Sök:

Sökresultat:

441 Uppsatser om Konstant ström - Sida 27 av 30

Att undervisa en nation : Historieundervisning i Kenya och Tanzania

Islamologen Jan HjÀrpe har en gÄng skrivit att ingen historieskrivning Àr oskyldig. Vilket Àven stÀmmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien Àr en del av sÄvÀl individens som nationens minne, dÀrför mÄste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har pÄpekat att för att ens identitet skall övergÄ till en identifikation mÄste den aktiveras och ges en innebörd. AlltsÄ mÄste en nationell, eller annan, identitet sÀttas i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat för att göras legitim och anvÀndbar.

RELATIONEN MELLAN ÖVERTRÄNINGSSYNDROM OCH IDROTTSKARRIÄRÖVERGÅNGAR ? EN FALLSTUDIE AV EN MANLIG UTHÅLLIGHETSIDROTTARE

Abstract: The purpose of this study was to examine the process of overtraining syndrome as a part of development in sports and careers. It is based on theories about overtraining syndrome and athlete career transitions. The intention was to find patterns that illustrate critical factors in the athlete career for overtraining syndrome to occur, but also for preventing overtraining syndrome to emerge and for rehabilitation.The Informant was a 19 years old man who had completed his studies at a Swedish sports-?gymnasium?. Two semi structured interviews were made, the second as a following up interview.

JÀmförelse av blötutfodringsanlÀggningar för grisar : intervju med blötutfodringsanvÀndare och sÀljare

Sedan tidigare har det inte funnits nÄgon jÀmförelse mellan tillverkarna och vad det Àr som ingÄr i en blötutfodring. Tillverkarna har egna idéer om hur blötutfodringen skall vara uppbyggd och fungera. Det leder till skillnader mellan tillverkarna, vilka Àr intressanta att kÀnna till vid investering av en blötutfodringsanlÀggning. I denna studie jÀmförs Big Dutchman, Datamix, ACO Funki A/S och Weda med varandra, dels genom intervjuer med ÄterförsÀljare frÄn varje tillverkare, dels genom en enkÀtstudie bland grisproducenter som har blötutfodringar frÄn ovanstÄende tillverkare. Cirka Ätta grisproducenter frÄn varje tillverkare har svarat pÄ intervjun.

Glesbygdernas demografiska problem och möjliga strategier mot avfolkning : D-uppsats i samhÀllsgeografi

Europas befolkning blir allt Ă€ldre och bosĂ€ttningen koncentreras i ökande omfĂ„ng till ett begrĂ€nsat antal tillvĂ€xtregioner. Den hĂ€r koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner sĂ€rskild hĂ„rt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskĂ€l till större regioner, utan att Ă„tervĂ€nda efter utbildningen, dĂ„ det fattas ett yrkesmĂ€ssigt perspektiv. Om nĂ„gra decennier kommer mer Ă€n halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsomrĂ„dena. Även de mindre storstĂ€derna och andra tillvĂ€xtomrĂ„den emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och sĂ„ Ă€ven i alla tillvĂ€xtomrĂ„den blir i genomsnitt litet Ă€ldre, men beroendekvoten förblir dĂ€r nĂ€stan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga mĂ€nniskor som tillbringar sitt yrkesliv dĂ€r.

SamhÀllsekonomisk vÀrdering vid potentiella katastrofer : Ekonomisk effektivitet i samband med den s.k. fÄgelinfluensan

SamhÀllet Àr mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem Àr sÄ smÄ, och har kanske till och med sÄ pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i vÄra dagliga beslut. Vid vissa tillfÀllen stÄr vid dock inför beslut som Àr betydligt svÄrare, t.ex. i vilken mÄn vi ska handla kostsamma försÀkringar för stora olyckor som högst osannolikt intrÀffar men skulle fÄ katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstÄr för centrala beslutsfattare dÀr man fattar beslut att genomföra riskreducerande ÄtgÀrder i samband med potentiella katastrofer.

Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillvÀxt? : En kvantitativ studie pÄ Sveriges största börsbolag

Problembakgrund och problemdiskussion: Företagens utdelningar Àr av intresse för investerare ur ett flertal synvinklar. De ger aktieÀgaren en direktavkastning pÄ investerat kapital, men beskrivs ocksÄ kunna förklara ett företags framtida prestationer. För de teorier som presenterats inom det företagsekonomiska omrÄdet finns de som föresprÄkar bÄde positiva och negativa samband kring utdelningars effekt pÄ företagets resultattillvÀxt. De senaste Ären har nya empiriska studier som visar pÄ motsatta samband presenterats. Tidigare studier tillsammans med att forskning ej hittats för den svenska marknaden har ökat författarnas intresse kring det samband som resulterat i följande problemformulering.Problemformulering: Finns det ett positivt samband mellan svenska börsbolags utdelningsandel och deras resultattillvÀxt?Syfte: Studiens syfte Àr att förklara om det finns ett positivt samband mellan utdelningsandel och framtida tillvÀxt i resultat för urvalet av svenska företag listade vid Large Cap pÄ Nasdaq OMX Stockholm vid utförandet av studien, vÄren 2012.

