Denna uppsats handlar om formella metoder i samband med systemutveckling. Formella metoder anvÀnds frÀmst vid utveckling av kritiska system, men de kan Àven tillÀmpas i vanlig systemutveckling. Ny teknik utvecklas stÀndigt och system blir alltmer komplexa och detta medför i sin tur högre krav pÄ systemutvecklaren. MÄnga systemutvecklingsprojekt misslyckas och en bidragande orsak har varit bristfÀllig analys och framtagande av kravspecifikationer. Att tillÀmpa formella metoder i systemutveckling medför mÄnga fördelar.

HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Bakgrund: Fotledsdistorsion Àr en av de vanligaste muskeloskeletala skadorna och drabbarcirka 300 000 individer i Sverige varje Är. De flesta fotledsdistorsionerna pÄverkar de lateralaligamenten i foten. Vid en sÄdan skada kan tejp appliceras över den muskeloskeletala skadanoch pÄ sÄ vis passivt positionera den instabila fotleden i en mer anatomiskt gynnsam position.Syfte: Syftet med studien var att genomföra en pilotstudie för att fÄ indikationer pÄ effekternaav fotledstejpning med kinesiologitejp respektive icke-elastisk tejp i kombination med annanfysioterapeutisk behandling vid fotledsdistorsion. Metod: En studiedesign utvecklades ochgenomfördes som en pilotstudie för att undersöka skillnaden mellan kinesiologitejp och ickeelastisk tejp. Ett samarbete skapades mellan författarna och sju fysioterapeuter för att utföraett systematiskt utvecklingsarbete.

Ett undersöknings- och utvecklingsarbete för att lösa ett problem med att drÀnkbara pumpar i ett vattenavrinningssystem gick sönder med perioder pÄ tvÄ Är i genomsnitt, utfördes i samarbete med Cementa AB i Skövde. Orsak till pumpars haveri söktes och fanns vara bristande rutiner och kunskap om det underhÄll pumparna krÀvde. För att lösa detta problem utvecklades riktlinjer för nyinköp av torruppstÀllda pumpar för att möjliggöra kontinuerligt underhÄll. DÄ möjligheter för placering av torruppstÀlld pump saknades utvecklades ett pumpfundament för placering av torruppstÀlld pump. Krav för utvecklingsarbetet togs fram i samarbete med Cementas underhÄllsavdelning och teoretisk dimensionering av drÀnkbara lÀnspumpars dÄvarande volymflödeskapacitet utfördes.

Studien behandlar, genom en kvalitativ ansats, de uttryck lÀrare har kring konflikter i arbetslag som en möjlighet respektive ett hinder i förhÄllande till lÀrarrollen. Vidare Àr studiens mÄl att skapa förstÄelse för konflikternas betydelse för lÀrarrollen. Kvalitativa intervjuer genomfördes individuellt med verksamma lÀrare inom Ärskurserna 3-6, vilka representerar tre skilda skolor inom samma kommun. Under lÀrarutbildningen har omrÄdet konflikter frÀmst behandlats ur ett elevperspektiv. Genom att vistas inom skolans vÀrld har dock studiens författare uppmÀrksammat att konflikter Àven Àr vanligt förekommande bland lÀrare, dÀr effekterna pÄ olika sÀtt pÄverkat yrkesutövningen. I sammanhanget bildades ett intresse kring omrÄdet, med utgÄngspunkt i huruvida konflikter verkar som en möjlighet, respektive ett hinder för lÀrarrollen. Resultatet av studien visar att konflikter i arbetslag uttrycks bÄde som en möjlighet, respektive ett hinder, för lÀrarrollen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

I takt med att IT vÀxer i samhÀllet driver detta ocksÄ fram efterfrÄgan pÄ IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs mÀnniskor som utvecklar IT-system. I bÀsta fall motsvarar dessa system kundens förvÀntningar och önskemÄl, men i vÀrsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte Àr till nytta för kunden och slutanvÀndarna. För att skapa hÄllbara och kvalitativa IT-system Àr det viktigt att kunden och slutanvÀndaren sÀtts i fokus genom att mÀnniskorna som hÄller i system-utvecklingsarbetet förstÄr "varför" nÄgot skall skapas och kan sÀtta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling mÄste bedrivas utifrÄn flera viktiga principer och faktorer som i sin tur pÄverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar stÀlls i relation till hur den rÄdande situationen ser ut.

SjÀlvvÀrdering ? en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielÀrare utvecklar professionalism Àr ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielÀrare utvecklar sin professionalism, det vill sÀga sina yrkesmÀssiga kunskaper. Den svenska skolan Àr mÄlstyrd, vilket innebÀr att det delvis Àr lÀrarna som skall utarbeta vÀgen till mÄlen. Det Àr dÀrför viktigt att lÀrarna har möjligheter och förmÄga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. SjÀlvvÀrdering har framförts i en skrivelse frÄn regeringen (2001/02: 188), samt av de bÄda lÀrarfacken (LÀrarförbundet och LÀrarnas Riksförbund 2005) som en utgÄngspunkt och ett tillvÀgagÄngssÀtt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som lÀraren vill stimulera till utveckling.

