SammanfattningSyftet med denna rapport är att undersöka produktivitet inom utvalda delar avNexans produktion. Nexans är ett företag som tillverkar och saluför olika typer avkabel för en mängd olika ändamål. Då kopparpriserna steg i höjden under börjanav 2000-talet har företagen inom kopparindustrin blivit tvingade att effektiviseraproduktionen för att bli konkurrenskraftigare. I viss mån har kunderna fåttacceptera en prisökning på grund av kopparpriserna. Faktumet att kunderna haraccepterat en stegring av prisläget hindrar inte industrin från att kontinuerligtförsöka förbättra befintlig produktion.Uppgiften som ålåg författarna var att hitta en metod för att öka produktiviteten idivisionen ?Tele-Metall?.

Byggsektorn i Sverige är stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden räknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen är så stor är det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har därför inriktat sig på att undersöka hur strategisk partnering kan användas på ett mer framgångsrikt sätt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten på det som byggs uppnås inte i tillräckligt hög grad. Till stor del härrör detta från det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat på det lägsta priset, och ej tar hänsyn till andra ?mjuka? faktorer.

Svenska högskolor spenderar allt mer pengar på marknadsföring som används i arbetet med att attrahera studenter. Konkurrensen om studenterna är hård högskolorna emellan och resurser satsas på marknadsföring för att överleva i kampen om studenterna. Som i all marknadsföring bör den egna produkten särskiljas från konkurrenter och numera är det inte endast program och kurser som ägnas uppmärksamhet. Staden och dess attraktioner där den aktuella högskolan är belägen får idag en plats i den marknadsföring som sker.Högskolan i Jönköping presenterar Jönköping som stad i sin programkatalog med presumtiva studenter som målgrupp. Det förefaller oss som studenter vid Högskolan i Jönköping intressant att undersöka den bild som sprids av vår stad i programkatalogen.

Bakgrund: Hur tillgångar skall värderas har alltid varit en av redovisningens stora frågor. Svensk redovisning, som länge varit starkt influerad av tysk redovisning, har under decennier haft försiktighetsprincipen som ledstjärna och tillgångar har hellre värderats för lågt än för högt. På senare tid har redovisningens syfte dock skiftat en aning i karaktär. När IASBs internationella regelverk trädde i kraft 2005 värderas förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar påverkar resultatet och är således av stor betydelse.

SammanfattningEffekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

Företaget Duroc Special Steel är en re-roller verksamhet och återfinns inom SSAB:s industriområde i Luleå. Produktionen innefattar valsning, glödgning samt slittning av varm- och kallvalsade stålband i kundanpassade storlekar. Duroc Special Steel ingår i Durockoncernen tillsammans med 17 andra bolag.Företaget har nyligen insett att ställtiden i slitten är för lång med tanke på hur nuvarande produktion ser ut. I vissa fall är slitten en flaskhals på grund av att de anställda inte hinner med omställningsarbetet i tid till nästa produkt. De vill därför genomföra en studie över vad som kan göras för att dels förkorta ställtiden och dels förbättra byggningen av skärverk, vilket är huvuddelen i ställarbetet.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red.

Problemdiskussion: Bokföringsnämnden fick år 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige då den ansågs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, där K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s äldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kännetecknas av, att de understiger samma två av dessa tre rekvisit de senaste två åren: mindre än 50 stycken anställda, en balansomslutning lägre än 25 miljoner kronor samt en nettoomsättning som understiger 50 miljoner kronor.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.

Den här rapporten utgör dokumentationen av ett examensarbete som genomfördes inom Kandidatpåbyggnadslinjen vid Jönköpings tekniska högskola. Inom det jubileumsår som Nässjö stad firar i samband med stadens 100-årsdag var det Nässjö Järnvägsmuseums mål att ta fram en temporär kulturutställning i en tågvagn, vilken ska stå vid Nässjö tågstation under jubileumsårets gång. Genom projektledare hos Nässjö kommun kom museet i kontakt med en designstudent från Jönköpings tekniska högskola, vilken erhöll uppgiften att utveckla den temporära kulturutställningen.Syftet med projektet var att undersöka hur en temporär kulturutställning kan se ut för att locka till sig besökare och intresse från önskade målgrupper. För att konkretisera syftet konkritiserades de till en frågeställning som handlade om hur temporära kulturutställningar och deras grafiska kommunikation kan te sig för att locka till sig önskade målgrupper. Därtill togs fyra konkreta målsättningar fram, vilka specificerade att projektet ska leda till designen av en utställning, tillhörande grafisk kommunikation, skyltning för Nässjö järnvägsmuseum samt ett kompendie där den grafiska kommunikationen visades upp.För att exemplifiera hur en temporär kulturutställning kan te sig och infria målsättningarna inleddes arbetet med undersökningar observationer och intervjuer vid olika kulturutställningar.

Omvärldsfaktorer som företag står utan makt att direkt påverka förändrar ständigt det affärslandskap där företag vistas. Framför allt har den tekniska utvecklingen ständigt varit en stark drivkraft till organisatorisk förändring, både historiskt sett men även i modern tid. Den tekniska utvecklingen för med sig förändrade beteenden hos konsumenter vilket tjänsteföretag måste ta hänsyn till vid utformandet av erbjudanden. För företag idag är det en utmaning att lyckas revidera sin egen verksamhet och kontinuerligt anpassa sina erbjudanden i takt med att marknaden och omvärlden ständigt förändras. Företag kan inte bortse från affärsutveckling om de vill förbli konkurrenskraftiga.

SammanfattningEffekten av styrketräning och energiunderskott på viktminskning hos nybörjarmotionärer.Till dagens datum råder ingen strategi för hur fettförlusten kan maximeras och muskelförlusten minimeras (Katzeff et al, 1995). Lockwood (2008) visar att 50 % av individer som endast använder kostrestriktioner återfår sin ursprungliga vikt igen. Kraemer & Ratamess (2008) visar att regelbunden träning som involverar stora som små muskelgrupper i samma pass frigör mest anabola hormoner. Muskler offras av kroppen eftersom de tar energi och de kan ge energi via glukoneogenes för att ex. jaga byten.

Globaliseringen har försatt Stockholm i en konkurrenssituation gentemot världens städer. För att bemöta konkurrensen har Stockholms stad bland annat valt att satsa stora resurser på stadsbyggnadsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Förhoppningen är att det ska bli en miljöstadsdel i världsklass som samtidigt ska representera Stockholms stads arbete kring ett modernt och hållbart stadsbyggande. På så sätt ska Norra Djurgårdsstaden fungera som ett skyltfönster för Stockholm som stad. Hållbart stadsbyggande innefattar tre aspekter; ekologiska, ekonomiska och sociala. Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka den sociala hållbarheten i Norra Djurgårdsstaden och hur arbetet med den har bedrivits i den bebyggda miljön.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka gymnasieelevers uppfattningar om arbetet med bedömningsmatriser i ämnet svenska. Utgångspunkten är det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på den undersökta gymnasieskolan, vilket strävar efter att utveckla den formativa bedömningen. Forskningsfrågor som ställs är hur eleverna arbetar med bedömningsmatriserna, vad de uppfattar som tydligt respektive svårt att förstå i matriserna samt på vilket sätt det formativa arbetssättet skulle kunna utvecklas utifrån elevernas uppfattningar. Det teoretiska ramverk som antas är Marnie Thompson och Dylan Wiliams (2007) modell över nyckelstrategier i formativ bedömning, vilka består av att läraren, eleven och dennes klasskamrater interagerar för att målet för undervisningen ska bli tydligt, var eleverna befinner sig i förhållande till målet och hur de kan arbeta vidare för att utveckla sitt lärande. Detta sker bland annat genom att undervisningens mål och kriterier delges eleverna, vilket sker i användandet av bedömningsmatriser. Den empiriska metoden gick ut på att uppsatsförfattaren delade ut en enkät till totalt 66 elever i kurserna Svenska 1, 2 och 3 på den undersökta gymnasieskolan.