Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskningär av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapaen djupare förståelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety ochsjälvförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenskabasketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starkapåverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom ävenatt hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. Idiskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges påframtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott..

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaperNivå:Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FällströmHandledare:Pär Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskapersom går att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermåliguppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekräftas eller motsägas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt påtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer iSverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin årsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning är att den framtida ekonomiska nyttan är svår att mäta på ett tillförlitligt sätt, detta kan skapa svårigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och ställning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fått svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgångs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade därefter egna tabeller och diagram som skulle vara lättöverskådliga för läsaren. Av de resultat vi funnit kan vi både se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgångar även som dom är otydliga med hur det gått tillväga när hur de bedömt förmågan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet.

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

Syftet med studien är att belysa hur matematiklärare och speciallärare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvårigheter i år 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssätt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvårigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklärare och fem speciallärare. Resultatet visar att matematiklärarnas och special-lärarnas uppfattning om inkludering skiljer sig från hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvårigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och målinriktat lärande.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Olika faktorer skiljer individens köpbeteende och dess val av produkter. Antalet företag som erbjuder lojalitetsprogram i form av kundkort är många och kundkortets funktioner utvecklas ständigt. Tidigare forskning har visat både positiva och negativa resultat/attityder gentemot kundkort. Majoriteten av de tidigare granskade studierna som är baserade utifrån kundperspektiv visade oftast negativa resultat gällande kundkort och dess påverkan på kunders köpbeteende. Studier som däremot är utförda ur företagsperspektiv har dock visat positiva resultat/attityder.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning. Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring. Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur flickor på grundskolans senare år upplever samundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Tidigare forskning visar att flickor får i medelsnitt ett lägre betyg i samundervisning än vad de får i särundervisning. Min undersökning som gjordes med en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med elever och idrottslärare visar att min undersökningsskola hade en mera jämställd betygsfördelningen och att flickorna upplevde samundervisningen mer positivt än vad tidigare forskning i ämnet påvisat..