En lojal arbetsstyrka Àr efterstrÀvansvÀrd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten Àven följer ett kÀnslomÀssigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nÄ företagets mÄl och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förÀndringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet dÄ monopolets upphörande sÀtter företaget i en ny situation, nÀmligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förstÄelse för hur de olika hierarkiska nivÄerna i organisationen ser pÄ begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhÄller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer pÄ marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare frÄn apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser pÄ lojalitet och hur denna syn pÄverkats av omregleringen.

Sammanfattning Titel: Den personliga bankmannens betydelse för kundnöjdheten Författare: Mattias Berg, Jerker Olsson och Michael Persberg Handledare: Thomas A Michel Kurs: Kandidatarbete, Företagsekonomi Problem: Inom den finansiella sektorn har grÀnserna mellan olika finansiella institut blivit mindre skarp, vilket resulterat i ökad konkurrens. Bankerna har dÀrför valt att, genom relationsmarknadsföring och personlig marknadsföring, strategiskt utveckla lÄngsiktiga relationer med kunderna. Genom att etablera relationer med kunderna Àmnar bankerna förbÀttra kundnöjdheten, vilket lÄngsiktigt leder till minskad kundomsÀttning och ökad lönsamhet. Följaktligen har kundrelationen utvecklats till en konkurrensavgörande faktor. I utvecklandet av dessa kundrelationer Àr kundkontakten betydelsefull och dÀrför Àr den personliga bankmannens roll central.

I dagens samhÀlle rÄder hög konkurrens bÄde mellan företag för att knyta till sig de bÀst presterande arbetarna och mellan arbetstagare pÄ en tuff arbetsmarknad med relativt hög arbetslöshet. Det finns en utmaning i att, som beslutsfattande chef, sÀtta en nivÄ pÄ den rörliga lönen som Àr fördelaktig för bÄde anstÀllda och företaget. Det finns mycket forskning rörande monetÀra incitament och den pÄverkan de har pÄ de anstÀllda. Det finns Àven en mÀngd forskning som inriktar sig pÄ optimala ersÀttningsnivÄer ur ett företagsperspektiv, dessa har dock visat sig vara begrÀnsat applicerbara i praktiken.Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att undersöka vad chefer har för grunder för sina beslut rörande val av nivÄ pÄ rörlig lön, dvs. vilka effekter som prioriteras.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats Àr att fÄ en förstÄelse för varför sÄ stor andel av fastighetsmÀklarstudenterna vid Högskolan i GÀvle i slutÀndan vÀljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmÀklare vid Högskolan i GÀvle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmÀklare??Hur pÄverkar studenternas instÀllningar och förvÀntningar pÄ mÀklaryrket i deras val att byta bransch??Hur pÄverkar de speciella omstÀndigheterna i fastighetsmÀklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: VÄrt forskningsarbete har utgÄtt frÄn en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer bÄde personliga och per telefon dÀr dock ett fÄtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: VÄra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. BÄde dess struktur och storlek i förhÄllande till arbetsinsats3.Felaktiga förvÀntningar och instÀllning till yrket4.Tufft yrke med hÄrd konkurrens5.Inga eller fÄ arbeten pÄ orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: VÄr studie begrÀnsade sig till att endast omfatta högskolan i GÀvle men en rikstÀckande undersökning borde vara av intresse för bÄde branschen och högskolorna. Det vore Àven intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen sjÀlv bytte.Uppsatsens bidrag: VÄr förhoppning Àr att denna studie skall innehÄlla ett nyhetsvÀrde för flera inblandade parter i fastighetsmÀklarbranschen, studenterna som lÀser till fastighetsmÀklare, Högskolan i GÀvle och sist men inte minst fastighetsmÀklarbranschen sjÀlv..

Konkurrensen pÄ den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar pÄ 1990-talet förbÀttrats, mycket pÄ grund av nya nischbanker som pÄ allvar börjat tÀvla med de stora aktörerna pÄ marknaden. I februari Är 2007 intrÀdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank mÄste hÄlla i förhÄllande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att anvÀnda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhÄlla, för att berÀkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svÄrt att bÀra de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av berÀkningsmetoder kommer ocksÄ leda till att banker belÀggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förvÀntade effekt införandet av Basel II kommer att ha pÄ nischbankernas stÀllning pÄ den svenska bankmarknaden.

En hÄrdnande konkurrens inom försvarsindustrin medför att BAE Systems HÀgglunds AB stÄr under ett effektiviseringsprojekt, Vehicles Production System. Projektet innebÀr att verksamheten ska samlas för att skapa ett störningsfritt flöde och syftet med projektet Àr; ? minskade ytor, ? ökad produktion med mindre resurser, ? ökad flexibilitet vid varierad orderingÄng, ? minskade ledtider, ? ökad lönsamheten för att kunna satsa mer pÄ egenutveckling. För att uppnÄ detta ska verksamhet samlas vilket bland annat innebÀr att tre tidigare förrÄd för eftermarknad och produktion skall slÄs samman och nya produktions-linjer skall tas i bruk. Syftet med examensarbetet Àr att analysera tÀnkt upplÀgg för detta nya förrÄd samt rekommendera materialförsörjningsmetod till slutmontage bandvagn vid varie-rad produktmix och produktionstakt.

Till följd av globalisering och en vÀxande konkurrens stÀlls det i dag allt större krav pÄ organisationer. För att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr det vanligt att företag implementerar olika kvalitetsprogram. Dessa förÀndringar ses som nödvÀndiga ÄtgÀrder för att kunna bibehÄlla marknadsandelar och vara konkurrenskraftiga. Genom att införa Lean-verktyg och arbeta med stÀndiga förbÀttringar minskar riskerna för att produktionen lÀggs ned eller flyttas till lÄgkostnadslÀnder.Som examensarbete har författarna valt att studera ett av dessa Lean-verktyg som anvÀnds för stÀlltidsreducering. Verktyget benÀmns SMED och stÄr för ?Single Minute Exchange of Die? vilket syftar till att öka maskintillgÀngligheten genom effektivare verktygsbyte mellan olika produkter.

Aldrig tidigare har det varit sÄ viktigt för företag att satsa resurser pÄ att bygga starka varumÀrken som skapar positiva associationer hos konsumenterna. Anledningen till det Àr att en större konkurrens bland företag, gör det viktigt att erbjuda kunderna ett mervÀrde utöver sjÀlva produkten. Ett sÀtt för företag att hÀvda sig i konkurrensen, som kan bli avgörande för framgÄng, Àr att anvÀnda sig av relationsskapande marknadsföring för att bygga en starkare varumÀrkesimage. De tekniska förutsÀttningar som har utvecklats i och med Internet har skapat helt nya möjligheter för företag att kommunicera med sina kunder och skapa relationer.Syftet med uppsatsen Àr dÀrmed att undersöka huruvida relationsskapande aktiviteter pÄ Internet kan stÀrka företaget Gina Tricots varumÀrkesimage, och om dessa aktiviteter kan ge positiva effekter pÄ kundlojaliteten. Uppsatsen har en kvalitativ utformning med en fallstudieansats.

SammanfattningVÄrt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt nÀr det rÄder nÀstintill perfekt konkurrens pÄ en marknad.UtgÄngspunkten i problematiseringen var att ta reda pÄ hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har pÄ den marknad de befinner sig. UtifrÄn den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastÀmmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner pÄ tvÄ större företag inom branschen. Detta för att fÄ en sÄ djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad vÀrdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. VÀrdekedjananvÀnds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de sÀger.BÄda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sÀtt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Syftet med vÄr uppsats Àr att diskutera hur avregleringen av monopolet kommer att pÄverka den svenska apoteksmarknaden ur ett konkurrensperspektiv. Framtida aktörer pÄ den receptbelagda respektive receptfria marknaden kommer att analyseras. VÄr uppsats avser Àven att studera hur Apoteket AB kommer att agera för att behÄlla sin starka stÀllning pÄ marknaden. Vi kommer slutligen att betrakta avregleringens effekter genom att nÀrmare studera faktorerna; tillgÀnglighet, pris och service.Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa forskningsmetoden. Genom semistrukturerade telefonintervjuer har vÀrdefull information samlats in frÄn vÄra respondenter.

SÄ lÀnge som mÀnniskor strövat omkring pÄ jorden har det bytts och handlats med varor och tjÀnster. Det Àr i mÀnniskans natur att göra affÀrer.Logistik och inköp har dÀrför naturligt blivit stycken i den mÀnskliga handelshistorien, samhÀllet men frÀmst företag pÄverkas och pÄverkar denna nutidshistorias utveckling. DÄ konkurrens har blivit ett stort inslag för att lyckas i ett företag sÄ har företag försökt hitta nya metoder för att hÀvda sig pÄ den globaliseringen marknaden. De verktygen kan skilja sig frÄn företag till företag beroende av vilka lösningar företag vill lösa men exempel pÄ det kan vara Supply Chain Management som kommer att behandlas i denna uppsats. De andra teorier som kommer beröras Àr fusion, Just-in-Time och inköp.

Studiens syfte ?r att unders?ka digitaliseringens roll i den svenska arbetsmarknadens strukturella omvandling, specifikt skiftet fr?n industrisektor till tj?nstesektor under perioden 1980-2010, med s?rskilt beaktande av globaliseringens samtidiga inverkan. Denna omvandling har inneburit betydande f?r?ndringar f?r syssels?ttningen, och uppsatsen ?mnar att analysera hur olika n?ringsgrenar p?verkats beroende p? deras grad av digitalisering och internationell exponering. F?r att uppn? syftet har en kvantitativ metod till?mpats, d?r sex aggregerade n?ringsgrenar klassificerats efter digitaliseringsgrad (m?tt som IKT-investeringarnas andel av totala investeringar) och globaliseringsgrad (m?tt som utrikeshandelns andel av f?r?dlingsv?rdet).

Tillverkande företag möter idag en allt hÄrdare konkurrens genom den globalisering av marknaden som sker. En global marknad med flera konkurrenter, ökad produktdifferentiering och höga tillverkningskostnader stÀller stora krav pÄ företag att arbeta kostnadseffektivt. Fo?r att vara konkurrenskraftig och driva en lönsam produktion kra?vs att förretag har en stor kÀnnedom om hur sina tillverkningsprocesser fungerar, har en hög driftsÀkerhet och kan utnyttja sin anlÀggnings kapacitet. Grunden till studien Àr det industriella lönsamhetsproblem som finns i Sverige, dÀr företag fÄr allt svÄrare att kunna producera kvalitativa produkter till ett konkurrenskraftigt pris. Fallstudien utförs pÄ ett företag som tillverkar komponenter för fordonsindustrin, med syftet att skapa en ökad förstÄelse kring de faktorer som leder till produktionsstörningar och har stor effekt pa? produktionseffektiviteten i ett flöde.

Denna uppsats handlar om hur enskilda, mindre butiker inom klÀdbranschen arbetar med konkurrensmedelsmixen sexhörningen för att konkurrera pÄ marknaden. I inledningen fÄr lÀsaren en inblick i vad uppsatsen kommer att handla om och vi vill hÀr förmedla hur just en konkurrensmedelsmixmodell kan pÄverka enskilda butikers marknadsföringsÄtgÀrder. Bakgrunden till denna uppsats Àr den starka konkurrens som finns inom klÀdbranschen i dagslÀget och vi vill studera enskilda klÀdbutiker som till skillnad frÄn butiker som tillhör integrerade kedjor har en större pÄverkan pÄ sina marknadsföringsÄtgÀrder.FrÄgestÀllningen som ska belysas Àr hur de enskilda klÀdbutikerna idag anvÀnder sig av olika konkurrensmedel och hur de kan anvÀnda sig av dessa för att effektivisera sin marknadsföring. Vi har dÀrmed utformat en problemformulering som lyder: Hur utnyttjar de enskilda butikerna konkurrensmedelsmixmodellen sexhörningen för att skaffa konkurrensfördelar pÄ marknaden och vilken del ska de lÀmpligen arbeta mer med?Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur de enskilda klÀdbutikerna arbetar med konkurrensmedlen i sin dagliga verksamhet och de teorier vi tar hjÀlp av för att kunna uppfylla syftet Àr affÀrsidé, kundsegment/mÄlgrupper, butiksmarknadsföring, konkurrensmedelsmixmodellen, modell för butikens konkurrensmedelsmix ? sexhörningen (LÀge, pris, sortiment, kommunikation, mÀnniskor och service) och positionering.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvÀrdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. DÀremot krÀvs det ingen offentlig upphandling nÀr en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns Àven möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristÄende enheter, som dÄ jÀmstÀlls med verksamhet i egen regi. För att sÄdan verksamhet ska undantas frÄn upphandlingsskyldighet stÀlls sÀrskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristÄende enheten. Kontrollkriteriet krÀver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristÄende enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristÄende enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer dÀr myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har ocksÄ pÄ senare tid ansetts omfattas av undantag frÄn upphandlingsskyldighet.