Syfte och frÄgestÀllningar: VÄrt syfte med studien Àr att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom IndustritjÀnst AB. Resultaten frÄn undersökningen ska ge underlag för ledningen i företaget att arbeta fram nya mÄl för verksamheten inom omrÄdet psykosocial arbetsmiljö. Detta Àr ett stort omrÄde och vi har tillsammans med vÄr uppdragsgivare kommit fram till att fokusera pÄ omrÄdena motivation, stress, samarbete, stöd, konflikter, ledarskap, kommunikation, organisationskultur, kön och lÀrande. För att tÀcka dessa omrÄden har vi valt att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:1. Upplever medarbetarna stress i det vardagliga arbetet?2.

Konkurrensen mellan regioner har triggat det varumĂ€rkesbyggande som idag Ă€r en stor del av mĂ„nga regioners utvecklingsarbete.Turismen och resandet ökar konstant. Även det allmĂ€nna intresset för hĂ„llbar utveckling och ett mer utbrett miljöarbete tar fart. Tillsammans ses hĂ„llbar turism och ekoturism som de viktigaste faktorerna i framtidens resande. Lockandet av just turism med hjĂ€lp av destinationsutveckling blir ofta en förlĂ€ngning av ett varumĂ€rkesbyggande för en region.Halmstad Ă€r Sveriges 18:e största kommun med cirka 93 000 invĂ„nare. StrĂ€nderna och sommaren har gjort staden till en stor allmĂ€nt kĂ€nd turistort.

SyfteEn utgÄngspunkt för hela uppsatsen Àr att lÀra mig mer om formativ utvÀrdering (kontinuerlig framÄtstrÀvande utvÀrdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev dÀrför att studera om det fanns nÄgra kopplingar till lÀrares bakgrund/ arbetsförutsÀttningar (lÀrarens engagemang för ÀmnesinnehÄllet, planeringsrutiner inkl. utvÀrdering, Är i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad Àr lÀraren sjÀlv nöjd med i sin undervisning? FrÄgor jag stÀllde mig var: Hur undervisar lÀrare i NO? Hur utvÀrderar lÀrare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar Àr Àven att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen dÀr jag arbetar. MetodJag genomförde en sÄ kallad ostrukturerad enkÀtstudie, d.v.s.

Bakgrund: En pÄgÄende trend inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillÀmpas nÀr ett vÄrdvalssystem införs Àr lagen om valfrihetssystem (LOV). PÄ grund av att landstingen Àr sjÀlvstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vÄrdgivare inom primÀrvÄrden, med avseende pÄ kvalitet i vÄrden.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhÄlls att uppföljningen av de offentliga och privata vÄrdcentralerna Àr likadan. Det görs uppföljning av samtliga vÄrdcentraler en gÄng per Är. Till denna samlas data in frÄn olika kÀllor.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Den svenska sÄgverksindustrin har lÀnge utgjort en industri dÀr tradition mÄnga gÄnger gÄtt före förnyelse. Den hÀr studien visar pÄ ett sÄgverks företag som verkar för att öka företagets marknads- och kundorienteringen.För att möjliggöra kostnadsreduceringar och effektiviseringar i förÀdlingskedjan har företag X, ett större sÄgverksföretag tillsammans med en av sina större trÀindustriella kunder ingÄtt ett fördjupat samarbete. Samarbetet krÀver en helt ny typ av organisering för att företag X ska kunna möta kundens behov. För att kunna sköta och förvalta en affÀrsrelation som beskrivs i studien krÀvs att företagen gÄr frÄn att mötas sÀljare-köpare till att mötas via en bred kontaktyta som inkluderar flera funktioner hos företagen. Den hÀr studien görs pÄ uppdrag av företag X och syftar till att finna en fungerande organisationsstruktur för arbetet mot stora och viktiga kunder ska ske pÄ bÀsta sÀtt.Key Account Management innebÀr en tydlig och strukturerad organisering av företagets marknadsföringsÄtgÀrder mot de stora och viktiga kunderna.

Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poĂ€ng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillvĂ€xt, total kravbild Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera vilka förutsĂ€ttningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan pĂ„ denna process. UtifrĂ„n dessa analysresultat avser vi delge ett antal Ă„tgĂ€rdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har anvĂ€nts, dĂ€r vi jĂ€mfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende pĂ„ kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affĂ€rsomrĂ„det Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.

IT anvÀnds idag flitigt inom offentlig sjukvÄrd. Detta innebÀr dock inte att man anvÀnder ITtill sin fulla potential för att skapa nytta inom verksamheten. I sjukvÄrden lyfter man framdetta problem under den sÄ kallade produktivitetsparadoxen, som stÀller frÄgan varförtidigare omfattande investeringar i IT till synes inte genererat de produktivitetsökningarsom man ursprungligen hade förvÀntat sig. Utvecklingsarbete pÄgÄr för nÀrvarande medmÄl om att förbÀttra kvalitet och effektivitet i den offentliga sjukvÄrdens processer fram till2010. Detta visar tydliga tecken pÄ ett behov av att implementera IT effektivt sÄ att mankan öka verksamhetens produktivitet.Syftet med den hÀr studien var dÀrmed att ge en inblick i offentlig sjukvÄrd för att ta redapÄ hur vÀl man lyckats implementera IT-relaterade förÀndringar och innovationer samtvilka utmaningar som finns.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntÀckande översiktsplanen frÄn 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tÀtorter genomföras och Karungi by Àr en av dessa fördjupningar. Karungi Àr en mindre by med ungefÀr 300 invÄnare och ligger ca 25 km frÄn Haparanda centralort lÀngs Torne Àlvs strand. I byn finns bland annat skola, Àldreboende, rÀddningstjÀnst och ett aktivt föreningsliv. En mÄlbild har formats utifrÄn dagens förutsÀttningar och kommunens viljeinriktningar.

Inom den regionala utvecklingen har ekonomisk tillvÀxt fÄtt en allt större roll, fler och flerregioner arbetar efter att strÀva en sÄ hög ekonomiskt tillvÀxt som möjligt. Men i och meddetta sÄ skapas en geografiskt differentierad utveckling dÀr de omrÄden som genererar tillvÀxtanses har starka utvecklingsmöjligheter medan de omrÄden som inte alls genererar likamycket riskerar att hamna efter och bli outvecklade. Detta Àr nÄgot som kan ses i VÀrmlanddÀr Karlstadsregionen utvecklas medan de svagare delarna av lÀnet, sÄ somlandsbygdsomrÄdena inte alls har lika stort fokus pÄ sig inom det regionalautvecklingsarbetet. En lösning pÄ detta kan vara att arbeta fram en inkluderande tillvÀxt dÀrdet inte bara handlar om de ekonomiska vÀrden utan Àven inkluderar sociala faktorer.Syftet med min studie Àr dÀrför att lyfta fram och belysa frÄgor som rör inkluderande tillvÀxtpÄ regional nivÄ med VÀrmland som fallstudie. Syftet Àr Àven att undersöka hur en merinkluderad tillvÀxt kan arbetas in den regionala kontexten, samt se hur det regionalaperspektivet och utvecklingsarbetet i VÀrmland kan pÄverkas av detta.

Ett centralt processteg för sÄgverk Àr att sönderdela stockar med olika sÄgmönster. Vid sönderdelning uppstÄr ett visst rÄvaruspill, men genom att anvÀnda rÀtt sÄgmönster till varje enskild stock kan detta spill minimeras. Som ett steg i att göra detta försorteras dÀrför timmer i ett antal timmerklasser som samlar stockar med liknande egenskaper. RÄvarustyrning innebÀr att vÀlja vilka mönster varje klass ska sÄgas med, hur stor andel av varje klass som ska sÄgas med dessa mönster samt att bestÀmma hur stockar sorteras till klasserna.I detta arbete utvecklas ett optimeringsverktyg som angriper problemet att optimera rÄvarustyrningen med avseende pÄ de framstÀllda produkternas försÀljningsvÀrde. Problemet delas upp i tvÄ nivÄer dÀr linjÀrprogrammering kan anvÀndas i den ena nivÄn med syfte att, givet en uppsÀttning klasser, optimera valen av sÄgmönster.

