Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt Konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar.

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum.Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland.

Denna uppsats kommer att undersöka betydelsen av en specialexponering i en sällanköpshandel. Alla butiker strävar efter att nå lönsamhet, men för att nå lönsamhet krävs att man har en säljande butik. Kraven på förnyelse i butikerna ökat och utgör numer även ett viktigt Konkurrensmedel för butiken. Varuplaceringen påverkar i stor utsträckning vad som inhandlas och undersökningar har visat att hela 70-80 procent av alla köpbeslut tas i butik, vilket i sin tur ger stort utrymme för butiken att kunna påverka kunderna. I slutänden kan kundens intryck av butikens skyltning och exponering utgöra skillnaden mellan en säljande och en icke-säljande butik.

De senaste åren har varumärkets värdeskapande förmåga fått en allt större uppmärksamhet.Oavsett om det är produkter eller tjänster som ett företag erbjuder så kräver dagens ökandekonkurrens att man på ett effektivt sätt kan särskilja sig gentemot ens konkurrenter. Detta ärnågot som har lett till att varumärket som Konkurrensmedel har fått en allt större roll förföretagen, då allt fler har insett att ett starkt varumärke är en förutsättning för att kunnakonkurrera på lång sikt.När man vill bygga och underhålla ett starkt varumärke bör ett av dem främsta målen vara attförsöka se till att företagets varumärkesidentitet överensstämmer med kundernasvarumärkesimage för att på så sätt minimera ett eventuellt gap mellan dessa två. Vårt syftemed denna uppsats har varit att närmare undersöka detta problemområde.För att åstadkomma vårt syfte har vi genomfört en studie av Taxi Göteborg. Vi har studerathur Taxi Göteborg arbetar med sitt varumärke, vilken varumärkesidentitet man har samt vaddet är man vill förmedla genom sitt varumärke. Sedan har vi jämfört företagets önskadevarumärkesidentitet med kundernas uppfattning av varumärket, så kallad varumärkesimage.Vår uppfattning av Taxi Göteborgs varumärkesidentitet grundar sig på en intervju som vigenomförde med Lena Dahlström som är anställd som försäljnings och kundansvarig påföretaget.

Bakgrund och problem: Designens potential som strategisk resurs har på senare tid börjatuppmärksammas allt mer. I takt med att designanvändandet ökar i företagens differentieringsarbeteökar även behovet av kunskap om hur företag på bästa sätt kan tillvarata och utnyttjadesign som ett effektivt Konkurrensmedel. Tidigare forskning kring företags motiv och argumenttill att outsourca design eller bygga upp en intern designavdelning är begränsad. Därföransåg vi det viktigt att detta område uppmärksammades och studerades grundligare.Syfte: Studiens syfte är att identifiera och beskriva skillnader och likheter ur ett design managementperspektivmellan tre tillverkande företag som använder någon typ av industriell designi sin produktutveckling. Två av dessa har interna designavdelningar och ett företag köperin design på konsultbasis.Metod: Fallstudier omfattande tre tillverkande företag har genomförts.

Denna rapport beskriver hur tillgänglighet och användbarhet beaktas genom byggprocessen och hur det kan förbättras. Tillgänglighet och användbarhet behövs då många i världen är drabbade av funktionsnedsättningar av olika slag. De vanligaste funktionsnedsättningarna som påverkar den byggda miljön beskrivs för en djupare förståelse för ämnet. Att ha en funktionsnedsättning innebär ofta att man på grund av den byggda miljön blir begränsad i sin vardag. Att kunna ta del av vardagen på lika villkor som alla andra är en mänsklig rättighet och något som ska visa sig i den fysiska miljön.

Denna uppsats handlar om att finna de faktorer som är viktiga för att företag inom telekommunikationsbranschen skall kunna behålla sina kunder då kärnprodukten inte längre räcker till som Konkurrensmedel.Orsaker som ligger till grund för dagens situation är juridiska förändringar, globala förutsättningar samt den tekniska utvecklingen. Mot bakgrund av detta har det blivit nödvändigt att skapa värden som sträcker sig utöver kärnprodukten och därigenom tillgodoser befintliga kunders behov. De aktörer som inte klarar av detta menar vi kommer att tappa marknadsandelar och tids nog försvinna från marknaden.De fenomen som vi valt att peka på i uppsatsen är konkurrens, globalisering samt vikten av att skapa värden. För att belysa dessa har följande teorier valts; Värdekedja/ Värdestjärna, Målstyrning/ Processtyrning, Värdeskapande genom induktion, Involvement Theory, Affärsidé samt Service Management (Tjänstevision/ Tjänstekoncept). Ur dessa teorier har sedan följande syntes mynnat ut;Företaget bör:? genom interaktion med kunden upptäcka vad denne önskar sig av produkten/tjänsten och vad som får honom/henne involverad.? utforma kunderbjudandet efter de kriterier som framkommit genom interaktion, samt i enighet med företagets struktur? implementera den information som skapat företagets struktur, detta för att kundens önskemål skall formas till konkreta erbjudanden.Empirin är hämtad genom både kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Bakgrund och problem: Corporate Social Responsibilty (CSR) består i huvudsak av tre delar: etiskt ansvar, miljöansvar och socialt/samhälleligt ansvar. Företagens ansvar och värderingar har blivit viktiga Konkurrensmedel på marknaden då det inte längre räcker att bara ha den bästa produkten eftersom kunderna har fått upp ögonen för både orättvisor och miljöproblem. Många företag väljer därför att redovisa sitt CSR-arbete i en hållbarhetsrapport. Vår frågeställning är följande: Vad redovisas i hållbarhetsrapporten? Hur har CSR-redovisningen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig redovisningen av CSR åt mellan olika branscher?Syfte: Att studera förändringen av CSR-redovisning hos ett företag inom finansbranschen och ett inom fordonsindustrin samt redogöra för likheter och skillnader dem emellan.

