Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 7 av 79

FramgÄngsfaktorer vid strategiimplementeringexemplet grönt byggande, Skanska

Grönt byggande ligger i tiden och Àr en av framtidens nyckelfaktorer för konkurrenskraft och samhÀllsansvar i byggindustrin. För att lyckas ser dock vi en avgörande betydelse i att grönt förankras i hela organisationen samt att en grundlÀggande förstÄelse skapas. För att bÀttre nÄ ut hela vÀgen till organisationen anser vi att implementering spelar en betydande roll.I vÄrt examensarbete har vi valt att analysera de problemomrÄden som vi stött pÄ inom grönt byggande, för att dÀrefter bryta ned dessa till mer konkreta nyckel- och framgÄngsfaktorer. Med denna studie hoppas vi kunna bidra med en förstÄelse för hur Skanska, Region Hus Stockholm BostÀder ska arbeta vidare för att lyckas implementera grönt byggande samt nÄ företagets mÄl inom omrÄdet. FrÄgan vi inledningsvis stÀllde oss var:Finns det idag nÄgra generella framgÄngsfaktorer som kan generera förslag till handling för att lyckas med strategiimplementering?Hur ska Skanska arbeta för att lyckas förmedla, engagera och implementera grönt byggande inom Regionen Hus Stockholm BostÀder, frÄn ledning till projekt?Vi har angripit frÄgan genom att pÄ regionen empiriskt studera nulÀget inom grönt byggande.

Framtidsutveckling i TorsÄs kommun - detaljhandeln i fokus

Rapporten Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng och utgör avslutningen pÄ min utbildning till teknologie magister i fysisk planering (180p). Arbetet har gjorts under hösten 2000 och vintern/vÄren 2001. Inledning Samspelet mellan stad och land Àr en förutsÀttning för ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle, men ofta framstÀlls landsbygden med sina mindre tÀtorter som oviktiga och betydelselösa och de flesta smÄ kommuner kÀmpar hÄrt mot stagnation. För den breda allmÀnheten Àr dessa kommuner frÀmst en temporÀr rekreationsplats. Utredningen vill medverka till att stÀrka och medvetandegöra landsbygdskommuners betydelse i allmÀnhet och TorsÄs kommun i synnerhet. Utredningen har valt att analysera hur landsbygdskommunen TorsÄs kan uppnÄ en positiv framtidsutveckling och arbetsmetoden Àr Àven tillÀmpbar för andra kommuner. Arbetet belyser Àven den krassa verklighet som idag rÄder vid nya detaljhandelsetableringar, dÀr marknadskrafterna i princip har fritt spelrum och dÀr resultatet ofta blir stagnerande stadskÀrnor och landsbygdskommuner. Syfte Syftet har varit att utreda vilka förutsÀttningar som finns för en framtida handelsutbyggnad i TorsÄs kommun och att belysa det komplexa samspel mellan olika faktorer som krÀvs för att nÄ en positiv handels- och samhÀllsutveckling.

LÀra genom skönlitteratur: med fokus pÄ sprÄkutveckling,
fakta och vÀrdegrund

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ vilka spridningseffekter ett medvetet arbete med skönlitteratur kan ge. Vi valde att göra en forskningsöversikt, med fyra huvudstudier som utgÄngspunkt. Syftet och metoden valdes med tanke pÄ att vi ville fördjupa vÄra egna kunskaper i Àmnet. Resultatet av undersökningen visade att skönlitteraturens mest betydande funktion i undervisningen framkommer i vÀrdegrundsarbetet. DÀremot har vi inte kunnat pÄvisa att skönlitteraturen i första hand förmedlar konkreta faktakunskaper, men dess sprÄkutvecklande funktion Àr sjÀlvklart stor.

MÄl och motivation : Fallstudier inom detaljhandeln

Syftet i denna uppsats Àr att undersöka vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar eller kommer att pÄverka diffusionen av Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format. Det uppnÄs genom att undersöka varför vissa privata aktiebolag vÀljer att anvÀnda Bolagsverkets e-tjÀnst för elektroniska Ärsredovisningar medan vissa andra Àn sÄ lÀnge valt att avstÄ. Genom att undersöka vilka konkreta för- och nackdelar som aktiebolag kan erhÄlla, genom att till Bolagsverket skicka in elektroniska Ärsredovisningar i XBRL- format, kan en mer djupgÄende bild av denna innovations nuvarande och framtida spridning presenteras.  .

En studie om spridning av modeller inom produktkalkylering

Syftet med vÄr studie Àr att finna faktorer till spridningen av kalkylmodellerna Activity-based costing (ABC), Target costing (TC) och Kaizen costing (KC). Detta gör vi genom att anvÀnda oss av kvalitativ ansats och genomföra intervjuer vid sex tillverkande företag. Vi kan se influenser av spridningen av modellerna ABC, TC och KC i studiens företag. Det har visat sig att företagen tillÀmpar ?traditionell? produktkalkylering med inspiration av ABC-modellen.

"Jag mÄste ju visa dem att det hÀr Àr intressant" : En studie om hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Corporate Citizenship pÄ svenska

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige dÀr potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta omrÄde ofta saknar konkreta förslag pÄ vilka aktiviteter som Àr lÀmpliga för företag att Àgna sig Ät. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva statens roll och den allmÀnna opinionen i det svenska samhÀllet vad avser förutsÀttningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrÀdelsevis anvÀnda teoribildningen inom Corporate Citizenship Àmnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebÀra för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrÀdelsevis samlats in med en postenkÀt riktad till 3000 individer ur den svenska allmÀnheten.

Företagsbloggar : En hjÀlpande hand för kommunikation

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för företagsbloggar och dess anvÀndningsomrÄden. Vi vill Àven ge företag konkreta rÄd för framtagandet av en strategi inför skapandet av en företagsblogg. Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ metod för att angripa uppsatsens Àmne. VÄr teoretiska referensram bestÄr av litteratur, tidningsartiklar och vetenskapliga artiklar om bloggar och sociala medier. Vi har Àven anvÀnt oss av ett fÄtal internetkÀllor. Vi har anvÀnt oss av primÀrkÀllor i form av intervjuer samt sekundÀrdata i form av ett seminarium.  Baserat pÄ vÄr analys har vi formulerat rÄd som vi anser vara anvÀndbara för företag som Àr intresserade av att starta en företagsblogg. RÄden fungerar bra som grund för att forma en strategi för bloggande..

TillgÀnglighet i kulturmÀrkta hus

Arbetet undersöker de synskadades och blindas uppfattningar om den offentliga miljön, samt belyser förutsÀttningar och konkreta utformningar som möjliggör de synskadades vistelse i offentligheten.  Arbetet behandlar tvÄ olika intressen som stÄr mot varandra; bevarandevÀrdet och de funktionshindrades möjligheter. Jag undersökte hur synskadade och blinda orienterar sig i offentliga miljöer och pÄ vilket sÀtt jag kunde applicera deras kunskap i ett trapphus pÄ Birger Jarlsgatan 20 i centrala Stockholm som Àr blÄmÀrkt. Genom teorier, intervjuer, observationer och sjÀlvrapporter kunde jag bilda en uppfattning om hur personer orienterar sig i offentlighet. Jag kunde lokalisera farliga platser i den aktuella lokalen samt fick uppfattning om hur det Àr att inte kunna ta del av den visuella vÀrlden..

3d-animation i mörkrets tecken

Mitt projekt Àr en film i 3d med en skrÀckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon dÀr fÀrden gÄr genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men dÀr tystheten frÄn början rÄder visar sig bÄde det ena och det andra utav mÀrkligheter uppstÄ! Effekterna för den mörka upplevelsen Àr prioriterad framför en begriplig handling, och dÀrför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen Àr ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spÀnningsmoment och en morbid kÀnsla av rÄ död!.

Cykliska processer i förskolan - en studie om aktionsforskning

Förskolans lÀroplan reviderades frÄn och med 1 juli, 2011. Det innebÀr att pedagoger pÄ förskolorna fÄtt nya direktiv att förhÄlla sig till. I den nya lÀroplanen finns krav pÄ ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket gör att pedagogerna mÄste se över och eventuellt förÀndra sin verksamhet. I en sÄdan process kan specialpedagogen bidra till exempel med olika former av handledning, nÄgot som ofta ingÄr i specialpedagogens uppdrag. I föreliggande studie fokuseras aktionsforskning som ett möjligt arbetssÀtt att stödja utvecklingsarbete.Syftet Àr att följa tvÄ aktionsforskningsprocesser i förskolan och för att försöka synliggöra aktionsforskningens verktyg med förankring i förskoleverksamhet.

Talet om den idrottsliga praktiken

Sammanfattning Idrott som Àmne i högre utbildning Àr flervetenskapligt. En del av detta Àmne inom lÀrarutbildningen Àr av praktisk karaktÀr. Studien fokuserar pÄ hur en grupp idrottslÀrarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lÀrosÀten för idrottslÀrarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen Àr att specifikt ta reda pÄ hur idrottslÀrarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig fÀrdighet i idrott hos blivande idrottslÀrare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007.

BerÀttelsestrategier - ett sÀtt att förstÄ unga mÀn som har begÄtt sexuella övergrepp som tonÄringar

Syftet med föreliggande studie var att med en tematiskanalysmetod försöka förstÄ elva unga mÀn som hade begÄtt sexuellaövergrepp som tonÄringar utifrÄn sÀttet de berÀttade om sig sjÀlva och utifrÄnvilka berÀttelsestrategier de anvÀnde sig av. Det konkreta ochinnehÄllsfattiga berÀttandet var framtrÀdande, och fokus tycktes vara pÄ denegna personen. BerÀttelserna Äterspeglade svÄrigheter att tÀnka om egna ochandras mentala tillstÄnd. En uppvÀxtmiljö prÀglad av försummelse ochomvÄrdnadspersoners bristande spegling av barnet kan ha försvÄrat de ungamÀnnens utveckling av ett sprÄk med representationer för mentala tillstÄnd.SvÄrigheter att reflektera kan ses som en bristande förmÄga att mentaliseraeller som en anpassningsstrategi dÀr individen lÄter bli att reflektera som ettsÀtt att distansera sig frÄn traumatiska upplevelser..

Fysisk modell som gestaltningsverktyg : en metodstudie

Fysisk modell Àr ett Àr ett effektivt medel att översÀtta arkitektoniska koncept till konkret form - bÄde för den egna förstÄelsen och kommunikation med kollegor, kunder och allmÀnhet. Modellen Àr ett av de verktyg som stÄr landskapsarkitekter och arkitekter till hands i gestaltningsprocessen. Inom bÄde svensk utbildnings- och arbetskultur verkar det finnas en syn pÄ modellbygge som tidsödande och svÄrtillgÀngligt, trots att dess fördelar ofta diskuteras och tillÀmpning uppmuntras av bÄde lÀrare och yrkesverksamma. Parallellt ökar datorgenererade bilder och modeller inom gestaltning och kommunikation, pÄ grund av de senaste decenniernas teknologiska revolution. Syftet med detta arbete var att utforska modellen som skissverktyg och dess konkreta bidrag till en gestaltningsprocess.

Om barns förstÄelse för areabegreppet

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om barns förstÄelse för olika matematiska begrepp blir tydligare och mer lÀttöverskÄdlig för pedagogen genom anvÀndning av ett konkret undervisningssÀtt. VÄr undersökningsgrupp bestod av 25 elever i Är 5. De hade inte tidigare arbetat med begreppet area sÄ dÀrför valde vi det omrÄdet. Metoden vi anvÀnde vid de sju lektionstillfÀllena bestod av varierande och konkreta uppgifter som gav tillfÀlle till mÄnga diskussioner och reflektioner bÄde hos oss och hos eleverna. Resultatet visade genom utvÀrderingar och diskussioner att majoriteten av eleverna uppvisade förstÄelse för begreppet nÀr de arbetade med vÄra uppgifter.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->