Idrottens betydelse för biståndsorganisationers utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökning om biståndsorganisationers syn på idrotten som arbetsverktyg
Uppsatsens syfte är att analysera och problematisera relationen mellan idrott, biståndsorganisationer och utvecklingsländer för att se vilken betydelse idrotten har för dels individer i utvecklingsländer och dels samhällsutvecklingen i stort. Vidare syftar uppsatsen till att arbeta fram en handlingsplan för biståndsorganisationer som väljer att använda idrott som verktyg i utvecklingsarbete. En kvalitativ undersökningsmetod användes där sex biståndsorganisationer telefonintervjuades. Utöver intervjumaterial ianspråktogs även litteratur, artiklar samt hemsidor. Intervjufrågorna som ställdes hade en låg grad av såväl strukturering som standardisering, detta med avsikt att tydliggöra så utförliga svar som möjligt avseende biståndsorganisationernas arbetsfilosofi och metoder. Intervjumaterialet analyserades och strukturerades tematiskt varefter det bearbetades utifrån Maslows behovsteori. Resultaten visade på att idrott förekommer som arbetsverktyg inom flera biståndsorganisationer, där de två främsta arbetsmetoderna är att antingen utgå från idrott som arbetsmetod, eller använda idrotten som en av flera metoder. Resultaten visade även på att idrotten medför möjligheter och problem som förenklar respektive försvårar biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Avslutningsvis visade analysen på vad en handlingsplan bör innehålla och ta hänsyn till för att kunna användas för biståndsarbete med idrott som verktyg.