Dyslexi innebĂ€r bestĂ„ende ordavkodningssvĂ„righeter som anses vara orsakade av nedsĂ€ttning i fonologiska fĂ€rdigheter. Till följd av dessa svĂ„righeter har individer med dyslexi ett annorlunda ögonrörelsemönster vid lĂ€sning. Individer med dyslexi kan mĂ„nga gĂ„nger övervinna sina svĂ„righeter och lyckas i den akademiska vĂ€rlden.Studiens övergipande syfte var att genom en multipel fallstudie undersöka ordavkodning och ögonrörelser hos fem universitetsstudenter med dyslexi. Ögonrörelserna mĂ€ttes med en dator specialiserad för detta Ă€ndamĂ„l. En kontrollgrupp av normallĂ€sare (n=20) fördes samman för jĂ€mförelse.I föreliggande studie var anvĂ€ndning av ordavkodningstest och mĂ€tning av ögonrörelser den metodologiska inriktningen.Resultaten visar att alla de fem studenterna med dyslexi har nedsatt ordavkodning och till stor del ett annorlunda ögonrörelsemönster som varierade nĂ„got dem emellan.

I denna undersökning Àr handledare under utbildning i fokus. Syftet Àr att se om det sker nÄgon förÀndring under utbildningen och vad förÀndringen bestÄr av. Det Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som anvÀnts Àr insamlat under tvÄ Är av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framtrÀdde en bild som tydde pÄ att handledarna förÀndrades.

Sedan införandet av förskoleklassen har denna frivilliga skolform blivit omdiskuterad. Olika utredningar och forskningsprojekt visar att det finns otydligheter kring syfte och uppdrag för förskoleklassens verksamhet som i sin tur pÄverkar lÀrarens roll i förskoleklassen. Förskoleklassen betecknas som nÄgonting mellan förskolan och skolan och befinner sig i ett grÀnsland i vilket förskolans och skolans kultur möts.Syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur skolledare uppfattar och funderar över lÀrarens roll i förskoleklassen. Skolledare tillhör en beslutformande yrkesgrupp inom skolvÀrlden och dÀrmed utövar inflytande pÄ vem som arbetar i förskoleklassen.Studien Àr baserad pÄ öppna och kvalitativa intervjuer med fem skolledare och analysen Àr utförd utifrÄn ett fenomenografisk och hermeneutisk forskningsansats. Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds grÀnslandsteori.Resultatet visar att skolledares uppfattningar kring lÀrarens roll kopplas till uppdraget för förskoleklassens verksamhet.

Studien Àr genomförd inom ramen för ett större pÄgÄende longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet Àr att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades pÄ en tidigare genomförd enkÀtundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.

Detta arbete handlar om terapitrÀdgÄrdar gjorda för att rehabilitera mÀnniskor med stressrelaterade sjukdomar. Jag har valt att jÀmföra tvÄ terapitrÀdgÄrdar, en vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp och en i anslutning till det antroposofiska sjukhuset Vidarkliniken. Syftet Àr att se vilka likheter och skillnader de uppvisar trots att de kommit till pÄ olika sÀtt. TrÀdgÄrden i Alnarp skapades som ett forskningsprojekt för trÀdgÄrdsterapi medan Vidarklinikens rehabiliteringstrÀdgÄrd skapades med antroposofin som grund. Om Alnarp och deras trÀdgÄrdsterapi finns en mÀngd litteratur som jag anvÀnt mig av, men om Vidarklinikens trÀdgÄrd finns inte lika mycket, och dÀrför har jag regelbundet samtalat med Vera Billing som designat deras terapitrÀdgÄrd.

HÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ har blivit populÀrt under de senaste Ären. Det har byggts flera nya stadsdelar i Sverige med en hÄllbarhetsprofil och det pÄgÄr ett arbete med att ta fram ett svenskt certifieringsverktyg och en svensk standard för hÄllbara stadsdelar. Traditionellt har det varit stort fokus pÄ byggnadsnivÄ inom hÄllbar stadsutveckling. Att fokusera pÄ stadsdelsnivÄ gör det möjligt att betrakta byggnaderna i relation till omgivningen och pÄ sÄ sÀtt skapas ytterligare förutsÀttningar att nÄ en hÄllbar stadsutveckling. Denna rapport Àr en del av ett forskningsprojekt i samarbete mellan Linköpings universitet och Linköpings kommun med syfte att utveckla ett processtöd för hÄllbar stadsutveckling pÄ stadsdelsnivÄ.

Studien Àr utförd i anslutning till ett pÄgÄende forskningsprojekt om grupphandledning i psykoterapi, GUT-projektet. Studiens syfte var att nÄ ökad kunskap om handledares upplevelse och erfarenhet av att handleda grupper pÄ olika utbildningsnivÄer med psykodynamisk inriktning. En kvalitativ ansats valdes för att besvara studiens syfte. FrÄgestÀllningarna omfattade handledares tankar om mÄl och bedömningskriterier för grupphandledning, erfarenheter av tillvÀgagÄngssÀtt i grupphandledning, gruppens inverkan pÄ handledningen samt den organisatoriska ramens betydelse för grupphandledning pÄ olika utbildningsnivÄer. Nio handledare ingick i studien.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka lÀrares uppfattning kring datorn som redskap vid lÀs- och skrivundervisning. Det empiriska underlaget utgörs av intervjusvar av sex verksamma lÀrare med inriktning mot grundskolan.Litteraturdelen behandlar teorier om lÀs- och skrivinlÀrning samt hur undervisningen kring denna verksamhet kan ta hjÀlp av datorn i undervisningen. Tragetons forskning Àr en av utgÄngspunkterna i denna studie eftersom han med sitt forskningsprojekt ?Att skriva sig till lÀsning? har sett datorn som ett positivt redskap vid lÀs- och skrivundervisningen.Det insamlade materialet har kategoriserats i en resultat- och analysdel dÀr informanternas tankar och uppfattningar har lyfts fram frÄn intervjuerna. I denna resultat- och analysdel framkommer det att man, som lÀrare, inte kan utesluta varken datorn eller pennan.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta fram en marknadsplan för Tierpsbyggens 55+ segment. Vi har fÄtt i uppdrag av AB Tierpsbyggen att ta reda pÄ hur de pÄ lÄngsikt ska knyta till sig kunder över 55 Är. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har gjort intervjuer med anstÀllda, potentiella och nuvarande hyresgÀster till AB Tierpsbyggen. Intervjusvaren redovisas i empiridelen dÀr vi har i valt att göra analyserna löpande istÀllet för i ett sÀrskilt analyskapitel. Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att Àldre mÀnniskor stÀller höga krav pÄ sitt boende och det Àr svÄrt för ett kommunalt bostadsföretag att hÄlla den standard potentiella kunder Àr vana vid. För att locka fler kunder mÄste Tierpsbyggen öka 55+ bestÄndet och marknadsföra 55+ omrÄdena dÄ fÄ potentiella kunder kÀnner till dessa. Förslag till fortsatt forskning: En bra utgÄngspunkt för ett nytt forskningsprojekt Àr att ta fram en lÀgenhet som mÀnniskor kan Äldras i.

