Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete Ă€r nĂ„got som bedrivs pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Detta innebĂ€r att mĂ„nga patienter som söker vĂ„rd och behandling kan komma att tillfrĂ„gas om att delta i forskning. En person som Ă€r sjuk, och i behov av vĂ„rd, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendestĂ€llning i förhĂ„llande till vĂ„rdpersonalen. Patienten Ă€r den hjĂ€lpsökande och vĂ„rdpersonalen Ă€r de som pĂ„ grund av kunskap och förmĂ„ga att hjĂ€lpa patienten har en starkare stĂ€llning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebĂ€ra att patienten fĂ„r ökad uppmĂ€rksamhet men patienten kan ocksĂ„ uppleva att beroendestĂ€llningen gentemot vĂ„rdpersonalen förstĂ€rks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts dĂ€r tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begrĂ€nsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka Ă€r; ÖvervĂ€ganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt FrĂ„n kĂ€nslan av stöd ? till kĂ€nslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvĂ€rldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Billerud SkÀrblacka AB producerar sÀckpapper som bland annat anvÀnds till sÀckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos sÀckpapper Àr brottarbete vilket baseras pÄ papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden krÀver mer specialiserade produkter pÄgÄr det stÀndigt utvecklingsarbete för att kunna förbÀttra styrkor och andra viktiga egenskaper hos sÀckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbÀttras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för anvÀndningen av polyelektrolytkomplex för att förbÀttra egenskaperna hos sÀckpappersmassa. Polyelektrolytkomplex tillverkas genom att kombinera anjoniska och katjoniska polymerer.

Billerud SkÀrblacka AB producerar sÀckpapper som bland annat anvÀnds till sÀckar för cement, djurfoder, kemikalier mm. En viktig egenskap hos sÀckpapper Àr brottarbete vilket baseras pÄ papperets dragstyrka och töjning. I och med att marknaden krÀver mer specialiserade produkter pÄgÄr det stÀndigt utvecklingsarbete för att kunna förbÀttra styrkor och andra viktiga egenskaper hos sÀckpapper. Forskning har visat att styrkan hos papper av blekta fibrer har förbÀttras vid tillsats av polyelektrolytkomplex. Syftet med detta examensarbete var att studera potentialen för anvÀndningen av polyelektrolytkomplex för att förbÀttra egenskaperna hos sÀckpappersmassa.

IntroduktionStandardvÄrdplaner (SVP) anvÀnds allt oftare i svensk hÀlso- och sjukvÄrd som en förskriven vÄrdplan och journalhandling innehÄllande vÄrdproblem, risker, mÄl och rekommenderade vÄrdÄtgÀrder för en viss patientkategori. Ett flertal studier har fokuserat pÄ underlÀttande och försvÄrande omstÀndigheter i implementeringsprocessen samt pÄ effekter av att arbeta med SVP. FÄ vetenskapliga studier har gjorts för att undersöka och beskriva framtagandeprocessen av SVP. Syfte Syftet med studien Àr att identifiera faktorer av betydelse för framtagande av evidensbaserade standardvÄrdplaner.MetodStudien kommer att genomföras som en empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. I pilotstudien intervjuades tvÄ före detta SVP-projektledare om sina erfarenheter frÄn projekttiden.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lÀrande av svenska sprÄket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i Äldersgruppen 50-70 Är under vÄren 2010. Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska sprÄket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien anvÀnt mig av aktionsforskning som Àr ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt att pÄverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit bÄde ledare och deltagande observatör.

FrÄn kunskapens öar till den ömsesidiga insiktens fastland Ett pedagogiskt utvecklingsarbete för en personalutbildning med förankring i praktiken Anne Johansson Olsson Sammanfattning Denna uppsats redovisar ett utvecklingsarbete kring utformandet av en sÄ kallad arbetsplatsanpassad utbildning. Arbetet bedrevs i samverkan mellan Transkulturellt Centrum (TC) i Stockholms LÀns Landsting och Lina Hage samt Wasa vÄrdcentraler i SödertÀlje. Projektet syftade till att via inledande arbete, inventering av utbildningsbehov, utbildningsplanering, genomförande och utvÀrdering skapa en modell för en utbildning med fokus pÄ vÄrdpersonalens möte med patienter som har erfarenhet av migration. VÄrdcentralerna stod i början av 2007, i begrepp att inleda ett arbete med en delvis ny patientgrupp, asylsökande och nyanlÀnda flyktingar samt anhöriginvandrare. Arbetet innebar ett förbÀttrat och utvidgat mottagande med erbjudande om hÀlsosamtal och till de asylsökande Àven en primÀrvÄrd som motsvarade den övriga befolkningens.

