Basel II kommer att fĂ„ positiva effekter inom banksektorn, bland annat för att bankerna genom mer riskkĂ€nsliga metoder att berĂ€kna kreditrisk kan sĂ€nka sin kapitalbas utan att samtidigt sĂ€nka kapitaltĂ€ckningsgraden under den lagstadgade nivĂ„n. Det medför att bankerna fĂ„r större möjligheter att differentiera villkoren för enskilda krediter Ă€n tidigare utan att detta pĂ„verkas av reglerna för kapitaltĂ€ckning. Det innebĂ€r i sin tur att konkurrensen inom banksektorn ökar.Den nya lagen innebĂ€r att kapitalkraven för kreditrisk minskar generellt, men mest för banker som utvecklar egna interna riskhanteringsmetoder (IRK) och banker med hög andel hushĂ„llslĂ„n (inklusive bostadslĂ„n) i sin kreditportfölj.I takt med att mer riskkĂ€nsliga metoder utvecklas och en ökad riskprövning sker pĂ„ engagemangsnivĂ„, fĂ„r bankerna incitament att finna olika lösningar pĂ„ kundens behov. Resultaten kommer att bli ökad konkurrens, större specialisering och ökad differentiering av krediter.Ökad konkurrens innebĂ€r att kundens stĂ€llning förbĂ€ttras. Ett mer differentierat utbud av krediter kommer att medföra större valmöjligheter för bankernas kunder.

ReporÀntan Àr en central ekonomisk variabel inom penningpolitiken. FörÀndringen i rÀntan pÄverkar investeringar, produktionsnivÄ och inflation, dÀribland aktiepriser.Effekten av en förvÀntad Àndring av rÀntan kommer att avgöra rÀntekÀnsligheten pÄ olika aktiepriser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och avgöra om det förekommer skillnader i rÀntekÀnslighet mellan olika aktieindex genom att tillÀmpa instrumentvariabelmetoden, i form av den generaliserade momentmetoden (GMM).Resultatet i uppsatsen tyder pÄ att vissa aktieindex tenderar vara mer kÀnsliga för en höjning- respektive sÀnkning av rÀntan. Branscherna fastighet- & finans samt IT har benÀgenhet att drabbas av en högre rÀnterisk gentemot lÀkemedel, telekom- och verkstadsindex. Marknaden för olika aktieindex ser olika ut i form av antal aktörer, konkurrens och riskbenÀgenhet.

I dagslÀget finns det ingen begrÀnsning för hur höga skadestÄndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fÄtal revisionsnÀtverk som har kapacitet att utföra revision pÄ de största europeiska företagen har fÄtt bÄde EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begrÀnsa skadestÄndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts pÄ europeisk nivÄ och svenska staten har Àven gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts pÄ hur ett införande av en begrÀnsning av skadestÄndsansvaret kan komma att pÄverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sÄdan analys. DÀrför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att pÄverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat pÄ den statliga utredningen genomförs.

Det sÀgs att Herakleitos, 500 f.Kr. uttryckte att ?förÀndring Àr det enda konstanta?, men möjligen Àr detta citat Àn mera pÄtagligt i dagens nÀringsliv frÀmst pÄ en global, konkurrensutsatt marknad. Denna studie har inriktats pÄ hur omvÀrldsbevakning kan bedrivas för att vinna konkurrensfördelar och utförts genom en fallstudie vid industriföretaget AP&T. Studien Àr av beskrivande och delvis utforskande karaktÀr med en kvalitativ forskningsansats.

BakgrundDen starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i stÀderna ökar. Detta göratt ytkrÀvande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskÀrnorna och lokaliserasig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttatutÄt och nÄgra av dem har lokaliserat sig i HÀrryda. De tvÄ kommunerna har olika förutsÀttningarvad gÀller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om derasplaneringsprocesser skiljer sig Ät.ProblemdiskussionStudier inom omrÄdet tar ofta nÀringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheternahar stort mandat i frÄgan Àr det viktigt att studera deras del i processen. Det Àr intressant attundersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur stÀderna pÄ grund avmarkkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hanteratrenden.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vÄrd och utbildning har stÄtt i fokus för diskussion och debatt. Anledningen Àr delade Äsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristÄende gymnasieskolor har under de senaste Ären ökat drastiskt, och trenden ser ut att hÄlla i sig.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen Àr att mÄttet pÄ framgÄng skiljer sig Ät mellan de olika aktörerna. Syftet Àr dÀrför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn pÄ framgÄng pÄverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen vÀxt fram ur empirin. Empirin bestÄr av tvÄ olika perspektiv dels aktörsperspektivet dÄ vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet dÀr vi intervjuat en expert.

