FjĂ€rrvĂ€rme Ă€r idag den vanligaste uppvĂ€rmningsformen för flerbostadshus i Sverige, med en tĂ€ckningsgrad uppemot 90 %. LĂ€nge har fjĂ€rrvĂ€rme varit det billigaste uppvĂ€rmningsalternativet för fastigheter i tĂ€torter, men har pĂ„ senare tid fĂ„tt konkurrens av bland annat billiga och effektiva vĂ€rmepumpar. För att behĂ„lla sina fjĂ€rrvĂ€rmekunder stĂ€lls det krav pĂ„ leverantören att jobba mer kundorienterat genom att bland annat analysera kunders vĂ€rmeanvĂ€ndning samt vĂ€rmebehov. Ett sĂ€tt att göra detta Ă€r att fĂ„ fram kundens specifika vĂ€rmeanvĂ€ndning uttryck i kWh/m2.Rapporten presenterar en metod för att fĂ„ fram den specifika vĂ€rmeanvĂ€ndningen för flerbostadshus bland Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder i Helsingborg och Ängelholm. Metoden utgĂ„r ifrĂ„n Metrias fastighetsregister för sammanstĂ€llning av ytorna för Öresundskrafts fjĂ€rrvĂ€rmekunder.

Definitionen av god hÀlsa skiljer sig Ät, men dagens hÀlsoarbete Àr en form av information som önskar pÄverka till mer hÀlsosamma beteenden. Synen pÄ kropp och hÀlsa har utvecklats med samhÀllet och idag finns ett stort intresse för den hÀlsosamma livsstilen och dÀrigenom för utbildning inom omrÄdet. FriskvÄrd som arbetsfÀlt vÀxer men det finns ingen entydig definition om vilka kompetenser eller vetenskaplig nivÄ som krÀvs för att fÄr vara yrkesprofessionell inom omrÄdet. TrÀnings- och friskvÄrdsanlÀggningar Àr en arena som lockar sÄvÀl hÀlsoarbetaren som stora delar av befolkningen och passar dessutom in i konsumtionssamhÀllet med en tanke pÄ hÀlsa som affÀrsidé. Syftet med denna typ av verksamhet Àr sÄledes fler Àn hÀlsofrÀmjande dÄ Àven kommersiella och vinstdrivande krav finns.Syftet med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap kring hur det Àr att som akademiskt utbildad inom kost och friskvÄrd vara yrkesverksam pÄ en trÀnings- och friskvÄrdsanlÀggning med en mer kommersiell syn pÄ hÀlsoarbete.Djupintervjuer genomfördes med en kvalitativ ansats.

I en mindre stad rÄder det hÄrd konkurrens pÄ marknaden mellan de enskilda damklÀdesbutikerna. Detta stÀller i sin tur press pÄ butikerna att skapa en kundkrets som pÄ lÄng sikt vill vara lojal till butiken. Att erbjuda sina konsumenter en kundklubb kan vara ett sÀtt, dock Àr inte detta tillrÀckligt dÄ det idag finns det en uppsjö med kundklubbar. Faktum Àr att mÄnga kundklubbar erbjuder i stort sett likadana förmÄner till sina medlemmar. För att urskilja sig pÄ marknaden Àr det viktigt att finna den rÀtta kombinationen av ekonomiska och sociala förmÄner som passar det utvalda segmentet för den enskilda butiken.

Bakgrund: Ökad konkurrens och hĂ„rdare krav frĂ„n omvĂ€rlden medför att företag mĂ„ste hitta nya vĂ€gar för att överleva pĂ„ marknaden. Goda leverantörsrelationer Ă€r en möjlighet för företag att stĂ€rka sin position gentemot konkurrenter. Belöningar inom företag Ă€r vanligt förekommande för att motivera anstĂ€llda och i och med att vikten av goda leverantörsrelationer har ökat har belöningar Ă€ven blivit en möjlighet för företag uppmĂ€rksamma sina leverantörers prestationer. Syfte: Vi avser med denna uppsats att undersöka givarens avsikter med utmĂ€rkelsen ?Årets leverantör? och vilka konsekvenser utmĂ€rkelsen fĂ„r för mottagaren.

