Songs from Letters, av den amerikanska tonsÀtterskan Libby Larsen, Àr fem sÄnger med texter hÀmtade ur brev som ansetts vara skrivna av Calamity Jane. Hon levde i Amerikas vilda vÀst under 1800-talets andra hÀlft och enligt myten skrevs breven till hennes bortadopterade dotter Janey. Senare forskning har visat att breven med all sannolikhet inte Àr Àkta. Syftet med detta arbete Àr att undersöka textens betydelse för den musikaliska interpretationen av dessa sÄnger. Arbetet bestÄr av tvÄ parallella undersökningar.

Vid tillfÀllen dÄ det inte lÀmpar sig att stÄ vid en videokamera kan det lösas med ett fjÀrrstyrt kamerafÀste. Exempel pÄ tillfÀllen Àr pÄ grund av platsbrist pÄ en konsert, en högtidsceremoni dÀr nÄgon mÄste stÄ konstigt till för att fÄ bra bild, ute i naturen dÀr djur ska filmas utan att bli ivÀgskrÀmda eller vid personalbrist, en tight budget och mÄste styra flera kameror samtidigt. De system som finns tillgÀngliga pÄ amatörmarknaden idag har antingen annan funktionalitet och passar sig inte för ovanstÄende problem eller har vÀldigt begrÀnsad rÀckvidd och gÄr inte att sammankoppla med en mobilapplikation.Detta projekt gÄr ut pÄ att ta fram en kostnadseffektiv och skrÀddarsydd lösning för ovanstÄende problem genom att utveckla ett fjÀrrstyrt kamerafÀste i semiproffssegmentet dÀr det via en handkontroll och vid senare skede med en mobilapplikation styr kamerans lutning och rotation Àven kallad tiltning och panorering.Skillnaderna mellan denna och befintliga lösningar Àr att med hjÀlp av Bluetooth-tekniken kan styra bÄde med handkontroll och senare Àven med en mobilapplikation, anledningen till att det skall kunna styra med bÄda Àr att det inte alltid Àr tillÄtet att anvÀnda sig av mobiltelefoner i alla miljöer dÀr man vill filma och dÀrför fÄr ett bredare anvÀndningsomrÄde för kamerafÀstet..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur nÄgra pedagoger i grund- och grundsÀrskolan (Äk 0-3) arbetar med och har anvÀndning av AllsÄngen; ett projekt dÀr de övar sÄnger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det Àr Kulturskolan dÀr som hÄller i AllsÄngen. Moderprojektet Àr AllsÄngen i Angered som funnits i mÄnga Är. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom AllsÄngsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som sÀger att det finns möjligheter till lÀrande och utveckling nÀr mÀnniskor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna anvÀnder sig av AllsÄngsprojektet pÄ mÄnga olika sÀtt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren Äterkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

PRMDs stÄr för playing/performance-related musculoskeletal disorder och Àr ett begrepp som förekommer bland orkestermusiker. Det innebÀr smÀrta i muskler och leder som Àr relaterat till musicerande och pÄverkar musikers prestationsförmÄga. Prevalensen varierar mellan tidigare studier och kunskapslÀget för Sverige Àr bristfÀlligt. Syftet med studien var att undersöka prevalensen av muskuloskeletala besvÀr bland medlemmarna i en svensk symfoniorkester men Àven variationen mellan sittande och stÄende arbetsstÀllning vid musicerande samt grad av fysisk aktivitet och sambandet mellan dessa faktorer och muskuloskeletala besvÀr. Som en del i en större tvÀrsnittsstudie genomfördes en enkÀtstudie bland medlemmar i en svensk symfoniorkester.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Denna rapport beskriver utvecklingen och skapandet av examensarbetet utfört pÄ uppdrag av Destination Norrköping KB. Destination Norrköping KB Àr ett serviceföretag. Verksamheten kan sammanfattas i tvÄ huvuduppgifter - Marknadsföring och utveckling av Norrköping som besöksort samt försÀljning, marknadsföring och utveckling av Louis De Geer konsert&kongress och VÀrmekyrkan. För att göra arbetet inom företaget effektivare skapades som examensarbete ett intranÀt och en cd-produktion, innehÄllande företagspresentation och frÄgesport, till företaget. IntranÀtet skulle anvÀndas i det vardagliga arbetet pÄ företaget och cd- produktionen/frÄgesporten för att visa upp företagets bÀsta sida vid mÀssor och liknande evenemang.

Syftet med mitt arbete Ă€r att sĂ€tta fingret pĂ„ vilka byggstenar och aspekter som i en ensemble frambringar ett sĂ„ kallat svĂ€ng.Jag har intervjuat ett antal vĂ€lkĂ€nda, idag verksamma, jazzmusiker för att fĂ„ ta del av deras bild av begreppet svĂ€ng och vilka byggstenar de anser vara nödvĂ€ndiga för att uppnĂ„ detta. Jag har dĂ€refter presenterat dessa intervjusvar i en utvald jazztrio dĂ€r jag sjĂ€lv ingĂ„r som basist. Trion har under fyra veckors tid repeterat ett antal lĂ„tar som spelats in vid varje repetitionstillfĂ€lle. Trion har efter varje inspelning lyssnat, analyserat och diskuterat kring huruvida musiken svĂ€ngt och kopplat ihop detta med intervjusvaren, vilka fungerat som en vĂ€gledning. Arbetet mynnade ut i en konsert dĂ€r trion utökades till en kvartett med hjĂ€lp av den drivne jazzpianisten och hammondorganisten Kjell Öhman, som medverkar pĂ„ tvĂ„ av de fyra inspelningar som dokumenterats under arbetets gĂ„ng.Jag har tillsammans med trion analyserat skillnaderna mellan de fyra inspelningarna huruvida vi förhĂ„llit oss till en fjĂ€rde musiker och utvecklas under dessa fyra veckor.Genom inspelningar, intervjuer och diskussioner har jag kommit fram till att timing, melodiskt samspel, lyhördhet och framför allt ödmjukhet, Ă€r nĂ„gra av de viktigaste byggstenar som utgör grunden till vĂ„rt efterstrĂ€vansvĂ€rda svĂ€ng.