Detta arbete handlar om organisationskultur och förÀndring pÄ SJ. SJ Àr en organisation som har varit med om bÄde stora och smÄ förÀndringar under dess lÄnga levnadstid. Det som belyses i detta arbete Àr de anstÀlldas roll och ledarskapets betydelse för att organisationskulturen inte skall utgöra ett hinder i utveckling och förÀndring. Arbetet handlar Àven om produktionens pÄverkan pÄ organisationskulturen. Syftet var att titta pÄ vilka kulturella faktorer som det Àr viktigt att beakta för att Ästadkomma ett lyckat utvecklingsarbete.

Bakgrund: SmÀrta Àr för intensivvÄrdspatienten en unik, subjektiv, obehaglig och flerdimensionell upplevelse. IntensivvÄrdssjuksköterskan har ett moraliskt ansvar att lindra patienternas smÀrta. Verbalt icke-kommunicerandepatienter kan inte skatta sin smÀrta med hjÀlp av Numeric Rating Scale (NRS). PÄ en neurointensivvÄrdsavdelning (NIVA) i Stockholm har det beteendebaserade smÀrtskattningsverktyget- the Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT), implementerats. IntensivvÄrdssjuksköterskorna pÄ NIVA anvÀnder CPOT dagligen i sitt arbete.

Det vi med detta arbete vill belysa Àr hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen Àr vÄrt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot Àr frÄn Mikkel Nils Saras (2004) lÀra om naturen frÄn ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrÄn ett samiskt perspektiv.

Forskningsresultat nÄr inte alltid ut i vÄrden till patienter och kliniskt verksam personal. Detta kan leda till att den vetenskapliga grund, som vÄrden enligt svensk lagstiftning ska vila pÄ, inte erbjuds. Anledningen till att vetenskapligt belagd kunskap inte nÄr ut kan vara til lexempel avsaknad av kunskap om hur forskningsresultat sprids och om hur resultat kan omsÀttas till den egna verksamheten. Ett omfattande forskningsfÀlt inom omvÄrdnad rör samtal, kommunikation och reflektion kopplat till relationen mellan vÄrdpersonal och patient. Reflektion bör ses som en central företeelse inom vÄrden dels för att förstÄ patienten dels för att förÀndring skall komma till stÄnd.

Bakgrund: OmvÄrdnadsepikrisen Àr den utskrivningsanteckning som sammanfattar viktiga hÀndelser under en patients vÄrdtid rörande omvÄrdnadsfaktorer nÀr vÄrdepisoden tagit slut. Termen omvÄrdnadsepikris ingÄr som ett sÄ kallat huvudsökord i den svenska dokumentationsmodellen VIPS. Denna modell har tagits fram för att ge stöd Ät de olika delarna av omvÄrdnadsprocessen. Neuropsykiatriska kliniken, avd 1 (NP) vid Universitetssjukhuset Malmö AllmÀnna Sjukhus (UMAS) genomför ett fortlöpande utvecklingsarbete gÀllande utformningen av omvÄrdnadsepikriser vari denna studie ingÄr som en del. Syfte: Att undersöka vilken betydelse omvÄrdnadsepikrisen utfÀrdad av NP har som underlag i det fortsatta omvÄrdnadsarbetet för sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvÄrd, sÀrskilda boenden samt korttidsboenden. Metod: Kvalitativt och kvantitativt utformad enkÀtstudie baserad pÄ ett strategiskt urval och presenterat med hjÀlp av en deskriptiv analysmetod.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrÄn den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger pÄ de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att fÄ en djupare förstÄelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hÀlsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som pÄverkar Afrikabilden bÄde i vÀstvÀrlden och i Afrika idag. I teorin om hÀlsa utgÄr vi ifrÄn bland andra Deborah Lupton som menar att folkhÀlsa har en stark inverkan pÄ politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och pÄverkar hur vi ser pÄ oss sjÀlva.

Dagens industrier strÀvar efter kapitalrationaliseringar i form av bland annat effektivare materialhantering. Det gÀller att i ett tidigt skede integrera produktutvecklingsstadiet och produktionsutvecklingen för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ett transparant system i hela ledet. För att kunna arbeta pÄ det sÀttet krÀvs en grundlig och noggrann planering av hela processen.Syftet med detta examensarbete Àr att ta fram ett underlag för beslut om transportlösningar och materialhantering. Ett annat syfte Àr att med hjÀlp av fallstudie observera olika transportlösningar och materialhantering som sker i olika system för att i sin tur kunna utveckla och ta fram en generell process för materialhantering. Fallstudien utfördes pÄ företaget Scania, avdelning Scania Motorverkstad.Examensarbetet inleddes med en grundlÀggande litteraturstudie.