DÄ verkligheten stÀndigt förÀndras och skolan skall ha möjlighet att utveckla goda lÀroprocesser under APU, mÄste det ske i samklang med APU platserna. Inom de yrkesförberedande utbildningarna Àr APU (arbetsplatsförlagd utbildning) ett viktigt verktyg för att göra vÄra elever medvetna om hur dagens arbetsmarknad fungerar och vilka förvÀntningar som kommer att stÀllas pÄ dem som blivande arbetstagare och medarbetare. Genom vÄrt utvecklingsarbete med att utveckla APU-dokumentation pÄ Internet, hoppas vi kunna förbÀttra och förenkla framtida dokumentation under APU. Vi menar att vikten av hÄllbar dokumentation ger handledaren och pedagogen möjlighet att kontinuerligt följa elevens kunskapsnivÄ och personliga utveckling. Syftet med vÄr undersökning har sÄledes varit att undersöka om vi med APU-dokumentation pÄ Internet som verktyg i gymnasiet kan förbÀttra informationshantering, dokumentation och kommunikation samt underlÀtta samarbetet mellan handledare och skola i jÀmförelse med nuvarande handledarpÀrm. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med totalt sex handledare som arbetar som frisörer.

Specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter inom anpassad grundskola beskrivs som komplex och varierade beroende p? lokala organisatoriska f?ruts?ttningar. Rollen pr?glas av en balans mellan individuellt st?d till elever och skol?vergripande arbete, vilket inkluderar samarbete med andra yrkesgrupper och bidrag till skolutveckling. Arbetsuppgifterna och yrkesrollen ofta otydligt definierade, vilket kan p?verka yrkesut?varnas uppfattning om sitt uppdrag och deras m?jligheter att bidra till en inkluderande skolmilj?. Syfte: Att unders?ka hur specialpedagoger uppfattar sin yrkesroll och sina arbetsuppgifter samt bidra till f?rst?elsen av deras funktion i anpassad grundskola. Teori: Systemteori anv?nds f?r att analysera hur specialpedagogens arbete p?verkar skolsystemet p? individ-, grupp- och organisationsniv?. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med sju specialpedagoger i en st?rre svensk kommun med en fenomenografisk ansats. Resultat: Studien visar att specialpedagoger arbetar p? flera niv?er ? fr?n direkta insatser f?r elever till handledning av kollegor och strategiskt utvecklingsarbete.

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjÀnsteman beskriver att deras uppdrag organiseras pÄ de undersökta skolorna med sÀrskilt fokus pÄ skolutveckling. Följande frÄgestÀllningar utgjorde ett stöd för att uppnÄ studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen pÄ de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjÀnsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: UtgÄngspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde pÄ en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjÀnsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrÄn vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhÄller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhÄller ett tydligt mandat av rektor, har ett bÀttre utgÄngslÀge angÄende erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har dÀrmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger pÄ sex olika gymnasieskolor i en kommun beskriver sin verksamhet. Arbetet ger i litteraturdelen en översikt över gymnasieskolans utveckling och tidigare forskning kring normalitet och avvikelse, olika perspektiv pÄ specialpedagogik och lÀrande, stödundervisning i gymnasieskolan. Problem i dagens gymnasieskola belyses och Àven speciallÀrarens roll förr och specialpedagogens uppgifter idag. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr utvecklingsekologisk och sociokulturell. Undersökningen Àr en semistrukturerad intervjumetod utförd i en kommuns sex gymnasieskolor dÀr mÄlgruppen har varit elva specialpedagoger.Resultatet av studien visar att specialpedagogens uppgift i gymnasieskolan Àr övervÀgande kompensatorisk med undervisning pÄ individ eller gruppnivÄ.

Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag och sammanstÀllning till vad som kan utgöra en utbildningsbok som kan följa elever som gÄr transportteknisk inriktning av fordonsprogrammet i GY11.En elev som genomgÄr en gymnasial utbildning för att bli yrkeschaufför fÄr, under förutsÀttning att eleven klarat av utbildningen och bedöms lÀmplig, med sig ett antal körkortsbehörigheter samt sÀrskilda förarbevis eller yrkesbevis. Dessa olika körkort och bevis Àr nödvÀndiga för att eleven ska med laglig rÀtt fÄ utöva sitt arbete efter genomgÄngen utbildning. Det Àr ocksÄ nödvÀndigt för att eleverna ska kunna möta branschens krav och för att de ska bli anstÀllningsbara.I skolans vardag Àr dokumentation ett naturligt inslag och hur mycket den tar av lÀrarens tid Àr olika beroende pÄ typ av utbildning. Det som stÄr helt klart Àr att lÀraren mÄste dokumentera elevens olika framsteg. Undersökningens slutresultat strÀvar efter att fÄ fram förslag till ett dokumentationssystem som kan hjÀlpa lÀraren i arbetet med dokumentation.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dokumentanalys som metod.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.