Sökresultat:
1123 Uppsatser om Konstnärens budskap - Sida 65 av 75
FörÀndringsprocesser underlÀttar utvecklingen En studie om upplevelser inom en organisationsförÀndring
Bakgrunden till studien var att verksamheten SĂBO (sĂ€rskilt Ă€ldreboende) pĂ„ ?Distansgatan 7? önskade erhĂ„lla ett vetenskapligt perspektiv pĂ„ förĂ€ndringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrĂ„n Kotters Ă„ttastegsprocess vid förĂ€ndring (Kotter, 1996).Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförĂ€ndringen pĂ„ Ă€ldreboendet Distansgatan 7 som har anvĂ€nt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förĂ€ndring?. Kotters budskap bygger pĂ„ en Ă„ttastegsmodell som styr förĂ€ndringen.
Skyltfönstret - en kommunikationskanal? : Upplever dagens konsumenter att butikens skyltfönster anvÀnds som en kommunikationskanal?
Skyltfönstret Àr butikens ansikte utÄt och ett sÀtt för dagens butiker att marknadsföra sig och sina produkter. Inom handeln idag finns en uppsjö av olika butiker och företag som alla konkurrerar om konsumenternas ekonomiska medel och uppmÀrksamhet, med hjÀlp av olika produkter och varumÀrken. DÀrför blir det extremt viktigt för en butik att de i sitt skyltfönster exponerar sina varor pÄ ett kommunicerande och sÀljande sÀtt, som uppmÀrksammas av dagens alltmer stressade konsumenter. Ett genomtÀnkt och vÀl utformat skyltfönster bibehÄller Àven konsumenternas intresse för butikens produkter och leder med största sannolikhet Àven till att konsumenterna tar steget in i butiken för att genomföra sina köp. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ om butikens skyltfönster anvÀnds som en kommunikationskanal enligt dagens konsumenter.
GrÀnsturistbyrÄernas speciella stÀllning : som inkörsport till Sverige
Syftet med denna uppsats var att ta reda pĂ„ om grĂ€nsturistbyrĂ„ernas sĂ€rskilda stĂ€llning som inkörsport till Sverige kan förstĂ€rkas. Vi ville Ă€ven studera vilka förutsĂ€ttningar det finns att utveckla lokala grĂ€nsturistbyrĂ„er till att bli mer regionala och nationella turismportaler. GrĂ€nsstationernas funktion som inkörsport till landet stĂ€ller sĂ€rskilda krav pĂ„ att de kan ge en mer utförlig information om hela Sverige. Vi har valt att avgrĂ€nsa oss till Ă
rjÀngs, Strömstads, Karlstads, Eurotax i Töcksfors och Morokuliens turistbyrÄer. Turistresan startar med att det uppstÄr ett behov av att resa till en destination nÄgonstans.
Avhopparnas problematik : En studie om avhopp, sekter, hjÀlp och symbolisk interaktionism
SAMMANFATTNINGAvhoppare Àr oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vÀnner eftersom vÀnnerna i den före detta sekten inte lÀngre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mÀngd frÄgor sÄsom ?Vart ska jag ta vÀgen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mÄr sÀmst Àr de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har nÄgra referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lÀr sig nya saker varje dag om hur samhÀllet fungerar, saker som vi andra tar för givet.
Fokus pÄ mottagarna? : En analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter vid kriskommunikation
SAMMANFATTNINGDenna studie Àr en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifrÄga om deras perspektiv pÄ mottagarna vid kriskommunikation. Studien har tvÄ syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten Àr den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie anvÀnder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser pÄ mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilken bakgrund mottagaren har.
ICA:s egna mÀrkesvaror : Hur ökas kundens lojalitet till egna mÀrkesvaror?
Denna uppsats behandlar dagligvaruhandelns egna mÀrkesvaror, sÄ kallade EMV, kring vilket uppmÀrksamheten har ökat under senare Är. Den ökande priskonkurrensen har pÄskyndat svenska dagligvarukedjors satsning pÄ EMV, dÄ dessa i regel innebÀr lÀgre priser till konsumenterna och högre marginaler till detaljisten sjÀlv. Vi har i denna uppsats avgrÀnsat oss till att studera dagligvarukedjan ICA. Uppsatsens huvudsyfte Àr att ge ICA förslag pÄ aktiviteter som ökar kundens lojalitet mot EMV (egna mÀrkesvaror). För att nÄ vÄrt syfte har vi genom kvalitativa intervjuer kartlagt hur ICA: s marknadsföring av deras EMV sker idag, vilka metoder som anvÀnds och hur kommunikationen sker med kund.
Spelet i reklambranschen ? En studie om obegripligheter i reklam
Uppsatsens huvudproblem: Genom att studera klassiska modeller och teorier för hur man pÄ bÀsta sÀtt marknadsför en produkt eller ett varumÀrke, skapas en uppfattning om att det Àr tydlighet som bör prioriteras. Under senare Är har emellertid raka motsatsen till detta uppvisats pÄ reklammarknaden. IstÀllet för tydlig och informativ reklam, anvÀnder man sig av irrationell, osammanhÀngande och i mÄnga fall obegriplig reklam för att nÄ ut till sin tilltÀnkta mÄlgrupp. Samtidigt kommer indikationer pÄ att denna typ av reklam inte alls Àr den som i detta fall ungdomar vill se i dagens media. Om detta fenomen Àr ett medvetet förfarande eller om reklammakare helt enkelt inte lyssnat tillrÀckligt pÄ vilken typ av reklam som ungdomar föredrar, Àmnar vi att undersöka i denna uppsats.
