I dagens hÄrda globala konkurrens blir det allt viktigare för företagen att dra ner pÄ kostnader och koncentrera sig pÄ sin kÀrnverksamhet. Ett svar pÄ detta Àr outsourcing som blir allt vanligare bland företag. De tjÀnster som outsourcas blir ocksÄ mer kvalificerade, det kan till exempel vara en hel ekonomiavdelning. Detta sker dock inte helt utan problem, att outsourca nÄgot strategiskt viktigt som en ekonomiavdelning stÀller stora krav pÄ bra styrning. Undersökningen Àmnar identifiera hur en gemensam styrning av en outsourcad ekonomienhet kan utformas, samt identifiera hur styrningen kan utformas för att tillgodose bÄde det levererande och de köpande organisationernas mÄl.

FrÄn den 1 nov 2009 Àr det i Sverige tillÄtet att sÀlja ett stort urval av receptfria lÀkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet dÀrtill Àr att skapa en ökad tillgÀnglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt sÀker och ÀndamÄlsenlig lÀkemedelsanvÀndning. Syftet med denna uppsats Àr att redovisa och diskutera hur berörda intressenter pÄ den svenska apoteksmarknaden ser pÄ att receptfria lÀkemedel nu fÄr försÀljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som lÄg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria lÀkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer anvÀnts.

Syftet med denna uppsats Àr att hitta faktorer som Àr av vikt för att SkÄnemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgÄngsrika. Bakgrunden Àr de förÀndringar som fallföretaget bör söka genomföra för att fÄ bukt med sÄvÀl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. PÄ den europeiska marknaden har livsmedelsföretag pÄ senare tid mÀrkt av en allt hÄrdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försÀljning Àr mÄnga gÄnger en nödvÀndig strategi för dessa företag i syfte att stÀrka sin konkurrensförmÄga. MÄnga livsmedelsföretag Àr mycket framgÄngsrika i sin strÀvan att upprÀtta samarbeten för att dÀrigenom fÄ tillgÄng till nya marknader.

CSR har vÀxt fram i samband med att ansvarslöst företagande uppmÀrksammat och allmÀnhetens medvetenhet kring sociala frÄgor ökat. En del smÄföretag i textilindustrin har positionerat sig som etiska och miljövÀnliga. Ledarna i dessa smÄföretag har styrt företagen utifrÄn vÀrderingar som Àr kopplade till deras personliga vÀrderingar. Syftet med studien Àr att belysa hur smÄ modeföretag som implementerat CSR i konkurrensstrategin hanterar problemen som uppstÄr vid ledarens avgÄng. För studien har en kvalitativ undersökning valts.

Denna uppsats behandlar kompetensplanering, kompetensanskaffning och intern kompetensutveckling i kunskapsföretag. Vi har sett pÄ kompetensutvecklingen ur tvÄ perspektiv. Dessa perspektiv Àr företagens omgivning och dess strategier. Beroende pÄ hur företagets struktur Àr formad skapas större eller mindre förutsÀttningar för den individuella kompetensutvecklingen. Den kompetensplanering företagen gör pÄverkas i olika stor utstrÀckning av företagets strategier och omgivning.

De strukturomvandlingar pÄ marknaden som uppstÄtt till följd av globaliseringen, finansiella marknadens framvÀxt och den informationsteknologiska-revolutionen har inneburit att företag idag prÀglas av ett högre tempo och hÄrdare konkurrens. Detta har i sin tur inneburit att företagen blivit allt mer konkurrensmedvetna och anpassat sina verksamheter efter de nya förutsÀttningarna. En del i detta Àr att göra organisationen mer flexibel för att stÀndigt kunna anpassa sig efter förÀndringar i efterfrÄgan. Företagens flexibilitet krÀver att Àven arbetskraften blir mer flexibel. Detta handlar i praktiken om att företagen i större utstrÀckning erbjuder tillfÀlliga anstÀllningar och deltidsarbete istÀllet för heltidstjÀnster.  Arbetsgivarorganisationen svensk Handel (2011) uttalar sig: ?Vi mÄste kunna ha personal i butikerna pÄ de tider nÀr kunderna vill handla.

I takt med en ökad internationalisering och hÄrdnad global konkurrens stÀlls större krav pÄ morgondagens entreprenörer. I Uppsala kommun har den omfattande kapaciteten inom utbildning och forskning uppfattats som ett sÀrskilt viktigt verktyg för att möta dessa utmaningar, varför studiens fokus riktas pÄ hur de entreprenörskapsfrÀmjande aktörerna som existerar kring Uppsala universitet tillsammans verkar för att skapa förutsÀttningar för studenter och forskare. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att erhÄlla en sÄ pass heltÀckande bild som möjligt av detta nÀtverk av relationer för att sedan kunna analysera hur dessa kan vidareutvecklas. För att besvara detta syfte har en kvalitativ fallstudie genomförts, dÀr studien primÀrt fokuserade pÄ fyra aktörer som ansÄgs vara sÀrskilt vitala. Studiens resultat visar pÄ att det finns goda möjligheter för vidareutveckling genom bland annat ökade resurs- och aktivitetsutbyten mellan olika aktörer..

Sammanfattning Selektiva distributionsavtal anvÀnds inom mÄnga branscher som ett sÀtt att reglera handeln med produkter och som ett verktyg för att selektera ÄterförsÀljarna. Det senaste Äret har dessa avtal kommit att nyttjas Àven inom klockbranschen. Det Àr en speciell bransch dÀr varumÀrkena fÄr allt större betydelse och det bidrar till en starkare position för de företag som Àger och levererar produkter av de specifika varumÀrkena. Syftet med detta arbete Àr att utreda huruvida de selektiva distributionsavtalen medför en begrÀnsning av konkurrensen och om sÄ sker, vilka faktorer det Àr som skapar begrÀnsningarna. Vidare har en diskussion förts om de villkor som nyttjas verkligen Àr förenliga med lagstiftningen.

Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda molntjÀnster och molnmarknaden har vÀxt fort de senaste Ären. Men nÀr molnleverantörsmarknaden Àr sÄ pass konkurrens utsatt Àr det inte lÀtt att vÀlja vem man vill vÀnda sig till, och det finns ofta anledningar till att vilja byta leverantör. Det finns mÄnga saker som kan lÄsa in en kund hos en leverantör, ofta pÄ grund av att det skulle bli alldeles för dyrt att flytta, kanske för att ditt system inte Àr kompatibelt med nÄgon annan leverantör, eller för att ett avtal hindrar dig frÄn att flytta delar av systemet. Detta Àr vad man brukar kalla för leverantörsinlÄsningar (vendor lock-ins). MÄnga vill idag flytta system till molnet, men fÄ Àr tillrÀckligt kunniga i vad det innebÀr och vad som kommer krÀvas frÄn kunden.

Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras Àven en ökad efterfrÄgan frÄn kunderna pÄ upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad Àr modesÀljande kedjor dÄ de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare anvÀnda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgÄngsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av sÄvÀl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesÀljande kedjorna idag anvÀnder sin butiksmiljö pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att genomföra en deskriptiv studie och skapa djupare förstÄelse för hur svenska, nyligen börsnoterade medicinteknikföretag arbetar med Investor relations och hur detta arbete Äterspeglas i en effektiv aktiemarknad. Samt att undersöka hur de utvÀrderar effekterna av sin IR-verksamhet.Metod: Genom en kvalitativ studie söker denna uppsats svar i intervjuer med börsnoterade medicintekniska företag, samt i teorier som behandlat möjligheten för rationella investeringar och utformningen av en effektiv marknad.Resultat: Den kapitalkrÀvande bransch som medicinsk teknik utgör har troligen pÄverkan pÄ hur kommunikationen och informationsspridningen Àr utformad dÄ alla respondenterna anvÀnder Investor Relations pÄ liknande sÀtt. Företagen sjÀlva anser att det företag som lyckas övertyga investerare om att deras produkter har störst samhÀllsnytta Àven kommer att vinna kampen om kapitalet. Trots hÄrd konkurrens om kapital och förstÄelsen över vikten av Investor Relations görs inga omfattande utvÀrderingar av arbetet. Anledningen Àr frÀmst att det tar för mycket tid och att tillvÀgagÄngssÀtten Àr diffusa.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

Föreliggande arbete utreder genom enkÀtundersökningar, utförda pÄ en grundskola och pÄ en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frÄgor Àr: vilka faktorer styrs elever av nÀr de gör sitt sprÄkval; hur ser elever pÄ sin tyskundervisning; vilka mÄl har elever nÀr de lÀr sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkÀtsvaren framgÄr att elever har en generellt positiv instÀllning nÀr de vÀljer att lÀsa tyska men att valet av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter; att de tröttnar alltmer pÄ sin tyskundervisning under studietidens gÄng; att de lÀgger störst vikt vid att lÀra sig muntliga fÀrdigheter samt efterfrÄgar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina sprÄkstudier nÀr studiebördan blir för stor. Mina slutsatser Àr att elever inför sitt sprÄkval mÄste upplysas om vad det innebÀr att lÀsa ett specifikt sprÄk samt om vad som förvÀntas av dem under studierna; att samarbetet ÀmneslÀrare emellan mÄste intensifieras, framförallt pÄ gymnasieskolan; att trots de moderna sprÄkens uppvÀrdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hÄrd konkurrens av andra sprÄk. DÀrför mÄste det tyska sprÄket göras mer attraktivt i elevernas ögon..

Bakgrund: Tillverkande företag har stÀllts inför ökade kundkrav och konkurrens underde senaste Ären och tvingas arbeta med verksamhetsutveckling för att överleva pÄmarknaden. Slöserier som förekommer i tillverkningsprocesser pÄverkar lönsamhet ochinnefattar aktiviteter som kund inte Àr beredd att betala för. KartlÀggning av vÀrdeflödehar dÀrför utvecklats för att identifiera och eliminera slöserier i ett produktionsflöde föratt effektivisera ett företags processer.Syfte: Uppsatsen syftar till att kartlÀgga vÀrdeflödet frÄn inleverans av stationer tillbehov i slutmonteringen. Vidare syftar studien till att identifiera slöserier av detkartlagda vÀrdeflödet samt genom förbÀttringsförslag reducera slöserier.Metod: Uppsatsen följer ett positivistiskt synsÀtt med ett deduktivt angreppssÀtt.Datainsamling av empiri har gjorts genom en kvalitativ fallstudie som innefattarobservationer, ostrukturerade och semi-strukturerade intervjuer. Urvalsmetod somanvÀnts Àr ett bekvÀmlighetsurval som bottnar i ett snöbollsurval.

Allt hÄrdare konkurrens har medfört att det Àr desto viktigare att beslutsansvariga i ett företag fattar snabba och korrekta beslut. För att förbÀttra och effektivisera beslutsfattandet och samtidigt skapa sig fördelar i förhÄllande till marknadskonkurrenterna, kan beslutsansvariga anvÀnda sig av ett datalager. Datalagret kan genom enorma mÀngder data som Àr insamlade frÄn ett stort antal olika system, generera stora fördelar för ett företag. Men detta gÀller dock endast under förutsÀttningen att datalagret Àr skyddat pÄ ett lÀmpligt vis. Syftet med studien Àr att undersöka vilka lÀmpliga skyddsÄtgÀrder som kan anvÀndas för att uppnÄ och bibehÄlla ett sÀkert datalager.