Sökresultat:
194 Uppsatser om Konstgjorda vattendrag - Sida 7 av 13
Skillnader i migrationsframgång mellan vild och odlad laxsmolt (Salmo salar L.)
Laxen är en anadrom fiskart som reproducerar sig i sötvatten men lever huvuddelen av sitt vuxna liv i saltvatten. På grund av vattenkraftens dammbyggen hindras laxen att göra dessa habitatbyten och reproduktionen drabbas. För att kompensera för minskade laxstammar sätter vattenkraftbolagen varje år ut miljontals odlad laxsmolt i vattendrag som mynnar ut i östersjön. I Umeälven släpps 80000 laxsmolt ut årligen. Tidigare rapporter visar att överlevnaden hos dessa är lägre än hos vild smolt.
Skogens struktur och ekonomi över 100 år med fast eller varierad skyddszon runt vattendrag
Skogsbruksåtgärder intill vatten kan ge negativa konsekvenser på vattenkvalitén. Ett sätt att minska den negativa påverkan är att skapa skyddszoner. I denna studie simulerades olika skyddszoner i Heureka PlanVis och utvärderades med avseende på ekologiska, ekonomiska och sociala värden sett över längre tid. Tre nivåer av skyddszoner med varierad bredd baserade på djupet till grundvattnet (DTW-index) samt två fasta skyddszoner på 15 och 0 m jämfördes. I DTW-skyddszonerna avsattes mark med ? 1, ? 0,5 respektive ? 0,25 m ner till grundvattnet.
I skyddszon DTW ? 1 m uppmättes nedanstående variablers extremvärden.
En studie av eutrofierande näringsämnen i tre biflöden till Suseån : - Falkenbergs kommun, Halland
Enligt ett av de 16 miljökvalitetsmålen, Ingen övergödning, ska halterna av eutrofierande ämnen inte ha någon negativ effekt på människors hälsa, den biologiska mångfalden eller vår möjlighet till ett hållbart brukande av mark och vatten. En stor bidragande orsak till den rådande övergödningsproblematiken i svenska vatten är läckage av främst näringsämnena kväve och fosfor från agrara och urbana källor.Hallands kustkommuner har sedan länge problem med övergödning och behovet för åtgärd är stort. Länet är särskilt utsatt för näringsläckage, delvis på grund av att en stor del av åkermarken utgörs av genomsläppliga jordar, vilka underlättar för vattnets framkomlighet och transport av näringsämnen, men även för att vattendrag har rätats ut av människan och för att naturliga våtmarker har tagits bort.I Halland rinner Suseån som är den femte största ån i länet. Problematiken i den övre regionen av dess avrinningsområde handlar främst om försurning, medan det i det nedre området främst handlar om övergödning och fysisk förändring av vattendragen.Vattenprovtagning utfördes i Suseån, samt i tre biflöden i den nedre delen av avrinningsområdet, vilken till stor del domineras av jordbruksmarker. De utvalda vattendragen var Käringasjöbäcken, Boarpsbäcken och Årstadbäcken.Resultatet av vattenprovtagningarna uppvisade överlag förhöjda halter av näringsämnen i alla biflöden till Suseån.
Närståendes erfarenheter av att leva med en svårt sjuk partner som fått konstgjord näring i livets slutskede :
Bakgrund: Vid palliativ vård i hemmet förändras tillvaron såväl för den sjuke som för de närstående. Den sjuke har ofta svårt att äta vanlig mat och kan behöva tillförsel av konstgjord näring. Närstående kan uppleva ett stort ansvar för den sjukes näringsintag när han eller hon vårdas hemma. Adekvat näringsintag är av betydelse för det fysiska välbefinnandet. Men vad vi äter påverkar också livskvalitet i social, kulturell och psykologisk bemärkelse.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur är relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln är avsevärt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet än den audiella. Hur ljud upplevs är
subjektivt och i jämförelse med synen, svårare att åskådliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet är starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I städer blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att våra städer förtätas
tvingas ljuden att trängas om utrymmet.
Död ved i ett referensvattendrag
The purpose with this study is to find out how much dead wood we can expect us to find in a Russian reference river and compare with studies from Swedish streams. Dead wood are an important structure for the biodiversity in forest streams, studies have shown that population of trout can increase with up to 300 % when the amount of dead wood are increasing from 0 to 8 ? 16 LWD (Large woody debris)/100 m2. Dead wood are also an important structure for the stream character, formations of dams and pools which are important habitats and reproduction areas for salmon and brown trout.
The study where taken place in tributaries to the Russian river Varzuga in the North West part of Russia outside Murmansk. Varzuga has low impact of human activity and is considered to be a reference river to rivers in northern Sweden.
Medvind för vindkraften : Kommunerna planerar för nya verk
Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.
Valvbågar mindre än två meter: Geotekniska och hydrauliska förutsättningar samt förslag till dimensioneringsansvisningar
Trafikverket i Norr- och Västerbotten har noterat oproportionerligt många problem med den relativt nya typen av vägtrummor (spännvidd < 2 m) som är formade som valv utan botten. Valvbågskonstruktionen är framtagen för att underlätta fiskvandring samt förbättra livsvillkoren för andra vattenlevande organismer i våra vattendrag. Fokus har tidigare legat på miljömässiga förbättringar, och mindre hänsyn har tagits till tekniska krav på konstruktionen.Totalt har åtta valvbågar studerats närmre, för att få information om skador och anläggande. En litteraturstudie har utförts för att studera hur vattenströmmar påverkar konstruktionen och vilka åtgärder som därmed krävs. Trafikverkets befintliga regelverk har använts för att undersöka vilka krav som ställs på konstruktioner i vatten, och därefter anpassat dessa till valvbågskonstruktionen.De största problemen är undermålig grundläggning, icke-existerande eller dåligt erosionsskydd och den kanske viktigaste faktorn; i stort sett obefintlig projektering av valvbågar som är mindre än två meter.Målet har varit att ta fram tydliga riktlinjer för hur en valvbåge bör projekteras och senare anläggas.
Lähäckar för minskad vinderosion och andra ekosystemtjänster
Människans näringar och kulturer har orsakat landskapsförändringar som på många håll i världen lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk såväl som jordbruk har därutöver resulterat i stora utarmningar av den
biologiska mångfalden på jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fått alltmer uppmärksamhet inom bland annat politik, forskning och näringsliv, varav somliga människor aktivt försökt stoppa det negativa händelseförloppet som manifesterat många av
världens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess så kallade tjänster för människans såväl som andra organismers överlevnad och välbefinnande erhåller därutöver mer och mer fokus i strävan mot miljövänligare alternativ för storskalig odling. I
sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen väckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade växter med vanligt förekommande grödor.
Etableringen av lähäckar på respektive intill odlingarealer i Skåne kan bidra med flertalet ekosysystemtjänster vilka bevisats stoppa ex.
En studie av sedimenttransport, död ved och kantzoner längs två vattendrag i Kilsbergen - från skog till slätt :
Headwater streams are affected by anthropogenic impacts at multiple scales.
One aspect of human impact is sediment transport associated to the
abundance of stream structures as large woody debris and the composition
of the riparian zone from forest to agricultural landscapes.
Riparian buffer zones and stream structures like dead wood are considered
as generally important structures for protection against an increasing
amount of sediment particles in the water. Hence, in this study these
structures were quantified in thirty different stream segments on land and in
the water.
To measure the transport of sediment Whitlock-Vibert boxes were used in
three different types of landscapes; forest, transition and fields. The boxes
were left in the stream segments for three months, the taken up and dried
and weighed. The results showed that the transition-land in Frösvidalsån
had the highest sediment transport. The second highest transport of
sediment was in Blackstaån at the fields.
