Problembakgrund: Kompetens för tillväxt är ett nyskapat EU projekt som syftar till att hjälpa småföretagare i Sörmland att ta del av den kompetens som finns hos studerande på högskolan. Tanken med detta är att göra det tillgängligt för företag att utveckla sina verksamheter genom att gratis erhålla tjänster de annars inte hade haft råd med. Med anledning av att det är så pass nytt är det relevant att undersöka hur dessa samarbeten ser ut och vad de inblandade parterna, det vill säga studenterna, företaget, högskolan samt kompetens för tillväxt bör tänka på för att få ett lyckat resultat.Syfte: Att ta reda på vad de inblandade parterna i ett innovationssamarbete bör tänka på samt hur arbetet ska uppnå en vinn - vinn situation.Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetodik och med en induktiv ansats. Arbetet har grundats på en fallstudie där författarna har bedrivit deltagande observation av samarbetet med beställaren.Resultat: I resultatet redovisas faktorer som författarna finner relevanta för ett lyckat samarbete inom kompetens för tillväxt. Bland dessa faktorer nämns kommunikation, tillit, samarbetsmentor och kontrakt som de viktigaste..

Sverige har sedan kalla kriget genomgått stora förändringar på försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrågan av krigsmateriel från försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försäljning av krigsmateriel. Vår uppsats fokuserar på alliansfrihetens förenlighet med ovanstående utveckling. Uppsatsen består bl.a. i en diskussion kring begreppsanvändningen av alliansfrihet.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehåller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angående företagskänslig information. Lojaliteten har sin grund i anställningsavtalet men måste inte fastställas skriftligt, utan är till vissa delar underförstådd.Syftet med uppsatsen är att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. Frågeställningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot beställaren skiljer sig från den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och beställare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt läggs utifrån ett allmänt avtalsrättsligt perspektiv.

Företagens globala ansvar är ett ämne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 när blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frågor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrån drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har även tittat på hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta är ett bra sätt att komma åt de aspekter som företagen själva har svårt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter från H&M, Indiska och KappAhl. Vi har också intervjuat en representant från en icke-statlig organisation för att få båda parters syn på arbetet.

Att samarbeta är svårt. Konflikter av olika slag ligger latent under ytan i de flesta samarbeten eftersom parterna mycket sällan har mål som helt överensstämmer. För att mildra dessa konflikter och i möjligaste mån undvika dem använder sig parterna medvetet eller omedvetet av olika strategier. Denna uppsats undersöker genom en serie intervjuer relationer mellan huvudentreprenörer (HE) och underentreprenörer (UE) inom byggbranschen i Stockholmsområdet utifrån ett samverkanperspektiv. Det teoretiska ramverket utgörs av en spelteoretisk modell Tit-for-tat som förklarar hur samarbete kan uppstå mellan själviska individer, samt nätverksteori och resursberoendeteori.

Under vilka förutsättningar kan ett effektivt samarbete komma till stånd vid humanitära insatser? Den omfattande jordbävningen i Pakistan 2005 kallade till sig ett stort antal aktörer, däribland Röda Korset, Oxfam och CARE, alla NGOs inriktade på humanitära insatser, samt FN och den pakistanska staten. Vi framlägger i vår studie teorin att ett effektivt samarbete främst kan komma till stånd om de inblandade aktörerna delar ett gemensamt mål, gemensamma värderingar samt utbyter information och resurser.Vår metod är teorianvändande när vi applicerar Margaret E. Keck och Kathryn Sikkinks teorier angående nätverk av påtryckar NGOs på vår studie av service NGOs. Studiens resultat visar att förutsättningar för effektiva samarbeten lättare kom till stånd mellan aktörerna när ovannämnda antagande uppfylldes.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling går till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun är en liten kommun, men har olika sevärdheter för både kulturturismen och naturturismen, så som Strömsholm slott, Åsby hem och trädgård, fiskeplatser, Skantzen m.m. Områdena och sevärdheterna ligger väldigt nära varandra, från Skantzö bad och camping till centrum är det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nära varandra, är en styrka som kommunens destinationsutveckling har jämfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gå framåt kan kommuner utgå från bl.a.

Sammanfattning Titel: Kändis som designer ? framgångsfaktor eller farligt spel? En fallstudie om H&M, Sisters och Topshop Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa de möjligheter och risker som det finns vid modeföretags användning av en kändis som designer. Huruvida H&M, Sisters och Topshop har lyckats med sina samarbeten med en specifik kändis kommer att studeras. Metod: En kvalitativ studie med ett kvantitativt inslag och en abduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Fokus på teorier kring kändisreklam.

