UtgÄngspunkten för detta projekt Àr det behov av geometrisÀkring som rÄder inomforskningprojektet L-FAM II. Detta projekt syftar till att ur teknisk synvinkel medvÀsentligt lÀttare monteringsfixturer Ästadkomma ett paradigmskifte för villkoren vidprocessplaneringen vid bil-, och lastbilsmontering. Projektet drivs inom Vinnovasproduktionstekniska MERA program.Den huvudsakliga uppgiften för detta examensarbete har varit att kartlÀgga behovet avgeometrisÀkring hos de fixturer som kommer att tas fram inom L-FAM II för att sedanundersöka vilka möjligheter som finns pÄ marknaden idag att genomföra detta. GenomanvÀndandet av behovsanalysen har sex olika grundtyper av teknologier kunnatidentifieras, vilka skulle kunna tÀnkas vara anvÀndbara inom projektet.För att ytterligare öka kunskapen om dessa teknologier har demonstrationer ochanvÀndarstudier genomförts, vilka kombinerat med litteraturstudier har legat till grund förden utvÀrdering som genomförts, vilken resulterat i den kravlista som examensarbetetutmynnat i. Denna kravlista Àr en stark rekommendation till projektet som helhetavseende krav att stÀlla pÄ det system som projektet kommer att behöva införskaffa..

The Swedish social insurance agency provides financial support for families and children, but also for people with work injury, illness and at old age. During 2012 they saw the amount of notifications of insurance increasing in Sweden, which is a development that cost our society a great deal of money. With the aim to pursue a sustainable development I have therefore devoted this project to wellness and stress management within preschool.The employees of preschool are often dealing with a lot of stress, due to the big groups of children that causes high noise and sound levels. The high noise and sound levels is a contributor to stress which additionally can damage the health and cause impaired hearing loss. About half of the people around their forties until the age of retirement have difficulties understanding speech in large groups.The purpose of this project has been to investigate the causes of negative stress for my target group, women between 30-60 years old who works in preschool.

Den fysiska aktiviteten bland motionÀrer Àr allt mer prestationsinriktad. Vassle- och kaseinprotein Àr de mest anvÀnda kosttillskotten och anvÀnds i syfte att öka muskeltillvÀxt och pÄskynda ÄterhÀmtning efter trÀning. Studiens syfte var att belysa förekomst och effekter av proteintillskotten, vassle och kasein ur ett folkhÀlsoperspektiv. En systematisk databassökning gjordes i tre olika databaser, PubMed, SportDiscus och Cinahl. 16 artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter anvÀndes i analysen.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr ett vÀlkÀnt problem hos ungdomar. Studien jÀmför förÀldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig sjÀlva och sina förÀldrars reaktioner. Befintliga data frÄn ett forskningsprojekt anvÀnds dÀr undersökningsdeltagarna var ungdomar, frÄn skolÄr sju till första Äret pÄ gymnasiet. Resultaten visade att förÀldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt frÄn andra förÀldrar bÄde nÀr det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende dÀr ungdomarna med ADHD-problematiken hade svÄrigheter.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Denna studie ingick i ett större forskningsprojekt om grupphandledning under psykoterapiutbildning (GUT). Studiens syfte var att belysa betydelser av problem i handledningsgrupper för upplevelsen av kvalitativa förÀndringar i arbetsklimat och psykoterapeutiskt arbete. FrÄgestÀllningarna gÀllde hur förÀndringarna beskrevs samt om det fanns skillnader i beskrivna förÀndringar mellan handledningsgrupper med olika problembild. 54 handledare och handledda frÄn 12 handledningsgrupper pÄ den grundlÀggande utbildningsnivÄn deltog. Data samlades in via frÄgeformulÀr med kvantitativa och kvalitativa frÄgor.

VÄrt examensarbete Àr ett konstnÀrligt forskningsprojekt som omfattar en inventering pÄ över hundra torn frÄn det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förÀndras och transformeras beroende pÄ kontext. Avsikten med vÄr studie Àr att skapa djupare förstÄelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frÄgan om typologi som designmetod. Genom vÄrt historiska researcharbete besvarar vi frÄgor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de sÄg ut samt hur mÄnga de var. I diskussionen belyser vi frÄgan om torn som symbol och landmÀrke samt torns vÀrde för stadsbilden som helhet under historiens gÄng. Projektet undersöker Àven torn som artefakt, dÀr vi ser typologi som en metod för design.

Denna studie undersöker förhÄllandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar pÄ tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt tvÄ kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien Àr att ÄskÄdliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn frÄn tre klasser i Ärskurs 4, pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner ingÄr i studien. Av dessa 63 barn Àr 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingÄr i ett större forskningsprojekt. MÄtt pÄ aggressivitet och popularitet har samlats in genom lÀrarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.

I detta arbete presenteras forskningsanknutna projektarbeten för gymnasieskolan dÀr bananflugan anvÀnds som forskningsredskap. Projekten har designats för att kunna integreras i gymnasieundervisningen och/eller utgöra kvalitativa gymnasiearbeten i den nya gymnasieskolan, Gy2011. Ett flertal arbeten har utförts av elever pÄ olika gymnasieskolor i Linköping med omnejd och projekten har analyserats med avseende pÄ i vilken utstrÀckning de: a) möjliggör för eleverna att, efter genomfört arbete, uppfylla examensmÄlen för naturvetenskapsprogrammet, b) kan stÀrka elevernas kunskaper i naturvetenskap samt c) kan bidra till att eleverna Àr vÀl förberedda för högskolestudier. För att ta reda pÄ detta har olika moment i projektarbetena samt de erfarenheter och kunskaper eleverna erhÄllit under deras projektarbeten analyserats i relation till kursplanerna för kemi, biologi och naturvetenskaplig specialisering samt till de examensmÄl som beskrivs av skolverket för naturvetenskapsprogrammet. Sammanfattningsvis visar min analys att de forskningsanknutna projektarbeten som presenteras i detta arbete har stor potential att utgöra vÀl fungerade gymnasiearbeten och kan tillföra eleverna nya kunskaper, som stÀcker sig över bÄde kemins och biologins vetenskaper, samt rusta dem för högskolestudier..

Uppsatsen syftar till en underso?kning av Moa Martinsons framsta?llning av ma?nnen i serien om MiaStenman som kan o?ppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat pa? strukturen i hur ma?nnens utseende och personlighet portra?tteras och hur detta pa?verkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer fo?r att uppna? en ba?ttre tolkning.Analysen av ett urval av ma?n i hela serien, mestadels hennes styvfader, da? han a?r den som figurerar mest hela serien igenom, visar pa? hur olika de framsta?lls.

I fo?ljande uppsats underso?ker vi rekryterarens bedo?mningsproblematik i vardagen. A?mnet a?r relevant eftersom arbetsmarknaden sta?ndigt utvecklas vilket inneba?r att rekryterarens objektiva bedo?mning har fo?rsva?rats. Rekryteraren ma?ste hitta en balansga?ng mellan den subjektiva och objektiva bedo?mningen.

?Jag har ju en stor begÄvning, det Àr inte vÀrt att krusa med, men min sjÀl Àr just dÀrföri en stÀndig hunger och den behöver allt det strÀnga arbetets spÀnning för att vara iro. Och om jag inte har arbete sÄ behöver jag kÀrlek eller stor framgÄng.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf Àr modernareÀn nÄgonsin, men den visuella gestaltning av henne Àr lika traditionell som tidigare.MÄnga moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvÀtta bortmyten om henne som en gammal sagoberÀtterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde Àlska passionerat och hade nÀra till skrattoch tÄrar, men ocksÄ en medveten och mÄlmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnÀrliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sÀtt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden Àr satt att kommunicera.

I detta examensarbete försöker vi identifiera styrke- och förbÀttringspotentialer inom drift och underhÄll för pappersmaskiner med avseende pÄ underhÄllsorganisation, tekniska förbÀttringspotentialer hos pappersmaskiner samt kompetensförsörjning. Styrkorna och förbÀttringspotentialerna har i en jÀmförande studie identifierats för tre pappersbruk. Uppgiften utgör en förstudie för ett eventuellt större forskningsprojekt. För att kunna jÀmföra uppgifterna krÀvdes det att vi tillbringade en stor del av tiden pÄ pappersbruken. Information för att ta fram ÄtgÀrdsförslag till de valda omrÄdena gjordes genom intervjuer, observationer och brainstorming.

I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler Àr relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta Àr en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: FrÄgeformulÀret SF-36 anvÀndes för att mÀta livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med CHF (n = 28) samt nÀrstÄende till patienter med MS (n = 19). De nÀrstÄende valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan nÀrstÄende till patienter med CHF respektive MS gÀllande fysisk hÀlsa, dÀr nÀrstÄende till patienter med MS har skattat högre fysisk hÀlsa. NÀrstÄende till patienter med CHF skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och nÀrstÄende till patienter med MS skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: NÀrstÄende till patienter med CHF skattade signifikant lÀgre Àn nÀrstÄende till patienter med MS gÀllande fysisk hÀlsa.