Sportfisketurism som näring : En studie av sportfisketurismens utveckling inomfjällregionen i Vilhelmina kommun mellan 1996-2006
Denna uppsats behandlar orsaker och förutsättningar bakom sportfisketurismens utveckling och dess potentiella möjligheter i fjällregionen inom Vilhelmina kommunmellan åren 1996-2006. I hela Västerbotten har sportfisket en betydande roll inom turistnäringen, men den är främst koncentrerad till inlandet och fjällregionen. Uppsatsen visar att det finns några speciellt viktiga faktorer bakom den snabba utvecklingen som skett av sportfisketurismen i fjällregionen. Dessa är att det finns ett fåtal drivna och duktiga entreprenörer som har haft långsiktiga och målmedvetna strategier för deras verksamhet. Tidigare studier har visat att det krävs 7-8 år för ett företag inom sportfisketurismen att få en lönande verksamhet.
Odlingsfria skyddszoner i jordbrukslandskapet : En studie av Dyåprojektet i Nynäshamns kommun
Övergödning, eller eutrofiering, är ett av de största miljöproblemen i Östersjön och orsakas av förhöjda näringshalter i vatten. Eutrofieringen beror till stor del av näringsförluster från åkermark (Bernes, 2005, s. 83). För att sänka näringshalterna i vatten kan ett flertal åtgärder vidtas, till exempel genom att införa odlingsfria skyddszoner utmed vattendrag (Jordbruksverket, 2008). I denna uppsats studeras sådana skyddszoner där det 16 år långa Dyåprojektet i Nynäshamns kommun har använts som fallstudie.
Finns det något samband mellan stormusslors (unionoida) föryngring och utsläpp i närheten av dess levnadsmiljö? : en jämförelse mellan vattendrag i Västra Götaland
Common species of freshwater mussels may, like the freshwater pearl mussel (Margaritifera margaritifera) have a drastic decline in number and there is several reasons, like sedimentation, a decline of host fishes, introduction of alien species, nutrition leakages from agriculture and pollutants of medic drugs and poison. Ann Gustavsson made in the year of 2007 a study over rejuventation of freshwater great mussels in nine watersystems and considered that the rejuventation within the populations were all along the line poor. This study orients from her work and points to determine if there is a connection between the poor juventation and pollution of nitrogen and phosphorous from industries and private sanitations. The study was performed with the software program ArcGIS9.2 to take out drainage areas for the concerned habitats and contact was made with the concerned authoritys. When it comes to supervision of private sanitations is it the countys and for industries is it the county administrative board.
Metod för bedömning av dagvattenutsläpp till sjöar i Stockholmsområdet
I och med det nya ramdirektivet för vatten som trädde i kraft år 2000 kom frågor rörande dagvatten i fokus. Tillståndet i sjöar och vattendrag skall bevaras och förbättras inom en tidsperiod av 15 år. Ett av de absolut största hoten mot vattenmiljön är föroreningarna i dagvattnet. Med hjälp av olika lagar skall ett försök göras till att begränsa utsläppen av miljöfarliga ämnen med dagvattnet. Reningstekniker är under ständig utveckling och utredning.
Flodhästens matvanor och dess lättjefulla livsstil
Flodhästen är en av Afrikas största växtätare och har ett speciellt födosöksbeteende då de endast betar på natten. Under dagen stannar de i eller väldigt nära vattendrag eller dypölar där de är fysiskt ganska inaktiva. För att klara av att endast äta en begränsad del av dygnet måste flodhästen ha olika fysiologiska, anatomiska eller beteendebaserade anpassningar till detta. Syftet med den här litteraturstudien är att reda ut varför flodhästen endast betar på natten och hur är de anpassade till detta.
Att de endast betar på natten beror till stor del på att deras hud spricker om de vistas i solen för länge. Dessutom sparar de energi på att sköta sin termoreglering genom att bada istället för att svettas.
De är framförallt gräsätare men det har visats att de äter blad, örter, träd och buskar i större utsträckning än som tidigare har trots.