Hög sjukfrÄnvaro bland yrkesarbetare inom en kommunal förvaltning i LuleÄ: En kvantitativ undersökning med fokus pÄ arbetslivsrelaterade faktorer

Syftet med denna undersökning har varit att identifiera samt analysera nÄgra av de faktorer som kunde förklara det faktum att graden av sjukfrÄnvaro inom avdelningen som utför olika typer av yrkesarbete i denna kommunala förvaltning i LuleÄ konstant ligger över mÄlvÀrdet som Àr fyra procent. Huvudhypotesen har varit att arbetsmiljön har en stor betydelse för dessa yrkesarbetares hÀlsa. För att kunna besvara studiens syfte analyserades sambandet mellan den psykosociala arbetsmiljön och de anstÀlldas hÀlsa, sambandet mellan den fysiska arbetsmiljön och graden av sjukfrÄnvaro inom denna avdelning och sambandet mellan det utförda hemarbetet och dessa mönster i sjukskrivningen. En kvantitativ empiriinsamlingsmetod anvÀndes baserad pÄ en enkÀt som delades ut inom avdelningen. Denna kvantitativa metod som valdes passade bra till studien, eftersom all personal som arbetar inom denna avdelning fick möjlighet att delta i undersökningen, vilket blev till en fördel för generaliseringen av studiens resultat.

FörestÀllningar om karriÀrhinder för kvinnor

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer Àr betydligt fler Àn för tio Är sedan, men de Àr alltjÀmt nÄgot av en minoritet i storföretagen. FörÀndringsarbetet gÄr lÄngsamt trots gedigna insatser frÄn bÄde nÀringslivet och akademin, och det Àr fortfarande ett fÄtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förÀndring, vilket medfört att förestÀllningar, attityder och vÀrderingar inte förÀndrats i samma takt vare sig hos kvinnorna sjÀlva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som rÄder sÄvÀl i samhÀllet som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nÄ högre positioner inom nÀringslivet. Det spekuleras huruvida det Àr mÀnnen som hindrar kvinnorna i karriÀren dÄ de utgör en majoritet i organisationerna och dÀrefter efterstrÀvar en fortsatt homogen miljö att agera i.

Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsÀkringsfallet NJA 2006 s. 721

Resuméav examensarbetet Bevisbörda och beviskrav i ljuset av trafikförsÀkringsfallet NJA 2006 s 721Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i ett trafikförsÀkringsfall (NJA 2006 s 721) som i arbetet kallas för Fallet Anna. Med detta fall i Ätanke undersöks ett antal teoretiska spörsmÄl, nÀmligen: Vad Àr det som ska bevisas i ett mÄl? Vem ska bevisa? Hur mycket rÀcker det att bevisa för att vinna ett mÄl? Med kunskap om de teoretiska frÄgorna genomförs vidare Àven en omvÀnd utredning, som syftar till att klargöra vilka av de teoretiska synpunkterna som har fÄtt uttryck i fallet Anna och pÄ vilket sÀtt detta har skett. Slutligen genomförs Àven en analys av domstolarnas motiveringar i fallet. Uppsatsen inleds med en presentation av fallet Anna och domstolarnas avgöranden i detta fall.

Den Offentliga Kvinnan : Kampen för den kvinnliga röstrÀttens införande skildrat i Fredrika Bremer-förbundets tidningar Dagny och Hertha, 1900-1919.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats dÀr hon trots sin osynlighet varit konstant nÀrvarande. Att inte kvinnan fÄtt större uppmÀrksamhet har att göra med de normer och vÀrderingar som funnits i samhÀllet rörande genus. Det Àr först nu de senaste femtio Ären som vi kan tala om nÄgon större förÀndring, dÀr kvinnan ses som en mÀnniska, likvÀrdig med mannen. Som framtida lÀrare anser vi det viktigt att Àven lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen dÄ det kan vara lÀtt att falla in det patriarkala samhÀllet som stÀndigt skildras i undervisningen. Med den hÀr uppsatsen har vi fÄtt möjligheten att fördjupa vÄr kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan vÀxt fram och hur hennes vÀg mot sjÀlvstÀndighet sÄg ut, vilka normer och vÀrderingar som hon kom att kÀmpa mot.

