ljiljana (2012). Skype i hem och skolmiljö. En fallstudie om Skypekommunikation mellan ett barn med Downs syndrom och hans familjemedlemmar. (Skype at home and in school environment. A case study of the communication between a child with Down syndrome and his family members); Skolutveckling och ledarskap; Specialpedagogik; Lärarutbildningen; Malmö Högskola Syftet med studien är att beskriva, analysera och tolka kommunikation via Skype mellan en elev i träningsskola och hans familjemedlemmar när eleven använder både verbalt språk och tecken som stöd.

Målet med uppsatsen är att beskriva vilka fysiska och sociala planeringsaspekter som kan verka trygghetsskapande på urbana platser. Målet har även varit att undersöka eskilstunabornas trygghetsuppfattning på Fristadstorget. De frågeställningar som ställts är vilka aspekter som kan leda till trygghet på en urban plats? Är Fristadstorget en trygg plats och finns det kopplingar mellan trygghetsupplevelsen och dess planering utifrån ett trygghetsperspektiv? Syftet med arbetet är att få en djupare kunskap och förståelse för hur vi som landskapsarkitekter kan skapa tryggare platser i staden. Två olika litteraturstudier har gjorts.

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

"Min strategi" är en studie vars syfte är att undersöka vilka övergripande strategier, som är mest vanliga när det kommer till att undvika ett återfall i brott. Studien är baserad på en kvalitativ metod och bygger på intervjuer med fem individer vilka besitter erfarenheter av att vara kriminell. Samtliga har idag funnit en plats i samhället, distanserade från brottsliga sammanhang. Uppsatsen inkluderar även varför dessa människor slutade med kriminalitet. Studien består av fem enskilda berättelser om livet som en ung kriminell och deras relationer till familj, vänner och samhället.

This bachelor?s thesis describes a qualitative case study of a public library as ?third place?, a place besides from home and workplace visited frequently for conversation. The subject is chosen because of the many roles of public libraries. The main query of the study is ?What view does the public library have of its role as third space and how does that relate to the way utilization of the public library as third place is seen??.

Syftet med examensarbetet är att genom textanalys och intervjuer undersöka grammatikens plats i svenskämnet utifrån förändringarna som skett i den nya kursplanen för Svenska 2 i GY11 jämfört med Svenska B i Lpf94. Det har gjorts med utgångspunkt i tidigare forskning, bland annat Malmbergs svenskämneskonceptioner. Det resultatet visar är att då inga större förändringar gällande stuktur är uppenbara i svenska 2 så ser vi förändringar i målen då vissa blivit mer specifika, några har försvunnit från föregående kursplan och grammatikmålet är helt nytt. Textanalysen enligt svenskämneskonceptionerna visar att Svenska B och Svenska 2 huvudsakligen fokuserar på färdighetsträning som verktyg till erfarenhetspedagogiska mål. Svenskämnet som litteraturhistoriskt ämne har däremot en mindre roll.

De senaste åren har matematikens historia tagit allt större plats i den svenska gymnasieskolans kursplaner för matematik. Flertalet didaktikforskare och lärare menar att matematikundervisningen gynnas av att ämnets historia vävs in och inkluderas. Det heter att både elever som lärare får såväl en djupare förståelse som uppskattning av matematik. Samtidigt pekar flertalet undersökningar på att historia spelar en relativt undanskymd roll i matematikämnet. Lärare känner varken att de har den tid eller kunskap som krävs för att inkludera matematikhistoria på ett bra sätt.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet.Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

I urbana miljöer har antalet stressrelaterade sjukdomar ökat. En healing garden eller rehabiliteringsträdgård är speciellt designad för att minska stress och öka återhämtning. Syftet med arbetet är att identifiera de stressreducerande designprinciperna för en healing garden och undersöka hur de kan användas i en omgestaltning av en stressig plats i staden för att dämpa stress och möjliggöra återhämtning för besökarna. Arbetet avgränsas till helande trädgårdar med syfte att motverka stress. Det finns inget svar på varför en vistelse i en helande trädgård har en återhämtande effekt men det finns studier som visar att de har det. Olika teorier presenteras, bland annat att vi människor evolutionärt sett är mer anpassade till ett liv i naturen och att det därmed har en lugnande effekt. En annan teori är att välmående kommer som följd av aktivitet i trädgården. Vi valde att omgestalta Uppsala Resecentrum eftersom det är en plats där många människor dagligen passerar och som vi upplever som stressig.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver.