Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 6 av 79

Fysisk aktivitet och hÀlsa : Leder fysisk aktivitet i form av trÀning till en bÀttre sjÀlvupplevd hÀlsa i bÄde arbetslivet och pÄ fritiden?

Bakgrund: Sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa har under senare Ären studerats allt oftare.  Fysisk aktivitet kan förebygga olika sjukdomstillstÄnd och mÄnga rapporter stöder att motion Àr bra för mÀnniskan. För att kroppen ska fungera optimalt behövs fysisk aktivitet. Stillasittande yrken och dÄlig motion Àr vardag för mÄnga. Folk verkar bli ohÀlsosammare tidigare och fysisk aktivitet skulle kunna vara en del av en lösning i en hÀlsosammare livsstil. Det finns ett samband med trÀning och bÀttre hÀlsa och förmÄga .

Utformning av mÄl i kommunala förvaltningars balanserade styrkort: en fallstudie i LuleÄ kommun

I en organisation Àr det viktigt att formulera bÄde kortsiktiga och lÄngsiktiga mÄl för att kontinuerligt stÀmma av fÀrdriktningen, men ocksÄ för att i god tid vidta nödvÀndiga ÄtgÀrder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mÀta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och dÀrför bör konkreta, realistiska och mÀtbara mÄlsÀttningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmÄlen i landets kommuner och problematiken Àr att mÄlformuleringarna ofta kan bli alltför mÄnga, oklara samt att de ibland kan stÄ i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats Àr: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för mÄlens utformning i LuleÄ kommuns balanserade styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom LuleÄ kommun.

Kartla?ggning av energianva?ndningen fo?r fastigheten Norr 23:5 : bera?kning av energi- och kostnadsbesparing vid a?tga?rder.

Fo?religgande arbete a?ska?dliggo?r hur den av fastighetsa?garen betalade energin anva?nds och fo?r vilka a?ndama?l samt pa?visar konkreta kostnadseffektiva besparingsa?tga?rder utifra?n befintlig eller ny utrustning. Resultatet visar att man kan go?ra betydande energibesparingar genom att a?tga?rda fra?nluftsfla?ktar med la?nga drifttider och ho?ga flo?den samt ventilationsaggregat med la?g temperaturverkningsgrad. Genomfo?rs de fo?reslagna a?tga?rderna kan va?rme-energianva?ndningen reduceras med 277 MWh/a?r eller 38 % av den totala inko?pta va?rme-energin.

HöglÀsning i förskolan : En intervjustudie om sex pedagogers syn pÄ höglÀsningens syfte och förÀndring

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

7 pedagogers arbetssÀtt i förskolan för att inkludera barn med utlÀndsk bakgrund

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Hur hanteras kvalitetsbristkostnader inom ett företag som anvÀnder ABC-kalkylering.

Vi har inte funnit nÄgra konkreta sammband mellan hanteringen kvalitetsbristkostnader och Volvo Pentas anvÀndande av ABC-kalkylering. Vidare har vi kunnat konstatera att medvetenheten om att det finns kvalitetsbristkostnaderna inom företaget Àr relativt stor. Dock finns vÀldigt fÄ system eller verktyg för kontroll och uppföljning av kostnader som orsakas av kvalitetsbrister. VÄrt förslag till Volvo Penta Àr att, under den lönsamma period som företaget nu befinner sig i, upprÀtta ett system som fÄngar upp företagets kvalitetsbristkostnader. Vi tror att detta kan generera stora kostnadsbesparingar i framtiden..

En kvalitativ studie av förskolans miljö : Betydelsen av materialets placering för barns val av lek

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Pedagogens bemötande av barn i sÀrskilda behov -vid större förskolesamlingar

Abstrakt SamhÀllets förÀnderliga struktur gör att inom förskolan mÄste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gÀllande de behov barn med koncentrationssvÄrigheter har, och deras plats i samlingen. VÄrt syfte Àr att lyfta fram hur pedagoger hanterar och stÀller sig till den problematik det innebÀr att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i sÀrskilda behov. De frÄgestÀllningar som vi vill fÄ svar pÄ blir: ? Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande? ? Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? NÀr vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat pÄ vikten av just samlingen och gruppgemenskapen.

Förskolestart : En jÀmförande studie av pedagogers och vÄrdnadshavares uppfattningar och upplevelser kring inskolning

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Pedagogisk dokumentation i förskolan ? för vem och varför? : En kvalitativ intervjustudie om pedagogisk dokumentation

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

3d-animation i mörkrets tecken

Mitt projekt Àr en film i 3d med en skrÀckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon dÀr fÀrden gÄr genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men dÀr tystheten frÄn början rÄder visar sig bÄde det ena och det andra utav mÀrkligheter uppstÄ! Effekterna för den mörka upplevelsen Àr prioriterad framför en begriplig handling, och dÀrför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen Àr ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spÀnningsmoment och en morbid kÀnsla av rÄ död!.

Hur mĂ„nga luftvĂ€rmepumpar har Warren Buffet? eller Är payoffkejsaren naken? : En uppsats om att förvĂ€xla företagsekonomiska abstrakta begrepp med privatekonomisk konkret realitet.

Uppsatsen behandlar payoffbegreppets anvÀndning vid privatekonomiska beslut. Författaren visar att privatekonomi och företagsekonomi, tvÄ oförenliga paradigm, begreppsmÀssigt förvÀxlas och blandas samman i energibranschen Företagsekonomiska abstraktioner utan konkreta motsvarigheter i privatekonomisk praxis skapar osÀkerhet, förvirring och tvekan. De aktörer och kunder som undviker paradigmatisk sammanblandning och fokuserar privatekonomiska begrepp gÄr oberörda förbi de svÄrigheter som annars vÀntar. Nyckelord: Lönsamhet, payoff, abstraktioner, mentala konstruktioner, privatekonomiska begrepp, företagsekonomiska begrepp, fenomenografi, argumentationsanalys, paradigm..

Internationella besöksgrupper i Varanasi

Studien utgÄr frÄn fem idrottslÀrares uppfattningar om tvÄ begrepp, förtrogenhet och kulturarv, som Äterfinns i ett och samma mÄl i LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94). De tvÄ begreppen finns inte definierade i Lpo94 utan det Àr lÀrarens ansvar att tolka och realisera dessa begrepp i den konkreta undervisningen. Datainsamlingsmetoden baseras pÄ kvalitativa intervjuer dÀr idrottslÀrare besvarar frÄgor kring deras uppfattningar av begreppen och om mÄlet. Resultatet av studien visar att flertalet av informanterna inte Àr insatta i Lpo94s kunskapssyn men att de har en god uppfattning av vad kulturarvet har för betydelse för dem. Studiens diskussion berör konsekvenserna av den bristande begreppsuppfattningen och hur lÀroplanens uttryck och formuleringar pÄverkar idrottslÀraren..

Hur arbetar man med ADHD i förskolan?

Mitt syfte har varit att ta reda pÄ, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det rÄder misstankar om.  Metod: NÀr jag skrev den hÀr uppsatsen har jag anvÀnt mig av samtalsintervju. Intervjuaren fÄr dÄ göra intervjuer som blir mer personliga Àn vad enkÀtintervjuer blir. Resultat och slutsats Àr att förskollÀrarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det rÄder misstankar om, till viss del kÀnnetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. FörskollÀrarens metoder innefattar mÄnga olika delar; bemötande, förhÄllningssÀtt och barnsyn men ocksÄ fasta konkreta arbetssÀtt dÀr ramar, rutiner och bildscheman hjÀlper barnet i vardagen pÄ förskolan..

Elevers vÀrderingar i skolan : i konkreta fall och enligt Lpo-94

I det hÀr arbetet har jag genom en enkÀtundersökning försökt att finna elever som kan sÀga att de har en egen vÀrdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med vÀrderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det Àr vÀldigt fÄ elever som överhuvudtaget kan sÀga att de har en egen vÀrdering. De som sÀger sig ha en egen vÀrdering, upplever att det inte Àr nÄgot som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har ocksÄ jÀmfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet Àr liknande nu som dÄ, trots nya direktiv i nuvarande lÀroplan..

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->