Balans mellan arbete och familjeliv : Ett vinnande koncept för alla

Under de senaste Ärtionden har en stor förÀndring skett hos familjers olika sÀtt att förhÄlla sig till arbetslivet. Den traditionella arbetsdagen pÄ 8-timmar Àr inte lÀngre normen, och den framvÀxande informations- och kommunikations teknologin gör att en anstÀlld kan fÄ tillgÄng till allt arbete 24/7. En följd av dessa förÀndringar Àr att efterfrÄgan pÄ familjerelaterande- och hushÄllsnÀratjÀnster har ökat bÄde för mÀn och kvinnor. Rapporten har visat forskning och studier som pÄvisar att de negativa effekterna som obalans mellan arbete och familjeliv medför, har bÄde negativa konsekvenser för arbetstagare och arbetsgivare. DÀrför Àr det viktigt att arbetsgivare gör det möjligt att anstÀlldas balans mellan arbete och familjeliv fungerar.

Hur Älder och osteoartrit pÄverkar aggrekanomsÀttningen i artikulÀra brosket hos hÀst

HÀlta orsakat av osteoartrit (OA) Àr ett vanligt problem hos vÄra hÀstar. Vid OA ses broskdegeneration, benskleros, synovit och osteofyter. Nedbrytning av brosk ger ett försÀmrat brosk som Àr mer kÀnsligt för belastning. Synovialleden Àr uppbyggd av mÄnga unika strukturer med specifika funktioner. Ledens huvudfunktioner Àr att möjliggöra rörlighet och att fördela det tryck som uppstÄr vid belastning. Ledkapseln omsluter hela leden och bestÄr av 2 lager, ett inre synovialmembran (ledhinna) och en yttre fibrös kapsel.

Restprodukter i tÀtskikt för deponier med anrikningssand: UtvÀrdering av grönlutslam blandat med flygaska/anrikningssand

Gruvindustrin och pappersmassabruken frambringar Ärligen stora mÀngder restprodukter (Wik et al. 2003). Dessa restprodukter har genom tiderna enbart deponerats vilket kan leda till ansenliga miljöproblem, stora mÀngder föroreningar samlas pÄ liten yta och kan vid lakning förorena omgivande miljö. Deponering av anrikningssand frÄn gruvindustrin sker idag pÄ tvÄ sÀtt; jordtÀckning eller vattentÀckning, vilket bÄde kan vara dyrt och svÄrt att utföra. Den vanligaste metoden Àr vattentÀckning.

ProcessförbÀttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek AB

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VĂ€xjö Universitet, Logistikfördjupning, EKL361, VT 2006Författare: Joel Agnsfeldt, Anders Johannessen & Peter PuchHandledare: Åsa GustafssonExaminator: Helena ForslundTitel: ProcessförbĂ€ttring för förkortad produktionsledtid - en fallstudie av Metallmek ABBakgrund: Företag Ă€r idag verksamma i en konkurrensutsatt miljö som konstant förĂ€ndras. Kunder stĂ€ller allt högre krav dĂ„ de hela tiden efterfrĂ„gar bĂ€ttre samt innovativa varor och tjĂ€nster. För att företag ska kunna möta dessa förĂ€ndringar bör dĂ€rför organisationen ha en helhetssyn, sĂ€tta kunden i fokus, vara flexibla samt att beakta tidsaspekten. För företag har det blivit allt viktigare att kunna tillfredstĂ€lla sina kunder genom korta ledtider.Ledtidsförkortningar inom företaget Ă€r mekanismen för tidsbaserad konkurrens. Genom kortare produktionsledtider kan fördelar uppnĂ„s i flera avseenden, sĂ„som högre kvalitet och fĂ€rre fel.

Kreatininutsöndring och kvÀveutnyttjande hos dikor som ges olika typer av grovfoder

Djurproduktionen stÄr idag för en stor andel av Sveriges utslÀpp av vÀxthusgaser. Det Àr viktigt att minska dessa utslÀpp och ett sÀtt Àr att öka kornas kvÀveeffektivitet, det vill sÀga att en större andel av kvÀvet i fodret anvÀnds av djuret till produktion i stÀllet för att utsöndras i trÀck och urin. Genom att undvika överutfodring av protein kan kvÀveeffektiviteten förbÀttras. För att ta reda pÄ huruvida korna Àr över- eller underutfodrade med protein kan kvÀvebalansen studeras, och för att berÀkna kvÀvebalansen mÄste den dagliga urinvolymen vara kÀnd. Urinvolymen kan antingen bestÀmmas genom en totaluppsamling av urin eller genom att den berÀknas utifrÄn kreatininkoncentrationen i ett urinstickprov, vilket förutsÀtter att den dagliga utsöndringen av kreatinin per kg kroppsvikt för djuret Àr kÀnt.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->