LÀr man sig nÄgot pÄ HiG? : Tidigare ekonomstudenter berÀttar
Varje Är tar 5000 studenter i Sverige examen i företagsekonomi och sÄ mÄnga som 650 studenter lÀser idag civilekonomprogrammet vid Högskolan i GÀvle (HiG). Vi Àr sjÀlva ekonomstudenter vid HiG och snart redo att ta steget ut i arbetslivet, vilket innebÀr blandade kÀnslor av bÄde förvÀntan och oro. Orsaken till denna osÀkerhet Àr till stor del det faktum att vi inte vet vad som förvÀntas av oss den dag vi tar examen. Vad har vi egentligen lÀrt oss under vÄr utbildning och vad förvÀntar sig arbetsgivarna att vi kan? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat före detta studenter frÄn HiG, varav en man och en kvinna frÄn den privata sektorn samt en man och en kvinna frÄn den offentliga sektorn.
Islam i religionsboken : hur har islam och muslimer skildrats i lÀroböcker i religionskunskap pÄ gymnasiet?
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har portrÀtterats i lÀroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan Ären 1994-2010. Vidare Àr syftet att se hur lÀromedlen stÀmmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förÀndrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som lÀromedlen skapar för lÀraren. Metoden som jag anvÀnder mig utav Àr sakorienterad hermeneutik och urvalet Àr gjort för att fÄ en sÄ stor spridning som möjligt mellan olika författare under de Ärtal som undersökningen Àr avgrÀnsad till. Den teoretiska grunden bestÄr av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men Àven av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen.
Idrott & hÀlsa ur ett genusperspektiv : Idrott- och hÀlsalÀrares uppfattningar om genusrelaterade frÄgor i sitt Àmne.
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.
FörbÀttringsförslag identifierade efter tvÀrprofessionell teamtrÀning av urakut kejsarsnitt. : En empirisk, kvalitativ studie
Introduktion: Förlossningssituationen Àr ett prioriterat omrÄde nÀr det gÀller patientsÀkerhet, dÀr fel kan fÄ stora konsekvenser. Jönköpings lÀn har svaga resultat nÀr det gÀller dödfödda barn och barn med lÄga APGAR poÀng (en bedömning av barnets vitalitet). Vid urakuta kejsarsnitt finns det minst tvÄ patienter och oftast en partner. Medarbetare frÄn tre kliniker med olika fokus ska samarbeta i en miljö dÀr flera inte har sin ordinarie arbetsplats. TvÀrprofessionell teamtrÀning kan vara en möjlighet för att öka patientsÀkerheten. Syftet med förbÀttringsarbetet var att förbÀttra medarbetarnas förmÄga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa anvÀndbarheten av simulerad tvÀrprofessionell teamtrÀning. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens samtal om förbÀttringar efter tvÀrprofessionell teamtrÀning.
"Inga kylda drycker" : en fallstudie av Systembolagets externa kommunikation
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.
Lean : En komparativ studie mellan Lean Service och Lean Healthcare
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att analysera Systembolagets externa kommunikation och argument för monopolet. FrÄgestÀllningarna som legat till grund för uppsatsen har varit flera, tvÄ övergripande som diskuteras i diskussionen och tre frÄgor som besvaras i analysdelen. De övergripande diskussionsfrÄgorna Àr: Vilken bakomliggande ideologi finns hos Systembolaget? Motsvaras organisationens uppdrag med vad organisationen kommunicerar? De frÄgor som besvaras i analysdelen Àr: Hur framstÀller Systembolaget sig sjÀlva? Hur ser Systembolagets externa kommunikation ut gÀllande deras monopol? Hur argumenterar Systembolaget för monopolet? Metoden som anvÀnts Àr en deskriptiv kvalitativ analys. För att besvara dessa frÄgor har materialet bestÄtt av en reklamfilm frÄn Systembolaget som sÀndes hösten 2010, samt sex artiklar frÄn systembolaget.se.
à tgÀrdsprogram pÄ gymnasiet. En kritisk diskursanalys av pedagogisk elevdokumentation pÄ en gymnasieskola
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.
Yes, we can exaggerate! En översÀttningsvetenskaplig studie av anvÀndningen av retoriska stilfigurer i ett amerikanskt politiskt tal, dess svenska översÀttning och ett svenskt politiskt tal
AbstractSyftet med uppsatsen Ă€r att undersöka och jĂ€mföra anvĂ€ndningen av retoriska stilfigurer i politiska tal av den amerikanske presidenten Barack Obama och den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt. Hypotesen Ă€r att det amerikanska talet har en starkare strĂ€van att med hjĂ€lp av retoriska stilfigurer övertyga Ă„hörarna Ă€n det svenska talet har. En svensk översĂ€ttning av Obamas tal undersöks ocksĂ„ för att se om anvĂ€ndningen av stilfigurer skiljer sig frĂ„n originalet och/eller om det möjligtvis fĂ„r en mer ?svensk? karaktĂ€r i frĂ„ga om retorik.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n teori om klassisk retorik och stödjer sig framför allt pĂ„ Hellspongs Konsten att tala (2004). ĂversĂ€ttningsperspektivet utgĂ„r frĂ„n Ingos Konsten att översĂ€tta (2007).Metoden Ă€r kvalitativ innehĂ„llsanalys vilket innebĂ€r att det insamlade och avgrĂ€nsade materialet bĂ„de tolkas och beskrivs.Resultatet visar att det framför allt i det amerikanska talet finns en stark tendens att överdriva, alltsĂ„ att anvĂ€nda sig av stilfiguren hyperbol.