1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Problembakgrund & Problemdiskussion: Revisionsplikten avskaffades i Sverige november 2010 och berörde framförallt småföretagarna, vilka nu fick möjligheten att frivilligt efterfråga eller avstå revision. För att ett svenskt aktiebolag skall få undantas revisionskravet har regeringen arbetat fram egna gränsvärden utifrån Europakommissionen tidigare satta. Dessa gränsvärden för Svenska aktiebolag är (belopp i tkr); Nettoomsättning 3 000, balansomslutning 1 500, och maximalt tre antal anställda. För att ett svenskt aktiebolag enligt dessa gränsvärden skall undantas revisionsplikten får de maximalt överstiga ett av tre satta gränsvärden. Svenska aktiebolag vilka överstiger två av dessa gränsvärden vart av de två senaste bokslutsåren blir således revisionspliktiga.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsgapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera. Trots att det i dessa länder visat sig fungera bra, var de flesta av de valda företagsledarna pessimistiska till ett avskaffande av revisionsplikten och efterfrågar även fortsättningsvis hård kontroll i samtliga företag.

Plikten att revidera är i dagsläget tvingande för alla aktiebolag i Sverige, oavsett företagets storlek eller omsättning. I övriga EU är läget ett annat då revisionsplikten är avskaffad i alla länder förutom de nordiska. Ett förslag på att även avskaffa revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag ligger nu hos regeringen i Sverige, Finland och Danmark. Detta är ett debatterat ämne och vi har i denna uppsats valt att studera vad ett antal mindre företag i Norrbotten anser om att slopa revisionsplikten, hur de tror styrelsens arbete kommer påverkas samt om detta skulle medföra några organisationsförändringar. Resultatet i uppsatsen blev att samtliga företag var tämligen omedvetna om att andra små och mikro företag i EU inte har någon plikt att revidera.

I denna uppsats undersöks finansiella nyckeltal och deras förmåga att kunna förutse konkurs hos små svenska privata aktiebolag inom tjänsteindustrin. Dessa nyckeltal erhålles från årsredovisningar som hämtas från affärsdata ett och två år innan konkurs för att utreda eventuella skillnader i prediktionsförmågan mellan de två åren bakåt i tiden. Undersökningen innehåller även en kontrollgrupp bestående av välmående företag, således undersöks sammanlagt 60 stycken svenska privata aktiebolag med ett anställningsantal på 1-4 individer, varav 30 företag är konkursföretag och 30 företag är välmående.Syftet med studien är att utvärdera två av Altmans reviderade Z-modeller, Z´och Z´´, samt en för studien exklusivt framtagen modell och deras tillämpbarhet på små svenska företag gällande deras förmåga att kunna predicera en konkurs. Studiens framtagna modell har sin grund i Altmans ursprungsmodell och benämns i studien som Z3. Altmans Z-modell presenterades 1968 som ett multivariat tillvägagångssätt för att förutsäga konkurs.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Svensk redovisningslagstiftning bygger på grundtanken att alla bolag skall kunna använda samma principer. Eftersom olika bolagsformer inte använder den finansiella informationen på likartat sätt, måste reglerna anpassas för att möta de olika behoven. Redovisningen i större bolag är oftast mer komplex än i mindre bolag, där informationen oftast används för interna beslut. Bokföringsnämnden och Skatteverket har tillsammans med andra organisationer fått i uppdrag att utforma förslag till förenklade regler i mindre aktiebolag. Med utgångspunkt från förslaget har Bokföringsnämnden utarbetat ett utkast till allmänna råd avseende mindre aktiebolag.

I mars 2005 publicerade Svenskt Näringsliv en rapport om revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag. Rapporten slog fast att Sverige bör avskaffa revisionsplikten i små aktiebolag. Med den här uppsatsen har vi utrett vilken slags information som kreditgivare kommer att använda vid kreditärenden för småföretag när revision blir frivillig. Syftet med uppsatsen är att ur kreditgivarnas synvinkel beskriva och analysera vad för slags information som kommer att bli aktuell vid framtida kreditärenden, när revision blir frivillig. Vi har även tagit reda på vad bankerna kan se för konsekvenser med att revisionsplikten avskaffas.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera våra respondenters inställningar i frågan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME är tillräckligt motiverad för att den skall vidmakthållas. Undersökningen syftar också till att dra slutsatser om varför Sverige är ett av de få länder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi även ta reda på om det finns något samband mellan detta faktum och respondenternas inställning i frågan. Teori: För att besvara vår frågeställning har vi tagit utgångspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pågående debatten.

This work is a study of subject teachers in social studies and science understand the concept of sustainable development. The work uses a qualitative and a quantitative approach. Teachers in various schools and stages have been answering questions about how they perceive sustainability, how they implement it in teaching and if they feel that school is important for the future of sustainable development at large.The theoretical background is based on environmental ethics as well as the different meanings and definitions of the concept of sustainable development. These theories and definitions are coupled with the empirical results.The study concludes that all teachers throughout the study perceive the concept of sustainable development as something ecological, something that has to do with nature. A few teachers also state economic and social dimensions.Questions about how the teachers in the study implement the concept in their teaching can be seen as three different approaches.

Titel: Redovisning av FoU-utgifter ? val av regelverk för mindre onoterade aktiebolagNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomiFörfattare: Adam Bergman och Alexandra HellströmHandledare: Arne FagerströmBitr. Handledare: Annika LakeDatum: 2014-05-26Bakgrund: Under 2000-talet har svensk redovisning genomgått en stor förändring, och Bokföringsnämnden (BFN) har varit ett drivande organ i denna fråga. BFN beslutade 2004 att inleda ett projekt för att ändra inriktning på sitt normgivningsarbete, och projektet har de valt att kalla för kategoriseringsprojektet (eller förkortat, K-projektet). Mindre onoterade aktiebolag blir rekommenderade K2-regelverket, dock får inte utgifter för immateriella tillgångar aktiveras som en tillgång i balansräkningen inom detta regelverk.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket.

Kvalité är viktigt i många sammanhang, vare sig det gäller produkter, tjänster, konstnärliga verk eller kapital, för att nämna några. Det finns olika mått att mäta kvalitet såsom pålitlighet, prestanda, säkerhet, uppfyllelse av avtal och lämplighet. Sammanfattningsvis kan sägas att många ting uttrycks i termer av kvalité. Denna studie fokuseras på området redovisning, där vi kommer att göra ett försök att mäta kvalité inriktat mot att mäta redovisningskvalité. Denna genom en kvantitativ metod som kallas Jones (1991) model, som kopplar ett företags faktiska och oväntade periodiseringar mot variabler som konsultarvodets storlek och därigenom få ett mått på redovisningskvalite. Problemformulering Finns det något samband mellan redovisningskvalité och andelen konsultarvode till revisionsbyråer i små svenska aktiebolag?SyfteVårt syfte är att undersöka ifall redovisningskvaliteten i små svenska aktiebolag har ett samband med storleken på konsultarvodet i förhållande till det totala arvodet till revisionsbyrån.