Visitationszonen beskrivs som ett nyckelinstrument i kampen mot g?ngkriminaliteten, men kriminologisk forskning visar oupph?rligt att visitationszonen inte ?r ett effektivt polisi?rt verktyg, och att den empiriska p?verkan som faktiskt kan p?visas p? brottsstatistiken ?r insignifikant. Det m?ste s?ledes finnas en annan anledning till att ?tg?rden antogs och implementerades av den svenska staten. I denna uppsats unders?ks huruvida det g?r att identifiera en annan social verklighet bakom det r?ttsliga konceptet visitationszoner, genom att till?mpa den sovjetiske r?ttsteoretikern Jevgenij Bronislavovitj Pasjukanis (1891?1937) r?ttsformsteori p? utvecklingen av den moderna svenska straffr?tten i f?rh?llande till visitationszonen. Genom att bearbeta materialet dynamiskt genom bilaterala r?relser mellan abstraktion: r?ttsformens juridiska koncept och de sociala relationer som f?rmedlas genom dessa, och konkretion: lagstiftningen och omgivande r?ttspolitisk ?verbyggnad, avsl?jas en objektiv social verklighet genom att i) blotta de redan existerande konkreta strukturerna, och ii) f?rst? de underliggande dimensioner som forcerar dess existens. Uppsatsen visar hur spenderandet av statsmakten, i st?llet f?r att reducera det d?dliga v?ldet eller kyla ner lokalomr?den, ans?tter det disciplinerade r?ttssubjektet, vilket f?r indirekta klassrelaterade effekter genom r?ttssubjektets roll i uppr?tth?llandet av underkastelse.

Vid storskalig rasbrytning Àr rasflödet en mycket viktig del för gruvans produktivitet. Rasflödet pÄverkar hur mycket av malmen som utvinns i varje produktionssalva, dessutom ger ett jÀmnt rasflöde utan avbrott en effektiv produktion. Designen av produktionssalvorna görs till stor del med erfarenhetsmÀssig bakgrund. Kunskapen om hur olika parametrar inverkar pÄ rasflödet och vilka parametrar som har stor betydelse Àr i nulÀget relativt liten. Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förstÄelse för hur en omgivande spÀnning samt mothÄllande material inverkar pÄ fragmenteringen av inspÀnda bergprov i modellskala och omgivande massors kompaktering.

I programmet SamhÀllsbyggnad, LuleÄ universitet (LTU), ingÄr det att skriva ett mindre utrednings-/forskningsprojekt om ett Àmne som man fÄtt kunskaper och fÀrdigheter om i utbildningen. Projektet Àr den avslutande delen i utbildningen. I denna rapport utreds ett problem som uppstÄtt nÀr en ny sorts rÀlsbefÀstning tillkommit vid namn Pandrol fastclip och som inte hÄller som vÀntat. RÀlsbefÀstningen Àr fÀrdigmonterad pÄ slipern redan frÄn tillverkningen och ifall den gÄr sönder mÄste hela slipern bytas. Detta kostar bÄde tid och pengar för projekten.

Detta arbete utgör en första del av ett forskningsprojekt vars intentioner Àr att synliggöra och öka kunskapen om SFI (svenska för invandrare) och SVA (svenska som andrasprÄk). Studien Àr kopplad till min egen arbetsplats. Intentionen med detta projekt Àr att beskriva och analysera bÄde process och innehÄll i en gemensam kunskapsutveckling i en forskningscirkel.Projektet fokuserar i första hand pÄ kulturmöten, livsÄskÄdning och livsfrÄgeperspektiv samt olika livssituationer. Dessa betraktas huvudsakligen utifrÄn de medverkande lÀrarnas perspektiv. Detta medför att invandrarelevernas uppfattning och upplevelser i berörda aspekter inte berörs direkt i detta projekt.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur socialarbetare reflekterar kring sig sjÀlva som professionella hjÀlpare utifrÄn aspekterna tanke och kÀnsla, samt hur denna reflektion kan komma att pÄverka den professionella hjÀlpen. Uppsatsen grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur definierar socialarbetarna den professionella hjÀlpen? I vilka situationer identifierar socialarbetarna att den professionella hjÀlpen tar sig uttryck? Vilka konsekvenser anser socialarbetarna att professionaliseringen av hjÀlpen fÄr för dem som professionella hjÀlpare? Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjun som datainsamlingsmetod. Fem intervjuer med verksamma socialarbetare har genomförts. Empirin har analyserats utifrÄn tre tidigare forskningsprojekt inom ÀmnesomrÄdet samt med hjÀlp av tre definitioner av reflektionsbegreppet.