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna, vilken utgör ett effektivt Konkurrensmedel i kampen mot externa köpcentra. För att stimulera och stärka cityhandeln och begreppet handelsstaden Borås planeras en citygalleria i Wäfveribolagets gamla lokaler i centrala Borås. Det är således viktigt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för den nya citygallerians framgång.Uppsatsen har tre huvudsakliga problemformuleringar;Vad i en citygallerias fysiska omgivning utgör en god atmosfär?Hur påverkar en god tillgänglighet framgången för Borås nya citygalleria?Vilken är det bästa butiksmixen avseende den nya citygallerian i Borås och hur kan den skapas?Metod: Vår undersökning består av två delar där den första delen är av kvalitativ karaktär och den avslutande delen är av kvantitativ karaktär. Vi har således kombinerat kvalitativa och kvantitativa ansatser.

I vår uppsats vill vi fördjupa oss i ekologiska kläder och hur dessa kommuniceras och exponeras i modebutiker. Vi vill förtydliga vad ekologiska kläder är, vilka krav som ställs på dessa och hur de kommuniceras ut till konsumenterna i butiken. Det är hård konkurrens inom textilbranschen idag och det finns en nedåtgående trend inom handel så att få kunderna att välja den egna butik blir allt viktigare. Sortimentet anses vara ett starkt Konkurrensmedel, därför har presentation av sortimentet på bästa sätt stor betydelse för butikerna. I vår studie har vi valt att fokusera enbart på hur butikerna behandlar sitt ekologiska sortiment för kvinnor.

Alla företag måste ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga och ett viktigt Konkurrensmedel är företagens tjänster. De senaste tio åren har mycket forskning fokuserat på hur kunden kan involveras i tjänsteutvecklingen. Hur företaget kan ta tillvara på idéerna och kunskapen hos medarbetarna som möter kunderna finns det inte lika mycket forskning kring. Dock är de flesta överens om att medarbetarna är en viktig resurs och att medarbetarna som möter kunderna har en unik relation till kunderna. Med bakgrund av detta menar vi att det är viktigt att studera hur företag tar tillvara på dessa medarbetares idéer.  Detta var utgångspunkten för studien.Den tidigare forskning som finns inom fältet har till stor del fokuserat kring vilka faktorer som påverkar och/eller gör ett förslagssystem framgångsrikt.

A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt Konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som karaktäriserar planeringen av det offentliga rummet i den samtida svenska staden, samt hur dagens utformning av det offentliga rummet påverkar dess användning. De förändringar som många svenska städer genomgått sedan 1970- talet återspeglas idag på olika sätt i stadsmiljön. Göteborg är en av de städer där förändringar syns tydligt exempelvis i projekt som Norra älvstranden och satsningar på Evenemangsstråket. Dessa satsningar syftar till att skapa nya vägar mot tillväxt för en stad som tidigare levt mycket på industrinäringen. Den globaliserade värld som vi idag är en del av ställer nya krav på städer och platser som Konkurrensmedel.

Bakgrund/Problem: Rörlig lön har under det senaste kvartalet utgjort en alltmer betydande del av ledande befattningshavares lön i hela västvärlden. I Sverige har rörlig lön även blivit vanligare. Rörlig lön eller ersättning kan till exempel vara bonus, aktie- eller optionsbaserad ersättning. Ett typiskt belöningssystem till chefer består vanligtvis av baslön, förmåner, rörlig lön, långsiktig incitament och en pensionslösning. Sammansättningen av en ledande befattningshavares totala ersättning har ofta diskuterats där bland annat ersättningsnivåerna till chefer bör vara legitima och möta förståelse bland företagets intressenter.

SammanfattningUnder de senaste åren har upplevelser förutspåtts att bli något som kan fungera som stilbildare, differentieringsverktyg och som värdehöjare för en vara eller tjänst. God service är inte längre ett tillräckligt Konkurrensmedel utan ytterligare en dimension måste adderas för att kunna hävda sig på marknaden. Så långt håller de flesta med och ser ljust på upplevelsebranschens framtid. Aktivitetsbolagen arbetar dock med ett stort förbehåll, nämligen de säsongsvariationer som ofta påverkar verksamheten. Anledningen till säsongsvariationerna kan skifta från fall till fall men gemensamt är att det leder till svårigheter med personaladministration, skiftande arbetsbelastning, osäkerhet i avkastning som till slut kan leda till svårigheter att hitta lönsamhet i verksamheten. Syftet med den här uppsatsen är att besvara vår frågeställning om vad som föranleder säsongsvariationer för ett aktivitetsföretag som heter Stora Blå och som har sin bas i skånska Båstad.