Marknaden för designbyrÄerna kan beskrivas som förÀndrad utifrÄn globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyrÄernas minskade upptagningsomrÄde. De för uppsatsen utvalda objekten fÄr problem dÄ det som de erbjuder idag inte rÀcker. För att pÄ ett konkurrenskraftigt sÀtt bemöta de nya förÀndringarna pÄ marknaden och i omvÀrlden krÀvs ett erbjudande som levererar nÄgot utöver sjÀlva produkten eller tjÀnsten, vilket dÄ i denna uppsats ses utifrÄn designbyrÄns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av smÄ designbyrÄer som Àr enmansföretag.Avsikten med denna uppsats Àr visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka pÄ marknaden och skapa lÄngsiktig tillvÀxt. Detta ses utifrÄn deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvÀrderas.Uppsatsen görs utifrÄn en kvalitativ flerfallsstudie dÀr ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyrÄer.

Bakgrund: Mot bakgrunden av den allt högre graden av globalisering har nÀtverk fÄtt en allt större betydelse för företag och organisationer. Globaliseringen har lett till en ökad konkurrens vilket har gjort att företag och organisationer idag upplever en större osÀkerhet. NÀtverk har dÀrför blivit ett effektivt sÀtt att hantera denna osÀkerhet pÄ. Projektform har blivit den vanligaste arbetsformen i nÀtverk som med flera olika aktörer krÀver en tydlig styrning, kommunikation och samarbete för att lyckas. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genom intervjuer med nÀtverksorganisationer förklara och beskriva hur de arbetar med utvÀrdering och prestationsmÀtning i projekt med deltagande medlemsorganisationer.

Problembakgrund: Porter (1996) skriver att ett företags strategi handlar om att vÀlja en unik position pÄ sin marknad. Ekonomistyrning Àr sedan processen som tillÀmpas för att uppnÄ organisationens mÄl och vald strategi (Anthony, 1965). Simons (2000) delar upp ekonomistyrningen i fyra delar dÀr det system som anvÀnds för strategiimplementering benÀmns diagnostiska kontrollsystem. Med grund i detta fann författarna det intressant att genomföra en fallstudie av ett företag pÄ den svenska klÀdhandelsmarknaden, dÀr hÄrd konkurrens och lÄg tillvÀxt rÄder (Sandow), för att se hur denna aktör löpande implementerar sin strategi via sina diagnostiska kontrollsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom en fallstudie pÄ företag X undersöka vilken strategisk positionering de har pÄ den svenska klÀdhandelsmarknaden samt hur de arbetar med sitt diagnostiska kontrollsystem för att dess valda strategiska positionering implementeras och följs upp.Metod: En kvalitativ forskningsansats anvÀndes för att uppnÄ uppsatsens syfte dÀr en fallstudie pÄ företag X med en abduktiv ansats genomfördes för att genom frÀmst intervjuer tillgodogöra sig kvalitativ information om företagets strategiska position och tillÀmpad diagnostisk styrning. Dessförinnan gjordes en litteraturstudie för att bygga upp en lÀmplig teoretisk referensram som anvÀndes för att analysera resultatet frÄn den empiriska studien.Reslutat och slutsatser: Genomförd studie visar att en position dÀr en kÀnslig kombination av vissa motsÀttande strategiska variabler som i litteraturen framstÀlls som varken en passande eller opassande kombination gÄr att förena.

Nya utlÀndska dagligvarukedjor med frÀmmande varumÀrken och lÀgre priser har etablerats pÄ den svenska marknaden under de senaste Ären. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hÄlla priserna nere och pÄ sÄ sÀtt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka pÄtvingade nedskÀrningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. DÄ de etablerade butikerna innehar kÀnda varumÀrken, till skillnad frÄn flertalet nyetablerade, Àr det i deras intresse att se om konsumenter Àr varumÀrkeslojala eller vad som fÄr konsumenter lojala. Detta leder oss in pÄ denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer Àr viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hÄrt konkurrerande dagligvarubranschen?Syftet med denna uppsats Àr att genom en enkÀtundersökning analysera hur viktiga varumÀrken Àr för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumÀrket Àr viktigt vid köp av dagligvaror.

SammanfattningVarumÀrken Àr nÄgot som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nÄ ett bra resultat och undvika den hÄrda konkurrens som idag finns Àr det avgörande att kunna bygga ett starkt varumÀrke. Men hur byggs ett varumÀrke inom idrotten?Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ett starkt varumÀrke byggs upp inom idrotten. Detta Àmne Àr relativ outforskat och för att fÄ svar pÄ frÄgan har de tvÄ kÀnda idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och FÀrjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stÀrka och bygga ett varumÀrke inom idrotten.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristÄende grundskolor styr sin verksamhet och hur de anvÀnder sina resurser. UtifrÄn detta, Àmnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror pÄ och vilka lÀrdomar de olika skolformerna kan dra frÄn varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin Àr insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen Àr tvÄ fristÄende och tvÄ kommunala skolor. Vi har Àven tagit del av mer kvantifierbar information, dÄ vi har undersökt resursanvÀndningen hos de utvalda skolorna.

Dagens moderna samhÀlle Àr ett organisationssamhÀlle som prÀglas av stÀndig utveckling och ökad konkurrens. Det stÀlls högre krav pÄ organisationer att vara flexibla och effektiva vilket Àven sÀtter krav pÄ dess struktur. I samband med detta blir organisationerna mer beroende av de mÀnskliga resurserna (Bruzelius & SkÀrvad 2011). Att varje anstÀlld Àr motiverad blir dÄ avgörande för att fÄ en fungerande verksamhet och för att varje individ ska utföra ett bra jobb (Abrahamsson & Andersen 2000). Matrisorganisationen har en struktur med prÀglade för- och nackdelar.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung lÀnkas samman till en matkulturell identitet. Med utgÄngspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstÄ hur projektet bidrar till konstruktionen och vÀrdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprÀtthÄlla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell mÀrkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjÀlp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att vÀrdetillskrivningen av de nordiska rÄvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

European cities of today are under the challenge to find ways to stay competitive and flourish in a rapidly changing world, where the old patterns of centrality and periphery not necessarily holds true. New and improved communication networks, a changed political geography in Europe, and the globalisation of not only the financial and industrial markets but also to a certain extent the globalisation of people, have all led to great challenges for cities and regions.In a changed spatial reality the classic monocentric models are challenged by newer models of urbanisation. The polycentric urban region is one such model which has been used to describe urban regions like the Randstad in the Netherlands and the Rhein-Ruhr region in Germany. Regions which lack the single dominant central city of the monocentric models of old, and instead shows a high degree of more equal-sized and sometimes more specialised cities in regional cooperation. The polycentric urban region is in that aspect a possible model for how other urbanised regions in Europe may act to be able to position themselves as attractive urban regions and regional hubs in the European urban network.Polycentric urban regions are not a universal solution, though.

VarumÀrken Àr nÄgot som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nÄ ett bra resultat och undvika den hÄrda konkurrens som idag finns Àr det avgörande att kunna bygga ett starkt varumÀrke. Men hur byggs ett varumÀrke inom idrotten?Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ett starkt varumÀrke byggs upp inom idrotten. Detta Àmne Àr relativ outforskat och för att fÄ svar pÄ frÄgan har de tvÄ kÀnda idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och FÀrjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stÀrka och bygga ett varumÀrke inom idrotten.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.