JÀmstÀlldhet har varit ett prioriterat vÀrdegrundsarbete inom skolvÀsendet sedan skollagen faststÀlldes 1985. LÀroplanen för förskolan (Lpfö -98) och för grundskolan samt förskoleklassen (Lpo -94) förtydligar skolornas skyldigheter och lÀrarnas uppdrag att verka för jÀmstÀlldhet. Trots detta har delegationen för jÀmstÀlldhet i förskolan (SOU 2006:75) och delegationen för jÀmstÀlldhet i skolan (SOU 2009:64) fastslagit att det inte Àr mycket som hÀnt. I denna uppsats redovisas en enkÀtundersökning som har gjorts med 146 lÀrare pÄ 9 skolor inom 3 av 6 skolomrÄden i en medelstor kommun i södra Sverige. LÀrarna var frÄn förskolor, grundskolor Äk F-5 och Äk 6-9 och fick svara pÄ hur de upplever att de har stöd och kunskap i jÀmstÀlldhetsarbetet.

Under sex mÄnader vÄren 2007 har ett samarbete mellan Volvo Lastvagnar och tvÄ studenter frÄn KTH, inriktning Integrerad produktutveckling vid institutionen för maskinkonstruktion, pÄgÄtt i form av ett examensarbete pÄ 20 poÀng.Dagens AC-system i Volvos lastbilar avger 20-40 g/Är av köldmediet R134a som Àr en kraftfull vÀxthusgas. Detta sker frÀmst genom diffusion via slangar och tÀtningsmaterial. Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram förslag pÄ tekniska lösningar pÄ ett nytt AC-system. Eventuella idéer frÄn befintliga vÀrmepumpar och kylsystem skall studeras för att minska eller eliminera utslÀppen helt. Fokus har lagts pÄ sjÀlva köldmediekretsen och de ingÄende komponenterna för att dÀrigenom ta fram koncept dÀr systemet Àr sÄ kompakt och lÀtt som möjligt.Arbetet delades upp i fyra olika faser: Förstudie, konceptstudie, utvecklingsfas och rapportfas.

Att undersöka medarbetarskap innebĂ€r att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvĂ€rdera verksamheten. För att göra det anvĂ€nder mĂ„nga kommuner medarbetarenkĂ€t som metod. FrĂ„gor som vĂ€cktes hos mig var om medarbetarenkĂ€t Ă€r ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkĂ€t nĂ„got som min kommun bör införa? För att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för medarbetarenkĂ€ter valde jag att skriva en uppsats om omrĂ„det.Förklaringen till att mĂ„nga företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkĂ€t Ă€r att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling.

SammanfattningBakgrunden beskriver hur barnmorskans arbete ska byggas pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet enligt gÀllande författningar, förordningar, föreskrifter och andra riktlinjer. Det Äligger dÀrför barnmorskan att kunna söka, analysera och kritiskt granska relevant kunskap för att kunna delta i utvecklingsarbete eller dess utvÀrdering. Det finns ett vÀrde i att reflektera över befintliga rutiner och vid behov medverka till en förÀndring samt implementera ny kunskap. Kliniska riktlinjer har tagits fram för att underlÀtta det kliniska arbetet och det Àr dÀrför viktigt att riktlinjerna innehÄller evidensbaserad forskning. Syftet med studien var att granska och vÀrdera kvaliteten av lokala behandlingsriktlinjer gÀllande mödrahÀlsovÄrdens basprogram.