Examensarbetets syfte är att undersöka tidsaspekterna historien, framtiden och nuet inom landskapsarkitektur. Frågeställningen är: Hur kan en gestaltning knyta an till historien, göra platsen långsiktigt sammanhållen och samtidigt främja för spontana förändringar? Detta har undersökts genom en gestaltning av området Kättingen i Ljusne i Hälsingland. Det är en plats som är präglad av industrihistoria, som förlorat sin identitet och som nu används av Konstföreningen Konstkraft för att vända den negativa trenden genom Konst och kultur. Konstkraft vill ha en plats som är stabil inför framtiden, men samtidigt kunna hålla spontana workshops. Arbetets metod har innefattat studier av historien, inventering och analys av den befintliga situationen och skisser inför framtiden.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursprovens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten.

Jag vill berätta och jag väljer att göra det med stygn, tygoch färg. I sviten Sju sorters ensamhet är det tyst ochtomt, människorna vet inte riktigt vad de ska ta sig till.De har allt de tänker att de behöver, de har ett fint ochprydligt hem, de har ett jobb att gå till och en familjsom möter dem när de kommer hem. Ändå infinner siginte den där lyckan de har hört talas om att man skaleta efter. Det är något som fattas.Något är snett i samhället idag och det bekymrar mig.Jag tror att det därför jag återkommer till gråzonen, tillensamheten och allt det om skaver. För att på så sättkanske kunna förändra, om än bara lite, eller i alla fallförstå varför det är som det är.Med hjälp av böcker, filmer, P1 och helt vardagligaskeenden försöker jag ringa in vad det egentligen är jagvill säga.

Utmärkande för Uppsalas arkitektur är domkyrkan och slottet. En känslighet för den så kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda på avstånd) som länge har präglat stadens stadsplanering och är ett av flera skäl till att antalet byggnader högre än 5?6 våningar anses vara lågt. På västra sidan av Fyrisån finns ytterligare en del arkitektoniska sevärdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som även dessa ingår i denna kulturella och historiska nod av landmärken.   Uppsalas nya Konstmuseum i hamnesplanadområdet ska i bästa av fallen kunna ingå i denna knut av attraktioner.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur mening kan skapas utifrån en upplevelse av den amerikanska Konstnären Robert Irwins verk, Scrim Veil ? Black Rectangle ? Natural Light, Whitney Museum of American Art, New York, när det uppfördes på Whitney Museum 2013. Åtta recensioner bildar underlag för undersökningen där de partier som på något sätt hanterar hur recensenterna skapar mening av verket valts ut för närläsning. Metoden som använts för textselektion utgår från Mieke Bals koncept som Bal förklarar som ett alternativ till metod i sin bok Travelling Concepts. Uppsatsen tar teoretiskt spjärn mot Ludwig Wittgensteins begrepp språkspel och duckrabbit, (aspektväxling) som de beskrivits i Filosofiska undersökningar, publicerad 1953, samt gestalten som bildar figur-grund, en inom gestaltpsykologin utvecklad perceptionsteori.Uppsatsen visar på att mening har skapats av verket genom att det framträder, det förvandlar sig till en händelse, något som Rudolf Arnheim beskriver som An event in space, i sin bok Art and Visual Perception ? A Psychology of the Creative Eye från 1954.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en Konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som Konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga Konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en Konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som Konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga Konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

I denna uppsats har vi utvärderat Give me five, som är ett länsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet är en läsfrämjande insats, initierat av Länsbiblioteket i Västerbotten och finansierat av Kulturrådet, där den moderna bilderboken används som ett pedagogiskt redskap för att nå femåringar och vuxna i deras närhet.Vi har i uppsatsen fokuserat på projektarbetet som pågått i Umeåområdet under åren 2011-2012, utifrån förskollärarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer på sex förskolor har vi besvarat våra frågeställningar som handlar om hur förskollärarna har upplevt att arbeta med projektet, hur väl arbetet överensstämmer med projektmålen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna är förskollärarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppställda projektmålen.Utifrån intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till våra slutsatser. Förskollärarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och även fått ta del av olika kulturella aktiviteter.

Bakgrund och problem: Från och med 2005 ska förvärvad goodwill inte längre skrivas av årligen. Enligt nya regler ska goodwillvärdet prövas årligen för att se om ett nedskrivningsbehov föreligger. Standarden redogör inte exakt för hur denna nedskrivningsprövning ska genomföras, det finns därför utrymme för ledningen att göra val mellan olika redovisningsmetoder. På grund av detta utrymme för valmöjlighet kommer företag att påverkas av andra aspekter, såväl externa som interna.Syfte: Att utveckla en modell för att empiriskt identifiera hur agent- och institutionella dimensioner förklarar effekter av regler, konjunktur, externa intressenter, bonussystem samt VD-byte på nedskrivningsprövningen.Avgränsning: Uppsatsen behandlar endast goodwill som uppkommit i samband med företagsförvärv. Negativ goodwill samt egen upparbetat goodwill kommer således inte att behandlas.

Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialKonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav.

AbstractMartin Q Larsson. Ars Subtilior i ny belysning. Magister Zacharias' Sumite karissimi. Uppsala: Musikvetenskap  l998. 60 p.Vid slutet av 1300-talet levde och verkade ett antal tonsättare/poeter i södra Frankrike, Italien samt på Cypern, som kallade sig själva och sin Konst Ars Subtilior ? den subtilare Konsten.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Bakgrunden till detta val är att jag saknar utbildning i ledarskap för det jobb som väntar dvs. grundskollärare 4-9 SO. Syftet men studien är att jag vill ta reda på vad det innebär att vara ledare avlärande och vilken aktuell forskning det finns om ledarskap i största allmänhet samt att jämföra andra ledarroller med lärarens. Jag har använt mig av dels en litteraturstudie och dels en empirisk studie i form av intervjuer och observationer. Det finns ingen "bästa" ledarstil enligt forskningen.