F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Flera forskare och debattörer menar att det är genom användning av reflektion, som lärare kan bli professionella i meningen självständiga kunskapsbildare inom sitt yrkesområde.Vårt syfte är att undersöka om reflektion tillsammans med kollegor kan användas för utveckling av den vardagliga verksamheten och den egna yrkesrollen. Utifrån litteraturstudierna kring reflektion och vårt syfte ställer vi följande frågeställning: Kan reflektion vara ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling?För att finna svar på våra frågor till problemområdet använde vi oss av aktionsforskning som metod och introducerade ett gemensamt reflektionsverktyg för arbetslaget som ingår i studien. Detta verktyg är didaktisk analys.Av resultatet från den empiriska studien, som bygger på observationer av arbetslagets gemensamma reflektionstillfällen, framkommer det att om reflektion ska kunna bli ett gemensamt verktyg för lärande och utveckling beror det på det sociala klimatet, gruppens sammansättning, individens kunskaper och tillgång till verktyg.Detta resultat får ej ges generell betydelse utan får tolkas som ett resultat från just denna tidpunkt och detta sammanhang..

I denna studie undersöker jag olika lärares syn på kunskap, lärande och reflektion. Ett fokus ligger på hur lärare som nyttjar loggböcker lär sina elever att reflektera i sitt slöjdande. Studien är byggd på fem lärarintervjuer. Deweys teorier om tänkandets utveckling och Lyons teorier om reflektion ligger till stor grund för studien.I studien kommer jag fram till att samtliga lärare jag intervjuat arbetar och tänker mycket runtomkring reflektion och hur de ska lära ut reflektion till sina elever. Lärarna använder det praktiska arbetet i slöjden som en väg att lära eleverna att reflektera över olika situationer samtidigt som reflektionerna hjälper eleverna att på ett bra sätt komma vidare i sitt praktiska hantverkande.En intressant aspekt som visade sig under studiens gång är att en stor del av lärarnas tankar kring sin undervisning handlar om att lära ut personlighetsutvecklande förmågor såsom självförtroende och socialkompetens..

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola eftersträvas och upprättas. Ett gott samarbete förutsätter lärarens vilja till professionell utveckling, som övervägande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lärares reflektioner över genomförda lärar-föräldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lärarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad på intervjuer med åtta lärare, i vilken vi undersöker hur lärarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt på vilket sätt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det är genom interaktion med andra som människan utvecklas.

Reflektion kom under 1980-talet att bli ett centralt begrepp inom pedagogiken för att belysa och förklara läraryrkets professionalitet. Idag menar däremot vissa forskare och teoretiker att reflektionens initiala nytta har förbytts till att istället vara en förklaring till läraryrkets låga professionsstatus, och att detta beror på en inflationsartad användning av begreppet. Detta till trots används begreppet reflektion flitigt i såväl lärarutbildning som elevers styrdokument, något som vi i denna uppsats tagit fasta på.Det är paradoxen mellan reflektion som ett verktyg till lärarprofessionaliseringen å ena sidan, och reflektion som en orsak till läraryrkets deprofessionalisering å andra sidan tillsammans med lärarutbildningens fokus på reflektion som undersöks i vår uppsats. Mer specifikt görs detta genom att undersöker vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan behöriga och obehöriga lärares sätt att tänka kring, och använda sig av, begreppet reflektion.Uppsatsens empiri utgörs av sex stycken lärarintervjuer där fyra av dessa är behöriga och två obehöriga. Intervjuerna analyseras utifrån vår uppfattning att reflektion synliggörs i tre olika dimensioner.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Studiens utgångspunkt är mina egna frågeställningar kring reflektion i relation till lärande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det här arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lärande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrågor är: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lärande? Vad krävs av läraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar är teoretiska och andra är praktiska.

Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsättningar för etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Arbetet är genomgående av ett kvalitativt förhållningssätt i analys och bearbetning. Utifrån en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i området etisk reflektion i förhållande till organisatoriskt lärande i palliativ vård. Datainsamling skedde utifrån sökord kring palliativ vård och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrån Fribergs analysgång.Resultatet av betydelsefulla förutsättningar för etisk reflektion presenteras utifrån huvudteman och underteman i tabell och löpande text.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor..

Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hästhantering. Studien avgränsas till kurser på Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, där hästen hanteras från marken. Det är en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rätta reflektioner" kan påverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs..

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat på reflektion, då det är en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gå till. Arbetet har utgått från ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade på vad barnen gjorde och sa, utan även tingen omkring barnen. Tingen sågs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod användes videoobservationer, som användes för att samla material vid fem olika tillfällen.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig.

Läraryrket är idag utsatt för flertalet förändringar som ställer krav på flexibilitet och professionalitet. Syftet med vår aktionsforskningsstudie var att öka förståelsen kring huruvida yrkesverksamma lärare med lång erfarenhet kan använda praxisnära reflektion som verktyg för att utveckla sin yrkesroll. De åtta gymnasielärare som deltog fick i uppgift att genomföra skriftliga, praxisnära reflektioner under tre veckors tid. Denna period avslutades med en enskild intervju. Vi gjorde sedan en tematisk analys över resultatet för att kategorisera reflektionernas innehåll, samt kopplingar till tyst kunskap.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur och varför personalen på en institution som drivs av Statens institutionsstyrelse, bemöter ungdomar olika utifrån kön och vilka faktorer som spelar in i dessa skillnader. Vidare så ville jag även fördjupa mig i hur reflektion som verktyg kan användas till ett ökat lärande och utveckling hos personalen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta anställda har genomförts samt ett observationstillfälle på vardera avdelningen. För att tolka resultaten har en hermeneutisk ansats använts. Resultatet visar på att personalen bemöter ungdomarna olika beroende på kön och vilken avdelning personalen arbetar på.