Uppsalas nya konstmuseum har fÄtt sina proportioner frÄn det som redan innan fanns pÄ platsen. Godsmagasinet, en lÄg avlÄng tegelbyggnad frÄn 1908, har gett det nya museet dess form. Magasinet och museet strÀcker ut sig lÀngs varandra. Mellan dem byggs ett nytt torg pÄ vad som tidigare var en parkeringsplats. I bÄda Àndarna av byggnaderna leder trappor upp till torget som Àr upphöjt en bit ovanför trotoaren, i samma höjd som godsmagasinets gamla lastkaj. Idag inrymmer magasinet ett kafé, tvÄ butiker och en jazzklubb.

Folkets Hus och Parker gav under vÄren 2008 en förfrÄgan om att under sommaren uppmÀta den ljudtrycksdos en normal festivaldeltagare tillskansar sig under ett festivalbesök. De mÀtningar som genomfördes skedde pÄ tre olika festivaler, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love och Storsjöyran. MÀtningarna skulle ske över hela festivalbesöket och inte endast innefatta mÀtningar av konserter, för att kunna ge en rÀttvisare bild av den ljudtrycksdos som en person kan tÀnkas utsÀttas för under en festival. De tvÄ av Socialstyrelsen uppsatta grÀnsvÀrdena som ska följas Àr att evenemanget ska hÄlla sig under ett medelvÀrde pÄ max 100 dB(A)LEQ och dess toppvÀrde fÄr vara högst 115 dB(A). I överlag kunde vi se att ljudnivÄerna hölls relativt bra inom riktvÀrdena pÄ de tre festivalerna.

Vi har valt att undersöka barn och ungdomars musikkonsumtion samt studerat nÀrmare hur de uppfattar produktband i förhÄllande till det vi valt att kalla kreativa band. För att fÄ en bakgrund kring resonemang som produktband och kreativa band ges en kortare presentation av musikindustrin. HÀr fÄr lÀsaren en inblick i hur ett produktband tas fram och lanseras. Med produktband menar vi ett band som framstÀllts primÀrt för att generera vinst Ät företaget som skapat bandet, nÄgot som Àr stort inom dagens musikindustri, men lÄngt ifrÄn en nyhet. För att fÄ en djupare inblick i hur konsumenterna av produktmusik förhÄller sig till produktband och dess musik har vi genomfört tvÄ undersökningar.

Upphovsmannens ursprungsidé var att skriva ett stycke som skulle kombinera element frÄn influenser inom pop/rock, jazz, vÀsterlÀndsk konstmusik, elektroakustisk musik och ljudkonst. En stilistisk balans var ett önskat resultat för att undvika polystilism och istÀllet hitta ett tonsprÄk som tar tillvara pÄ upphovsmannens olika influenser.Efter en konsert som genomfördes med hans egna material inom pop/rock, kom en insikt att det fanns, utöver det stilistiska, olika attityder till notation kopplat till musicerande mellan traditionerna afro och klassiskt.Ett experiment utfördes dÀr notationssÀtt med olika styrningsgrad kunde jÀmföras. Den sÄ kallade slashnotationen blev en grund för ytterligare notationsmÀssiga utforskningar i stycket som sedan skrevs.Den stilistiska problematiken i kombinationen av influenserna löstes genom styckets form. Tydlig tematik anvÀndes, med teman som hade stilistisk rörlighet. Styckets storform utgörs av en stegrande dynamisk utveckling, kopplat med en stilistisk vandring frÄn konstmusik till mer afro-inspirerad musik.

Mitt syfte med den hÀr undersökningen var att belysa problem som uppstÄr dÄ musiker med olika bakgrund och genretillhörighet samarbetar i ett gemensamt projekt. Undersökningen utfördes pÄ ett konsert- och showprojekt kallat ?SMASK? ? Sveriges MusikAkademikers SÄng KÄntest vid Musikhögskolan i PiteÄ 2007. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar dÀr den första utgör reflektioner kring genremöten. Jag kombinerar dÀr deltagande observation med egna tidigare erfarenheter, information ur litteraturen och frÄn andra informationskÀllor sÄsom radio, VHS/DVD och Internet.

Denna rapport innehĂ„ller berĂ€kningar och förslag till en ombyggnation av en ladugĂ„rd i Uddeholm. Ägaren Stig Sonebrink har en vision om att starta ett projekt som kan ge positiv PR till en hĂ„rt prövad region och kan generera arbetstillfĂ€llen. Detta projekt kallar han för Uddeholmsladan och det första Sonebrink vill bygga Ă€r en konserthall. Syftet med projektet Ă€r att kontrollera byggnadens förutsĂ€ttningar för att nyttjas som en konserthall. MĂ„let Ă€r att presentera en lösning pĂ„ hur golvet i konserthallen skall konstrueras med avseende pĂ„ stegljud och utseende.