Syftet med uppsatsen är att beskriva Tankeverkstad som ett arbetssätt i matematik för skolår 1-2. Syftet är samtidigt att med Tankeverkstad som konkret exempel belysa hur lärare kan utveckla och förändra sin verksamhet. Ett tredje syfte är att med hjälp av Tankeverkstad visa ett exempel på hur lärare kan använda forskning för att utveckla sig i sitt arbete. Studien bygger på litteraturgenomgång och empiriska studier.Ett resultat av undersökningen är att Tankeverkstad är ett undervisningssätt utan läromedel och utan matematiskt symbolspråk från början. Eleverna tillverkar eget materiel och ägnar sig mycket åt problemlösning.

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Denna uppsats syftar till att med hjälp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela Skånes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgång av vad tidigare forskning säger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem själva undersöka hur graden av delaktighet kan påverka upplevelsen av vård. Genom att fråga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgått att känslan av delaktighet är en viktig del för att skapa meningsfullhet, förståelse och skapa en ökad självkänsla i vården. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen är att vuxna ibland tenderar att glömma att även barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I såväl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgått att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

Om fysisk aktivitet påverkar lärandet och har många andra positiva effekter kan man undra om inte skolans idrottstimmar borde utökas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tillgänglig forskning säger när det gäller sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i skolan. Materialet till studien har sökts i relevanta databaser. För att ett vetenskapligt dokument skulle bli inkluderat i litteraturstudien skulle fokus ligga på och beröra fysisk aktivitet och lärande, alternativt fysisk aktivitet och kognitiv utveckling. Eftersom fokus ligger på fysisk aktivitet inom skolan har de även valt att beskriva hur idrottsundervisningen i skolan har utvecklats sedan införandet.

Syftet med denna studie är att belysa mönster i barns utelek på två olika förskolor utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att försöka se om det framträder några skillnader i lekmönster mellan de två förskolorna utifrån det faktum att den ena förskolan sedan åtta år tillbaka bedriver ett aktivt genusarbete och den andra inte gör det. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor använder förskolegården på lite olika sätt och att de leker delvis olika lekar. Data samlades in vid ett observationstillfälle på respektive förskola och grupperades under olika teman för analys. Det genusteoretiska perspektivet har gett verktyg för att analysera lekmönstren, vilka bland annat avspeglar samhällets genusordning.

Vårt syfte med arbetet var att undersöka gymnasieelevers skrivande i samband med egen?forskning? och frågeställningarna löd:? Vilken typ av textkategorier producerar eleverna i samband med sådan ?forskning??? Vilka eventuella skillnader gentemot Nilssons grundskoleelever uppvisar vårundersöknings gymnasieelever?Vi har med hjälp av vårt empiriska material och utifrån givna teoretiska utgångspunktersett att gymnasieelever i hög grad iklär sig rollen som omskapare, men nästan lika vanligt ärdet att deras egna röster hörs.I jämförelsen med Nilssons material framgick att elever med stigande ålder blir allt mindrebenägna att kopiera, men allt mer benägna att omskapa och även i allt större utsträckningtillåter sig att släppa fram den egna rösten..

Matematiken är en vetenskap som är indelad i flera områden. Ett av dessa områden är aritmetik som betyder räknelära. Tillhörande aritmetiken finns ett antal egenskaper, räkneregler och räknelagar. Syftet med studien var att undersöka hur den associativa lagen beskrivs och uppfattas enligt matematikdidaktisk forskning. Arbetet är en litteraturstudie av matematikdidaktiska forskningspublikationer.

Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kanleda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är attundersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjligträningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter igrundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar avförhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativaverktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin.Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter ochskillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara enmetod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättradläsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas.

Doktriner utgör väpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser använda militära medel för att uppnå politiska mål. För att tjäna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgångspunkter som omvärldens utveckling och senaste forskning. Dock menar många att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers särintressen påverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militärt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrämjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad på integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militärt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militära organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.

Hypermobilitet är ett tillstånd där rörelseomfånget är ökat. Av världens population beräknas 4-40 % leva med tillståndet. Hypermobilitet förekommer i större frekvens hos kvinnor samt hos individer med ursprung från Asien och Afrika. Hypermobilitet minskar med åldern. Symptom som smärta kan uppkomma men individerna kan lika gärna vara fria från symptom.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning.

Syftet med studien är att undersöka om individer med en liberal hållning i alkoholfrågan löper en större risk att råka ut för olika alkoholrelaterade sociala problem än individer med en restriktiv hållning. Då tidigare forskning om relationen mellan hållning i alkoholfrågan och sociala problem är svårhittad, fokuseras resultaten av tidigare forskning på de enskilda variablerna. Resultaten kopplas sedan ihop för att härleda uppsatsens hypoteser. Tidigare forskning pekar också på att kön, ålder, inkomst och konsumtionsnivå är variabler som kan ha direkt inverkan på alkoholrelaterade problem. Datamaterialet som används är sekundärdata från Monitorstudien 2009 som bearbetades med hjälp av binär logistisk regressionsanalys.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Denna litteraturöversikt visar att det finns en hel del litteratur och forskning inom området föräldrar med förståndshandikapp. Den forskning som gjorts är till största delen internationell, men de resultat denna studie kommit fram till bör kunna vara användbara under svenska förhållanden. Syftet var att belysa ett antal bestämda faktorer som kan påverka insatsers effektivitet, bland annat attityder, sociala nätverk och handikappmedvetandet. Resultatet visar att förmågan hos många av föräldrarna kan förbättras med hjälp av träning och utbildning. Studien har sin utgångspunkt i systemteori och visar att insatsers effektivitet påverkas av olika system runt den förståndshandikappade föräldern, där även föräldern själv ingår som ett system..

Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation.