Syfte:VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och klargöra vilken betydelse merchandise, i form av klÀder, fÄr för att stÀrka artisters/bands varumÀrken. Vi kommer Àven studera om en framtida utveckling av merchandise kan stÀrka varumÀrket. För att undersöka detta har vi Àven formulerat en forskningsfrÄga som lyder:? PÄ vilka sÀtt kan ansvariga för merchandise i form av klÀder hantera denna för att stÀrka artisters varumÀrken?Metod:I denna studie har en kvalitativ metod anvÀnts för att kunna gÄ djupare in pÄ Àmnet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ Ätta intervjuer gjorda med olika aktörer inom musikbranschen.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i det som skedde pÄ Drottninggatan den 6:e mars 2008. DÄ hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner pÄ ett fullstÀndigt Àgande inom en femÄrsperiod.Problemformuleringen grundar sig i att det rÄder hÄrd konkurrens pÄ den svenska modemarknaden. Det Àr svÄrt för smÄ aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gÄ frÄn att vara en liten second-hand affÀr pÄ Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestÄende av ett flertal framgÄngsrika varumÀrken samt tvÄ vÀlrenommerade klÀdkedjor.

Studier av kvinnliga relationer har tidigare prÀglats av mor- och dotterrelationens betydelse för kvinnors relations- och samtalsinriktning. FrÄn ett gensuperspektiv anses normerande maktstrukturer spela stor roll för hur systerskapet utformas. Att kvinnor umgÄs i mindre grupper och samtalar mer Àn mÀn om relationer kan tolkas som en funktion av genussystemets uppbyggnad. Syftet med studien var sÄledes att studera samtalets betydelse för kvinnors sÀtt att formera vÀnskapsrelationer och hur det pÄverkar kvinnors gruppdynamik. För undersökningen gjordes Ätta kvalitativa djupintervjuer som analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys.

Bakgrund: Den statliga utredningen En framtida spelreglering presenterades under december 2008. Ett förslag i utredningen Àr att delar av monopolet pÄ den svenska spelmarknaden i framtiden kan komma att konkurrensutsÀttas.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur det sociala ansvarstagandet pÄverkas och i vilken omfattning CSR kan utgöra en konkurrensfördel pÄ en avreglerad marknad.Genomförande: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr Svenska Spel, Ladbrokes och Betssons CSR - arbete studeras. Utöver sekundÀrdata har det empiriska materialet kompletterats genom intervjuer med varje företag.Resultat: En avreglerad marknad behöver inte innebÀra att företagens sociala ansvarstagande minskar i samhÀllet. Att integrera CSR i företagsstrategin Àr ett viktigt led i att nÄ acceptans bland intressenterna pÄ marknaden. För ett lyckat CSR ? arbete menar vi att företagens interna resurser mÄste anvÀndas med hÀnsyn till flertalet faktorer i den omgivande miljön..

I samma takt som produktionen av klÀder tilltar, ökar Àven medvetenheten kring dess miljöpÄverkan. MÄnga företag arbetar efter avtal, mÀrkningar och uppförandekoder för att pÄ sÄ vis reducera pÄverkan, dock kan det vara svÄrt för konsumenterna att veta vad de faktiskt stÄr för och betyder. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur kunden ser pÄ fast fashion-företagets miljöarbete, hur företaget sjÀlva ser pÄ det, samt om kundens uppfattning gÄr att förÀndra. Undersökningen Àr avgrÀnsad till att undersöka företaget Gina Tricot som ett exempel pÄ företeelsen fast fashion- företag. För att kunna analysera informationen anvÀnds kommunikationsmodellen, dÀr sÀndaren skickar ett meddelande genom bruset till mottagaren, för att senare fÄ tillbaka feedback frÄn mottagagaren.

Media har i flera Ă„r skrivit om att centrumhandeln i mĂ„nga stĂ€der har en negativ tillvĂ€xt. De externa köpcentrum har under den senaste tiden haft en positiv tillvĂ€xt. Under de 10-20 senaste Ă„ren sĂ„ har stora detaljhandelskedjor haft som strategi att etbalera sina nya butiker i de externa köpcentrumen. NĂ€r de vĂ€ljer att etablera sig dĂ€r sĂ„ ökar konkurrensen för centrumgalleriorna. Syftet med denna uppsats Ă€r ta reda pĂ„ centrumledarnas syn pĂ„ situationen för centrumgalleriorna och de externa köpcentrumen i VĂ€sterĂ„s och Norrköping.Åtta centrumledare pĂ„ centrumgallerior och externa köpcentrum i VĂ€sterĂ„s och Norrköping har intervjuats samt en fastighetsmarknadsutvecklare i Norrköping.

Studien syftar till att sÀtta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och stÀller frÄgan om en eventuell marknadsanpassning av skolvÀsendet lett till ett nÀrmande mellan offentligt Àgda och privat Àgda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring frÄn fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, sÀrskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt vÀljs av elever, en summa som gÄr förlorad för de skolor som vÀljs av fÀrre elever. Resultaten visar ytterligare att det Àr via reklam denna tÀvlan sker ? nÄgot som inte skiljer offentligt Àgda eller privat Àgda skolor Ät.

OrganisationsförÀndringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat pÄ att framgÄngsrika förÀndringsarbeten mÄste innefatta en större del av företagens anstÀllda. Den hÀr undersökningen handlar om att genom en fallstudie pÄ en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anstÀllda inte deltar mer aktivt i organisationsförÀndringar.I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anstÀllda. Intervjuerna sammanstÀlls och analyseras utifrÄn tio pÄstÄenden vilka Àr baserade pÄ tidigare forskning om strukturella, relationella och samhÀlleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförÀndringar.Undersökningens resultat visar pÄ att sex av tio pÄstÄenden inte stÀmmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anstÀllda uppfattar dessa pÄstÄenden. En möjlig förklaring till detta Àr att undersökningen till skillnad frÄn tidigare kvantitativ forskning har visat pÄ att pÄstÄendena Àr en förenkling av verkligheten och inte gÄr att generalisera till den undersökta skolans organisation..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkÀnd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritÀr diktatur. Vi ska i denna jÀmförande analys titta pÄ de demokratiseringsprocesser som Àgt rum i de bÄda lÀnderna. Vi kommer lÀgga energi pÄ staten, det civila samhÀllet och globaliseringen. VÄr analys visade att det efter sjÀlvstÀndighetsförklaringarna fanns auktoritÀra tendenser bÄda lÀnderna. Trots att Kutjma sÄ tidigt som 1998 tog avstÄnd frÄn ett direkt auktoritÀrt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen dÄ landet fick en ny chans att bygga demokrati.

Denna studie har undersökt hur svenska artister och representanter frÄn svenska skivbolag uppfattar det rÄdande digitaliserade medieklimatets inverkan pÄ musikbranschen. Syftet var att ta reda pÄ hur artister samt skivbolag förhÄller sig mot sociala medier, samt att undersöka hur deras upplevelser frÄn en allt mer digitaliserad musikbransch ser ut. För att kunna utvinna en sÄ djup analys som möjligt har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har genomfört fem djupintervjuer, varav tre med representanter frÄn tre olika skivbolag, samt tvÄ med tvÄ olika osignerade artister. Jag valde att genomföra intervjuer med dessa tvÄ olika aktörer i hopp om att kunna fÄ olika perspektiv i mina frÄgor. Jag har relaterat min analys till teorier om bland annat digitalisering, medieproduktion samt fankulturen. Resultatet har visat pÄ att sociala medier Àr nÄgot mycket viktigt gÀllande bÄde artisters kamp om att nÄ framgÄng i en allt hÄrdare konkurrens dÀr bruset av osignerade band och artister blir intensivare, samt nÀr det gÀller skivbolags arbete med att marknadsföra sina artister. Dock rÄder det delade uppfattningar mellan artisterna och de olika skivbolagen rörande hur de sociala medierna bör anvÀndas.

The purpose of this study is to contribute with new knowledge of  how Talent Management can be seen as a an opportunity or threat for organizational development, concerning competence, on the basis of HR. The research questions asked are: Out of wich aspects can Talent Management be seen as an opportunity or threat on the basis of HR-employees? How can it affect the work of HR? To answer these questions qualitative interviews with five employees within HR from four different companies has been executed. The essay has been investigated on the basis of an explorative aim and with a qualitative method. The empirical results has indicated common themes such as director support, HRs view of Talent Management, HRs development and shifts of generations.

Med en stÀndig ökning av konkurrens mellan företagen blir den personliga relationen med kunden allt viktigare. Produktens funktion stÄr inte lÀngre i centrum dÄ den har ersatts av idén kring varan. Kunderna söker ett högre vÀrde i produkten och företagen mÄste strÀva efter att tillfredsstÀlla och beröra kundens emotioner för att framstÄ som attraktiv. Idag talas det dÀrför mycket om emotionell marknadsföring. Detta arbete ligger till grund för att fÄ en förstÄelse i hur emotioner styrs via reklam och hur en etisk stÄndpunkt pÄverkar kunden.

The aim of this master thesis is to investigate the development on the Swedish book market for the beginning of the 21st century. During the 21st century a lot of things have happened on the Swedish market for library books. Twenty years ago in reality only one company existed that could deliver books with the demanded equipment to the libraries, but in year 2010 there are four companies offering the same service. Other news during this time is bookshops on internet. We found this development interesting and therefore decided to contact the four companies as well as six libraries to find out what they thought of the new situation.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrÀtten till att sÀlja lÀkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förÀndrad situation som inneburit att nya krav stÀllts bÄde pÄ företaget och pÄ dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus pÄ företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anstÀllda ska arbeta för att attrahera och behÄlla kunder. Vidare har ÀndamÄlet varit att ta reda pÄ företagets tillvÀgagÄngsÀtt för att implementera detta arbetssÀtt i verksamheten, samt att ta reda pÄ hur de kontrollerar att det nya arbetssÀttet bibehÄlls. För att undersöka detta har datamaterial frÄn sju intervjuer, tre av Apoteket ABs Ärsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer anvÀnder sig av medarbetares kÀnslor och emotioner som en resurs.

Det har genom den sÄ kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn Àr en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav pÄ ett bÀttre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mÄl med arbetet var att fÄ fram ett underlag som kommuner kan anvÀnda sig av för att fÄ möjlighet att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda kommuner, som redan jobbar med dessa frÄgor, fÄtt fram ett underlag för en litteraturstudie i Àmnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krÀvs för att kunna stÀlla krav pÄ en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan stÀllas pÄ djurskydd i upphandlingen samt en jÀmförelse mellan EU:s direktiv för lÀgsta djurskyddskrav vid svinhÄllning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för kommuner att stÀlla krav pÄ kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns kommuner som redan arbetar med frÄgan. De intervjuade kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan dÀrmed konstatera att genom att stÀlla krav pÄ djurskydd sÄ ökar det svenska köttets konkurrensförmÄga..