Sedan år 2005 har fildelning varit ett av de omstridda ämnena inom den allmännadebatten. Den har trappats upp allt mer då informationsteknologins snabba utvecklinghar resulterat i samarbeten över gränser. Inom EU har detta inneburit fler direktiv sommedlemsländerna har varit tvungna att implementera. Bara på de senaste åren harmånga förändringar skett inom upphovsrätten både vad det gäller teknik, men också irelation till vem som skall betraktas som skyddssubjekt. Uppsatsens syfte är attförsöka belysa förhållandet mellan fildelningslagstiftningen och det digitalasamhället.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka och skapa en större förståelse för hur tvärvetenskaplig forskning tillämpas på Ekonomihögskolan i Lund för att skapa innovation. Vårt mål är att tillämpa befintlig teori på insamlad empiri för att tillsammans med vår uppfattning få insikt i hur en kunskapsintensiv organisation i universitetsmiljö följer de teoretiska referenser som finns till en sådan organisation. Genom en deskriptiv ansats undersöker vi empirin genom ett induktivt förfaringssätt. Vi använder en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med personer i ledningspositioner på Ekonomihögskolan i Lund. I fallstudien används teorier kopplade till kunskapsintensiva företag och styrning av dessa.

Bakgrund: Många konkurrerande produkter liknar idag varandra och därför krävs ofta andra egenskaper än bra produkter för att övertala konsumenterna till köp. Ett sätt att förstärka associationskraften i ett varumärke kan vara att samarbeta med ytterligare ett varumärke. Detta kallas för co-branding och handlar om att man genom samarbete drar nytta av ett annat varumärke för att på så vis skapa fördelar som kan stärka det egna varumärket. Det tilläggsvärde som ett varumärke ger den märkta produkten betecknas av begreppet brand equity. Co- branding skulle kunna öka brand equity men det kan även innebära stora problem som skulle kunna minska brand equity.Syfte: Syftet med denna uppsats är att definiera och beskriva begreppet ?co- branding? ur ett svenskt marknadsperspektiv.

ABSTRAKTMarika HämeenniemiPappagruppens betydelse för småbarnspappor i det senmoderna samhället.År: 2006 Antal sidor: 43I denna studie, vars syfte är att bidra med ökad kunskap om fenomenet pappagruppers betydelse för småbarnspappor, behandlas mäns upplevelser av utvecklingen av deras föräldraskap och identitet som pappor. Studien föreslår hur betydelsen av pappagrupper för småbarnspappor kan förstås och förklaras i relation till det samhälle vi lever i. Ansatsen är inspirerad av Grounded Theory och Narrativ forskning och bygger på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Data samlades in genom narrativa intervjuer med fem småbarnspappor som vid intervjutillfället deltog eller nyligen hade deltagit i pappagruppsverksamhet. Resultatet presenteras i en berättande form och analyseras i relation till tidigare forskning om föräldraskap samt Giddens teori om individen i det senmoderna samhället.

Uppsatsen syftar till att analysera de förmågor som den maritima säkerheten i Sveriges närområde kräver. Dessa behov har sedan jämförts med aktuella maritima resurser genom en avslutande diskussion. Utgångspunkt har tagits i Regeringens havs ?och utrikespolitik med inriktning på den maritima säkerheten.I uppsatsen motsvaras begreppet ?maritima enheter? av Kustbevakningen och marinen. Hoten mot den maritima säkerheten har identifierats utifrån de uppsatta mål som de maritima enheterna arbetar mot.

Vårt moderna samhälle är idag beroende av dagliga transporter som både är en stor kostnad för producerande företag och dessutom har en stor miljöpåverkan. Främst eftersom klimatfrågan idag debatteras flitigt men också för att det finns stora incitament för företagen att minska sina transportkostnader kommer vi, med största sannolikhet att se stora effektiviseringar av denna bransch inom en snar framtid. I detta arbete behandlas därför i vilken utsträckning två välkända teorier, Lean och Supply Chain Management, kan användas för att optimera transporterna främst vad gäller kostnad och miljöpåverkan. Efter att ha analyserat ett flertal rapporter som behandlat dagens transporter, transporttyper av olika slag och pågående miljöregleringar samt intervjuer med två svenska industribolag har vi kommit fram till att dessa två teorier inte lämpar sig i alla situationer. Lönsamheten i användandet av dessa två teorier beror på vilken teknisk grad företagets produkter har samt hur stor företagens produktion är.