In Sweden we have a regulated gambling market which means that there are three gambling companies who are operating under the supervision of the Swedish state. These companies have exclusive rights to the Swedish market, divided between them. AB Svenska Spel is one of them and they control all gambling concerning sporting events and the four casinos in Stockholm, Gothenburg, Malmö and Sundsvall. However, since a few years back several Internet-based companies have entered the Swedish market and the competition has become even fiercer in the last years. Due to numerous marketing restrictions the Internet companies have been forced to find new ways to strengthen their brand.

FastighetsmĂ€klare arbetar med en provisionsbaserad lön dĂ€r den som presterar bĂ€st Ă€ven tjĂ€nar mest. Det Ă€r ett yrke med hĂ„rd konkurrens och lĂ„nga arbetsdagar. ÄndĂ„ finns det 6000 registrerade fastighetsmĂ€klare i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vad som leder till motivation och arbetstillfredsstĂ€llelse bland fastighetsmĂ€klare.  Den hĂ€r kvalitativa studien Ă€r baserad pĂ„ semistrukturerade intervjuer med Ă„tta fastighetsmĂ€klare frĂ„n fastighetsmĂ€klarbyrĂ„er i Stockholm med omnejd.

Pengar fÄr allt mer betydelse inom idrottsvÀrlden. SponsorintÀkter, publikintÀkter samt merchandise ar viktiga inkomstkÀllor for föreningar. Pengarna anvÀnds sedan till att bland annat betala sportchefer, trÀnare spelare, etc. Detta gÀller framförallt större föreningar som hÄller till pÄ elitnivÄ och i den har studien ska vi som författare försöka att belysa vad som kommer till uttryck bland fotbollstrÀnare nar de talar om vad det innebÀr att ha avlönade spelare i ett amatörlag, samt hur det pÄverkar konstruktionen av laget. Urvalet i studien Àr frÄn fotbollsföreningar frÄn vÀstra Sverige dÀr sex stycken trÀnare har valts ut.TillvÀgagÄngssÀttet vid datainsamlingen var intervjuer dÀr vi som författare hade en ?face to face?- intervju med deltagarna.

Företagen idag Àr ofta verksamma i förÀnderliga miljöer, mÄnga organisationer pressas Àven hÄrt av konkurrens, omstruktureringar och uppköp. Detta leder mÄnga gÄnger till slimmade organisationer vilket kan betyda problem för arbetarna. Samtidigt som detta pÄgÄr visar statistiken pÄ en ökad sjukfrÄnvaro. MÄnga hÀvdar att arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet Àr den frÀmsta orsaken till den ökade sjukfrÄnvaron. Detta kostar samhÀllet och företagen mycket pengar och resurser i form av arbetskraft.

En hÄrdnande marknad och ökad konkurrens har lett till mÄnga omfattande organisationsförÀndringar. Privatisering av det statliga Àr en del i denna utveckling. Detta, samt den ökande stress-sjukligheten bland anstÀllda, motiverade en studie angÄende sjukvÄrdsanstÀlldas utbrÀndhet. Det privatiserade S:t Görans sjukhus jÀmfördes med landstingsstyrda SödertÀlje sjukhus. S:t Göran sÄgs som ett typexempel pÄ den förÀndrade "nya organisationen", frÀmst p g a de individ- och identitetsorienterade styrmetoder som i och med privatiseringen börjat anvÀndas.

Uppsatsen behandlar sökmotoroptimering gÀllande Google. En litteraturstudie görs för att besvara vilka metoder som Àr de mest effektiva för ett sÄ bra trÀffresultat som möjligt samt vilka metoder som Google inte anser följer deras riktlinjer. En empirisk studie görs Àven genom att skicka ut ett antal frÄgor om sökmotoroptimering till SEO-konsulter i Sverige. Ett antal ?on-page?-metoder och ?off-page?-metoder redovisas samt Àven ett antal tveksamma metoder.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och i och med det ocksÄ den svenska fjÀrrvÀrmemarknaden, vilka bÄda drevs utan konkurrens. NÄgra specifika mÄl för de förÀndringar som genomfördes avseende fjÀrrvÀrmemarknaden fanns inte. DÀremot fanns det övergripande mÄl dÀr syftet var att upprÀtthÄlla konkurrensneutraliteten mellan energislagen (el och fjÀrrvÀrme), skapa effektivare marknader samt att priserna skulle vara konkurrenskraftiga och "rimliga". Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka om den avreglering som genomförts har haft den avsedda effekten vilket innebÀr att fjÀrrvÀrmepriset tycks ha sjunkit, och det i enlighet med med ekonomisk teori. Det kan dock inte faststÀllas att detta Àr den absoluta sanningen dÄ resonemang i uppsatsen tyder pÄ motsatsen med stigande priser och en liknande konkurrenssituation som före avregleringen.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.