I denna studie kan lÀsas om en skola dÀr speciallÀrare och specialpedagog har lett lÀrande samtal med arbetslag som ett utvecklingsarbete.  Studien Àr ett nedslag i tvÄ av dessa samtal. Syftet med studien har varit att förstÄ specialpedagogens roll i det lÀrande samtalet, att undersöka vad som egentligen sÀgs samt att undersöka hur de lÀrande samtalen bidrar till en diskussion om specialpedagogiska arbetssÀtt i de arbetslag dÀr man för lÀrande samtal.Tidigare forskning som presenteras i studien rör sig inom det specialpedagogiska omrÄdet. LitteraturgenomgÄngen innehÄller en sammanfattande presentation av speciallÀrarens olika roller historiskt, om olika former av samtal samt perspektiv pÄ lÀrande. För att förstÄ de lÀrande samtalen har de filmats och analyserats utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna i samtalen talar om handlande, situationsbundet eller planerat. SamtalsinnehÄll kunde ocksÄ kopplas till lÀrandet i samtalet genom samtalsstrukturen.

Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.

SammanfattningFöretag inom skogsindustrin har en lÄng tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprÀttar mÄnga företag idag hÄllbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hÄllbarhetsarbete nÀr det gÀller miljö, sociala samt ekonomiska frÄgor.Denna studie har bedrivits under vÄrterminen 2007 och behandlar Àmnet hÄllbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag frÄn skogsbranschen samt tvÄ företag frÄn revisionsbranschen. Syftet med studien Àr synliggöra varför företag inom skogsbranschen vÀljer att upprÀtta hÄllbarhetsredovisningar, samt hur hÄllbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hÄllbarhetsarbetet, vilka kan vara svÄrare att redovisa.Undersökningen har bedrivits utifrÄn en deduktiv ansats dÀr vÄr teoretiska referensram bestÄr av teori kring företagets legitimitet, kontrollÄtgÀrder för att kunna bedriva ett hÄllbarhetsarbete samt teori kring revisionen.

Att lÀra sig programmera pÄ nybörjarnivÄ inom ramen för en högskoleutbildning Àr en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smÀrtsam eller rent av oöverstiglig. Varför Àr det sÄ och hur kan man hitta ingÄngar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lÀra sig? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag tittat pÄ tvÄ olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lÀrare frÄn de bÄda programmen och stÀllt frÄgor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen pÄ programmering, upplevda svÄrigheter med att lÀra sig programmera och tÀnkbara orsaker till dessa svÄrigheter. Resultaten frÄn intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar förestÀllningar och förhÄllningssÀtt i formandet av programmeringskunskap sÄvÀl som mer övergripande frÄgor kring epistemologiska utgÄngspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus pÄ programmeringskunskap.

Studiens övergripande syfte Àr att pÄ en skola, söka kunskap och undersöka hur pedagogeroch rektorer med erfarenhet av samverkan mellan grundsÀrskola och grundskola, uppfattardenna samverkan. Ett delsyfte med studien Àr att kunna ta fram och bidra med ett underlag tillskolans fortsatta utvecklingsarbete genom att pÄvisa vilka problem och utmaningar man ser iden aktuella skolkulturen. Arbetet utgÄr frÄn en socialkonstruktivistisk ansats i denbemÀrkelsen att innebörden av inkludering och tillÀmpandet av inkludering Àr nÄgot somkonstrueras.UtifrÄn mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en fallstudie som forskningsmetod. Somdatainsamlingsmetoder anvÀndes kvalitativa forskningsintervjuer vilka var halvstruktureradesamt en enkÀtundersökning. Nio intervjuer genomfördes med deltagarna i skolans?inkluderingsgrupp? medan enkÀtundersökningen riktade sig till skolansresterandepedagoger.

I denna fallstudie av Vara kommun har vÄrt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus pÄ Àldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt tvÄ fokusgrupper med medarbetare. VÄrt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan pÄ sÄvÀl resultatenhetschefer som medarbetare inom Àldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsÀttningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean Àr ett tanke- och arbetssÀtt för att försöka finna stÀndiga förbÀttringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, vÀrdeflödeskartlÀggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssÀtt.

