Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.  Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät. Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krävs att organisationer har förmåga till en god intern samverkan och ett ständigt pågående lärande. För att lyckas med detta krävs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt på de ständiga förändringarna. En fungerande kommunikation är en av förutsättningarna för att ge medarbetarna insikter om förändringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet är om det används på ett korrekt sätt, ett verktyg som kan hjälpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats är att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förändrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

Hur förändrades de gestaltningar som används i svensk press om klimatfrågan efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn i november 2009, en tid som omsusades av den så kallade Climategate-skandalen, jämfört med samma månad året innan och året efter? Gestaltningsteori är en teori som används primärt av forskare inom medie- och kommunikationsvetenskaperna för att studera hur människor förstår sin omgivning och samspelar med andra människor. Gestaltningar är ?tolkningsscheman? som individer använder för att tolka, förmedla och förstå budskap. Med kvalitativ textanalys metod har vi analyserat gestaltningar i journalistiska texter som handlar om klimatfrågan.

Abortfrågan har sedan länge varit en mycket omdebatterad och kontroversiell fråga i det amerikanska samhället. Striden mellan abortförespråkare och abortmotståndare har eskalerat på senare år och de fredliga blockaderna har numera utökats med kraftigare våldsinslag som dödsskjutningar.Vårt syfte är att ur ett konstruktivistiskt forskningsperspektiv undersöka hur dessa rörelser för fram och framställer sitt budskap. Studien kommer att inriktas på att studera representativa hemsidor för de rivaliserande parterna.Vi brukar diskursanalys ur såväl ett teoretiskt som metodiskt perspektiv i samband med teorier om framing för att studera den diskursiva kamp som finns mellan de båda rörelserna. Vår studie visar att respektive part söker framställa aborter och foster på olika sätt. Vi kommer visa att abortmotståndarna framställer abort som mord medan förespråkarna menar att det handlar om kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp..

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Syftet med studien var att undersöka hur innehållet i den politiska tv-reklamen ser ut i Sverige eftersom politikerna själva då har kontroll över hur de vill framställas i mediet. Utgångspunkterna var den svenska politikens medialisering och teorin om priming. Forskningsintresset låg i att tv-reklam var en ny arena för politisk kommunikation inför riksdagsvalet 2010 och inga studier hade gjorts på innehållet i de politiska reklamfilmerna.En kvalitativ textanalys gjordes genom att systematisera innehållet i reklamfilmerna utifrån AIDA-modellen och en retorisk analys. Resultatet jämfördes sedan med respektive partiprogram och tolkades utifrån teorin om priming samt teorin om medialisering.Resultatet visade att de politiska reklamfilmerna har anpassat sitt budskap för att väcka intresse och för att hålla kvar tittaren. I filmerna används retoriska medel för att skapa igenkänning och väcka sympati för partierna.

Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

Den verbala och icke verbala kommunikationen är viktiga delar i allt vårdande och sjuksköterskan har ett ansvar för att en god relation skall etableras och upprätthållas.I dagens hälso- och sjukvård är det en strävan att allt ska vara effektivt och det kan medföra att vårdtiden blir kort och att det kan vara svårt att etablera en god vårdrelation.I mötet med svårt sjuka patienter i livets slutskede har sjuksköterskan ett ansvar att kommunikationen ska fungera, men ibland kan detta vara problematiskt. Syftet med denna uppsats är att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede.Uppsatsen är en litteraturstudie, där kvalitativa studier har analyserats enligt Evans och i resultatet framkommer tre teman, det första är personlig påverkan och det andra är samarbete och det tredje temat är resurs. Diskussionen förs om sjuksköterskans viktiga roll att kommunicera och förmedla budskap, och vilka problem som kan uppstå i mötet med den svårt sjuka patienten i livets slutskede. Praktiska implikationer presenteras..

Syftet var att undersöka användningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) på två svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. Utifrån detta skapades tre frågeställningar som berörde huruvida museerna har en strategi för användningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i så fall på vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att använda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt när det gäller att tillgängliggöra och förmedla utställningarnas innehåll och budskap på ett lustfyllt och mer engagerande sätt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för användningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att använda IKT i allmänhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur gymnasielärare inom svenskämnet använder sig av spelfilm i sin undervisning samt hur gymnasieelever uppfattar användandet av spelfilm inom ämnet svenska. En enkätundersökning har genomförts bland nio gymnasielärare inom ämnet svenska samt med en klass elever i årskurs tre på gymnasiet. Resultatet visar på att alla lärare använder sig av spelfilm men i olika utsträckning och att eleverna vill att denna undervisningsmetod skall förekomma i ännu högre grad. Lärarna framhöll, även de, viljan av att använda sig av film i högre utsträckning än vad de gör. Eleverna poängterade att filmen är ett lustfyllt och bra läromedel.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/Hförbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag påförändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar ochflickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalyskondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan ibudskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen,budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade atttalang är subjektivt och svårt att definiera.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering.Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet.Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm.Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna..

Syftet med denna uppsats är att, genom filmanalyser, ta reda på hur en reklamfilm för en hjälporganisation är uppbyggd och även att se om det finns dramaturgiska och bildmässiga drag som är speciella för just denna sorts reklamfilmer. Studien har utgått från denna frågeställning: Vad är skillnaden på en reklamfilm för en hjälporganisation och en informationsfilm om hemlösa män i Ryssland? Det har genomförts filmanalyser på fem reklamfilmer och en opublicerad informationsfilm. Analyserna har utgått ifrån semiotisk filmanalys och bildretorik. Analysresultatet av reklamfilmerna visar att det används väldigt enkla knep för att föra fram budskapet.