Problembakgrund: Porter (1996) skriver att ett företags strategi handlar om att vÀlja en unik position pÄ sin marknad. Ekonomistyrning Àr sedan processen som tillÀmpas för att uppnÄ organisationens mÄl och vald strategi (Anthony, 1965). Simons (2000) delar upp ekonomistyrningen i fyra delar dÀr det system som anvÀnds för strategiimplementering benÀmns diagnostiska kontrollsystem. Med grund i detta fann författarna det intressant att genomföra en fallstudie av ett företag pÄ den svenska klÀdhandelsmarknaden, dÀr hÄrd konkurrens och lÄg tillvÀxt rÄder (Sandow), för att se hur denna aktör löpande implementerar sin strategi via sina diagnostiska kontrollsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom en fallstudie pÄ företag X undersöka vilken strategisk positionering de har pÄ den svenska klÀdhandelsmarknaden samt hur de arbetar med sitt diagnostiska kontrollsystem för att dess valda strategiska positionering implementeras och följs upp.Metod: En kvalitativ forskningsansats anvÀndes för att uppnÄ uppsatsens syfte dÀr en fallstudie pÄ företag X med en abduktiv ansats genomfördes för att genom frÀmst intervjuer tillgodogöra sig kvalitativ information om företagets strategiska position och tillÀmpad diagnostisk styrning. Dessförinnan gjordes en litteraturstudie för att bygga upp en lÀmplig teoretisk referensram som anvÀndes för att analysera resultatet frÄn den empiriska studien.Reslutat och slutsatser: Genomförd studie visar att en position dÀr en kÀnslig kombination av vissa motsÀttande strategiska variabler som i litteraturen framstÀlls som varken en passande eller opassande kombination gÄr att förena.

Under det senaste decenniet har en radikal utveckling skett pÄ hotellmarknaden runt om i vÀrlden. Hotellmarknaden har expanderat enormt, mÄnga nybyggen har pÄbörjats och flera nya hotell har etablerats. Dessa satsningar beror delvis pÄ fortsatt starkt affÀrsresande men dÀrutöver pÄ den stÀndigt ökande turismen. Efter finanskrisen har utvecklingen dÀmpats. Plötsligt finns ett större utbud och en mindre efterfrÄgan vilket leder till svÄrare konkurrens.

Under de senaste Ären har barnklÀdesbranschen och dess aktörer upplevt en kraftigt ökad efterfrÄgan och utbud pÄ marknaden. En högkonjunktur och en trend dÀr förstföderskorna Àr Àldre gör att barnfamiljerna har stabilare ekonomi. Konsumtionstrender visar Àven ett ökat fokus pÄ familj och personlig identitet dÀr smÄbarnsförÀldrar gÀrna spenderar pengar pÄ barnklÀder. Dessa fenomen har bidragit till att det finns stora möjligheter för smÄ barnklÀdesmÀrken att etablera sig pÄ marknaden. En marknad dÀr det Àven rÄder hÄrd konkurrens och stora modejÀttarna drar stora fördelar dÄ de kan konkurrera med pris.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sÀtter press pÄ företagen att sÀrskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det rÄder fortfarande restriktioner pÄ apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sÀtta egna priser pÄ receptbelagda lÀkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsÀttning. Marknaden karaktÀriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvÄrar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhÄller ofta en bÀttre lönsamhet och varumÀrket har en stor betydelse i hur företag kan utmÀrka sig.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

?The language of management is money?, har nÄgon sagt. I affÀrslivet gÀller det att veta vilka ÄtgÀrder som lönar sig. Vi har i vÄr uppsats fokus pÄ design som en strategisk resurs; skapande av mervÀrde. Kunskapsbaserade tillgÄngar, Àr mycket viktiga för företagens framgÄng i dagens hÄrda konkurrenssituation.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Den svenska e-handeln ökar markant och tar marknadsandelar frÄn fysiska butiker, expansionen gör det dÀrför betydelsefullt att förstÄr konsumenters beteende pÄ webben. Den globala marknaden bidrar till hÄrd konkurrens mellan aktörerna och konsumenters stora valmöjligheter gör det svÄrt för mindre aktörer att synas och behÄlla sina marknadsandelar. Denna vÀxande marknad krÀver kontinuerligt nya studier om konsumentens beteende och tidigare forskning visar pÄ betydelsen för företag att förstÄ sina konsumenters beteende och de bakomliggande faktorerna till konsumtion. Denna studie syftar till att studera kvinnors köpbeteende vid konsumtion av klÀder pÄ webben och bidra med kunskap till de forskningsluckor som finns inom konsumtionsbeteende. Vi studerar hur kvinnligt beteende ser ut genom hela konsumtionsprocessen samt de tendenser som pÄverkar köpbeslutet.

Den kapitalistiska organiseringen av ekonomin och det liberaldemokratiska representativa styrelseskicket har de senaste Ärtiondena blivit sÄ cementerade och ?objektifierade? att denna ideologiska konstruktion i mÄnga avseenden inte lÀngre betraktas som en produkt av det mÀnskliga medvetandet utan presenteras mer eller mindre som en naturgiven totalitet. Trossatsen att mÀnskligheten inte lÀngre kan hoppas pÄ nÄgot bÀttre Àn det liberal-kapitalistiska institutionella arrangemanget ? med det individuella ekonomiska subjektets fria förfogande över privategendomen, fri konkurrens, ekonomisk tillvÀxt, fri kapitalrörelser samt ett indirekt och representativt styrelseskick ? har blivit ett vedertaget sakförhÄllande inom den offentliga diskussionen. I det föreliggande arbetet utgÄr vi ifrÄn uppfattningen att den liberal-kapitalistiska vÀrldsbilden, liksom alla andra vÀrldsbilder, Àr en kognitiv konstruktion.VÄrt syfte Àr att, med avstamp i Thomas Kuhns paradigmteori, försöka dekonstruera denna vÀrldsbild för att förhoppningsvis kunna skönja den historiska och samhÀlleliga bakgrunden till det rÄdande paradigmet, samt att synliggöra hur det ideologiskt orienterade liberala samfundet genom olika mekanismer och modifieringar försökt försvara och bevara denna vÀrldsbilds legitimitet och parametrar.

Idag rÄder det stor konkurrens mellan kommuner, regioner och lÀnder gÀllande mÀnniskors uppmÀrksamhet och val av bÄde bostadsort och resemÄl. För att en destination ska verka attraktiv för en potentiell besökare Àr det viktigt att destinationen har en bra image. Om de som bor pÄ orten, det vill sÀga de med bÀst kunskap om orten, inte trivs eller talar illa om orten pÄverkar det destinationens image negativt. För om de som har bÀst kunskap om destinationen inte trivs eller talar gott om orten, vem ska dÄ lockas till att besöka den? Med det som bakgrund ville vi undersöka hur invÄnarna i vÄra hemorter, Boden och Mariestad, uppfattar sin hemort, vad sprider de för bild om orten utÄt och hur kan orterna arbeta för att förbÀttra detta?Syftet med föreliggande uppsats Àr att utveckla strategier för Boden och Mariestad om hur de kan ta hjÀlp av upplevelseproduktion för att uppnÄ stoltare invÄnare, som i sin tur talar gott om sin hemort i möte med utomstÄende.

Syftet med denna uppsats Àr att analysera Electrolux aktie ur ett aktieÀgarperspektiv under desenaste Ären. Electrolux verkar pÄ en marknad med hÄrd konkurrens dÀr det blir nödvÀndigtatt finna nya sÀtt att skapa konkurrensfördelar. Enbart konkurrera med produktens tekniskakvalité rÀcker inte. DÀrför tvingas de producerande företagen till att Àven förbÀttra denfunktionella kvalitén. För detta krÀvs det att de producerande företagen blir kundorienterade.PÄ det hÀr sÀttet vill företaget ta reda pÄ vad konsumenterna verkligen vill ha och Àr en del iden extremt lyhörda kundorientering som Àr utgÄngspunkten för Electrolux produktförnyelse.Electrolux Àr ett tillverkningsföretag inom vitvarubranschen och företagets verksamhet Àrindelad i konsumentprodukter och professionell produkter.Under 1970-talet började en stor expansiv period dÄ företaget gjorde ett stort antalföretagsförvÀrv.

I elektronikbranschen rÄder det hÄrd konkurrens om kunderna vilket leder till att butikerna inom branschen mÄste kunna ge en god service till sina kunder, dÀr Àven bra klagomÄlshantering igÄr. SjÀlva hanteringen av klagomÄl blir vÀldigt viktig för en butik dÄ man kan undvika att problemet blir större Àn vad det egentligen Àr och man kan till och med göra kunden nöjdare Àn innan. En butik bör se klagomÄl som nÄgot positivt eftersom det kan vara en förbÀttringsÄtgÀrd.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en insikt i hur elektronikbutiker hanterar klagomÄl, samt varför det i sÄ fall finns skillnader vid hanteringen av klagomÄl mellan en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja. DÀrför stÀllde vi oss frÄgan ?Hur hanteras klagomÄl i en enskild elektronikbutik och i en elektronikbutik i en större kedja??.För att kunna uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen gjorde vi en litteratursökning angÄende vÄra nyckelord i denna uppsats: klagomÄl, klagomÄlshantering, kunden, word-of-mouth och lönsamhet.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sÀtter press pÄ företagen att sÀrskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det rÄder fortfarande restriktioner pÄ apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sÀtta egna priser pÄ receptbelagda lÀkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsÀttning. Marknaden karaktÀriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvÄrar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhÄller ofta en bÀttre lönsamhet och varumÀrket har en stor betydelse i hur företag kan utmÀrka sig.

Under den första halvan av 2010 kommer troligtvis en ny fastighetsmÀklarlag att trÀda i kraft. Lagförslaget som har lÀmnats till regeringen innehÄller förslaget att fastighetsmÀklaren fÄr förmedla kringtjÀnster mot ersÀttning. Detta Àr efterlÀngtat bland de intervjuade fastighetsmÀklarna, dÄ de upplever att de utför motsvarande arbete i dagslÀget utan att tillÄtas ta betalt för denna typ av tjÀnst. Avsikten med uppsatsen Àr att förklara pÄ vilket sÀtt kringtjÀnster kan anvÀndas för att skapa konkurrensfördelar för mÀklarbolagen.VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie i vilken tio respondenter intervjuades varav sju Àr fastighetsmÀklare och tre företrÀdare för huvud kontoren pÄ HusmanHagberg samt FastighetsbyrÄn. Den empiriska delen visar att fastighetsmÀklarna Àr tÀmligen dÄligt insatta i vad kringtjÀnstdelen av det nya lagförslaget innebÀr.

SammanfattningIdag rÄder en hÄrd konkurrens mellan butiker, vilket medför att kundvÄrd Àr en viktig del av butiksdriften. Den hÀr uppsatsen handlar om klagomÄlshantering, som Àr en del av kundvÄrden. Syftet Àr att undersöka hur butiker med ett sortiment av högengagemangsprodukter hanterar klagomÄl, se om butikscheferna förstÄr vikten av en god klagomÄlshantering och om det gÄr att effektiviserar hanteringen. För att ta fram information om hur klagomÄlshantering fungerar i butiker, har sex stycken butikschefer intervjuats, dÀr resultaten visar att hantering av klagomÄl sker pÄ ett snarlikt sÀtt i samtliga butiker. Genom att butiker inser vikten av den information som klagomÄl inbringar, kan de förbÀttra sin verksamhet, vilket genererar i nöjdare kunder och förhoppningsvis en ökad intÀkt.För att lyckas med en bra klagomÄlshantering, krÀvs det att alla i verksamheten engagerar sig och har goda kunskaper om hur klagande kunder ska bemötas pÄ bÀsta sÀtt.