Att lÀra sig programmera pÄ nybörjarnivÄ inom ramen för en högskoleutbildning Àr en process som för vissa studenter tycks helt oproblematisk medan den för andra ter sig smÀrtsam eller rent av oöverstiglig. Varför Àr det sÄ och hur kan man hitta ingÄngar i formandet av programmeringskunskap som öppnar möjligheter för alla som vill lÀra sig? Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt har jag tittat pÄ tvÄ olika utbildningsprogram vid Blekinge Tekniska Högskola (BTH) - Informationsteknologiprogrammet respektive Medieteknik-programmet. Jag har intervjuat ett urval studenter och lÀrare frÄn de bÄda programmen och stÀllt frÄgor bl a kring tidigare erfarenheter av datorer och programmering, synen pÄ programmering, upplevda svÄrigheter med att lÀra sig programmera och tÀnkbara orsaker till dessa svÄrigheter. Resultaten frÄn intervjuerna har reflekterats genom ett antal texter som behandlar förestÀllningar och förhÄllningssÀtt i formandet av programmeringskunskap sÄvÀl som mer övergripande frÄgor kring epistemologiska utgÄngspunkter i formandet av all slags kunskap, men med fokus pÄ programmeringskunskap.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pÄgÄr mellan förskola och barnhÀlsovÄrd i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt pÄ vilket sÀtt samverkansarbetet har pÄverkat arbetsformer och arbetets innehÄll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter frÄn barnavÄrdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollÀrare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus pÄ samverkan, samarbete och samsyn. Temat fÄngade respondenternas positiva instÀllning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bÀttre förutsÀttningar i form av tillrÀckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Monica Lindroth, 2012: Forumspel, en metod mot mobbning? En Ättonde klass arbete med forumspel som pedagogisk metod. (Forum play, a method against bullying? An eighth grade work with the forum play as a pedagogical method. Pedagogiskt drama VI, forskningsmetodik och utvecklingsarbete, Malmö högskola. Syfte Huvudsyftet med följande studie har varit att ta del av elevernas Äsikter om vad den pedagogiska metoden forumspel skulle kunna bidra med i skolans förebyggande arbete mot krÀnkande behandling och mobbning.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of ?The Digital Divide? points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects?This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women?s Association).

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

I den hÀr uppsatsen redovisar jag min designpedagogiska undersökning som behandlar frÄgestÀllning Vilken form och funktion ska ett Lekotek ha för att motsvara barnens behov enligt dem sjÀlva? Syftet Àr att förstÄ och förÀndra situationen för barns behov och möjligheter till lek och leksaker samt ÄskÄdliggöra hur design pÄ ett aktivt sÀtt kan pÄverka uppbyggnaden av en ny kultur och samhÀlle som rör sig mot en mer hÄllbar social, ekonomiskt och ekologiskt utveckling.Jag vÀnder jag mig till barn som leker och anvÀnder leksaker för att se och undersöka hur de förhÄller sig till möjligheten att lÄna hem leksakerna istÀllet för att köpa och Àga dessa. Hur ser deras intresse ut för en plats som Lekotek? Vad vill de att Lekoteket ska erbjuda?Mitt undersökningsmaterial bestÄr av de iakttagelser, berÀttelser, bilder och leksaker som har kommit till genom anvÀndarnas(barnens) och förÀldrars aktivt deltagande och samarbete. Deltagarnas roll och medverkan samt deras intryck och uttryck kring Àmnet Àr det som gett mig möjlighet till att observera och analysera för att förstÄ det ur barnens perspektiv.

Syfte: SamhÀllets befolkning tenderar att bli allt Àldre. För bostadsbolagen resulterar denna förÀndring i demografin i en ökad efterfrÄgan pÄ bostÀder som Àr anpassade till de Àldres behov. I GÀvle Àr trycket stort pÄ anpassade bostÀder och boendealternativ dÄ staden har en Àldre befolkning. GavlegÄrdarna vill uppfylla denna efterfrÄga och tillhandahÄlla anpassade bostÀder till denna kundgrupp. I dagslÀget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo.