SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet var att ta reda på vilken undervisning och vilka kunskaper läkarstudenter får om FaR på svenska läkarutbildningar samt vilka hälsopedagogiska verktyg studenterna får med sig från utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frågeställningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingår i de olika läkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utläsas? Vilka åsikter har de programansvariga vid läkarutbildningarna om utbildningen som studenterna får gällande FaR? Hur uppfattar läkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hälsopedagogiska verktyg får läkarstudenterna med sig från utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de på hälsopedagogik kopplat till läkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats användes för att besvara dessa frågor. En kartläggning om vilken utbildning kring FaR som i dagsläget sker, vid sex av sju läkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i ämnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lärosäten samt en fokusgrupp med fyra läkarstudenter från Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartläggningen visade att mängden utbildning som läkarstudenterna får om FaR skiljer sig åt mellan lärosätena och det var därmed svårt att dra slutsatser kring likheter och skillnader då det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingår.

Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring.Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt.Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt.

Att finna förståelse varför ungdomar börjar dricka var fokusen för studien från början. Denursprungliga tanken med studien var att endast undersöka ungdomarna som drack alkohol. Menunder studien framkom det ungdomar som aldrig rört en droppe alkohol och vi fann detintressant att belysa det vi valt att kalla extremgrupper.Vi vill med vår studie lyfta fram ungdomarnas berättelser om vilken rollfunktion den har igrupper där alkoholen brukas men även i de grupper där alkohol aldrig brukats. Vi analyserarfamiljens, skolans men framförallt vännernas rollfunktion utifrån våra respondentersberättelser.Syftet med studien var från början att se vilka faktorer som ligger bakom att ungdomar börjadricka men under studiens gång intresserade vi oss även för faktorer som håller ungdomar bortafrån alkohol. Vi har valt att belysa attachment till föräldrar och vilken roll den kan spela iskolan och bland vännerna.

Läroplanens övergripande mål är att alla elever ska uppnå kunskapsmålen. Det finns dock många elever som riskerar att inte uppnå dessa mål. Med utgångspunkt från studiens syfte om att öka förståelsen för arbetet med elever som riskerar att inte uppnå kunskapsmålen på grund av passivt beteende har vi undersökt hur lärare beskriver dessa elever. Vi har även undersökt hur lärare utformar undervisning och klassrumsmiljö för dessa elever, samt vilket pedagogiskt bemötande lärare ser som viktigt för att elever med passivt beteende ska kunna uppnå kunskapsmålen. Vi har också sökt svar på vilka svårigheter lärarna upplever i arbetet med dessa elever.

För att öka lönsamheten på ett sågverk gäller det att sortera timret rätt från början. En mer precis timmersortering resulterar i ett effektivare flöde genom hela produktionsprocessen. Förbrukningen av resurser i sågverket minskar samtidigt som det medför möjligheten att redan innan sönderdelningen av timmerstocken kunna styra rätt råvara mot efterfrågad produktkvalitet. Denna sortering är speciellt intressant när det gäller uppdelningen av frisk- och svartkvistig stock. En friskkvistig råvara är speciellt lämpad för vissa produkter med estetiska kvalitetskrav och den svartkvistiga råvaran lämpar sig väl i produkter där kraven på hållfasthet är speciellt starka. Syftet med denna studie är att visa på de konkreta ekonomiska effekter som ett väl avgränsat effektiviseringsprojekt i sågverksmiljö kan innebära.

Dagligen använder vi oss av metaforer för att förtydliga, belysa eller påannat sätt uppmärksamma något. Genom den metaforiska användningenförklaras det svårgripbara och abstrakta genom att påvisa en likhet meddet välbekanta och konkreta. Då människan i alla tider levt nära djur ochnatur har det bl.a. fallit sig naturligt att försöka förklara människansutseende eller beteende genom metaforer som t.ex. tuppkam ellerhönsmamma.I uppsatsen undersöks och diskuteras drygt trettio metaforer somrelateras till höns, hönor och tuppar och som är kopplade till mänskligtutseende eller beteende.

Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland saknar ett systematiskt arbetssätt för sortering och arkivering av information vilket krävs för skapa återsökbarhet. Likaså hindras arbetet med ständiga förbättringar av att ingen återkoppling inkommer från kunderna, därav kan kundnöjdhet inte mätas och inga förbättringar ske.Information och kommunikation är två områden som är tätt sammankopplande. Enkelriktad kommunikation är information, både kommunikation och information kan förmedlas verbal eller skriftligt. Med utgångspunkt i ovan nämnda resonemang har vi fastställt att de två förbättringsområdena; informationsflödet på enheten och kommunikation med intressenterna, gäller information. Syftet med examensarbetet har varit att åstadkomma förbättringar på Försäkringskassans enhet sjuk- och aktivitetsersättning utland ur ett medarbetarperspektiv.

Bakgrund: Gynekologisk cancer drabbar ungefär 2800 kvinnor i Sverige varje år och är därmed bland kvinnor den näst största diagnosgruppen efter bröstcancer. Denna cancerform drabbar ett mycket privat område vilket innebär att den ofta omges av starka känslor och upplevs som svår att prata om.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors fysiska och psykosociala upplevelse av att ha överlevt gynekologisk cancer. Metod: En litteraturstudie har gjorts utifrån granskning av åtta vetenskapliga artiklar. Via en manifest innehållsanalys har fyra huvudteman identifierats.Resultat: Att leva i en förändrad kropp: kvinnorna lever med en del kvarstående kroppsliga förändringar till följd av sjukdom och behandling. Det handlar om såväl konkreta fysiska symtom, men även om hur de här förändringarna påverkar kvinnorna, känslomässigt och psykosocialt. Ensamhet i mötet med sig själv och andra: kvinnornas upplevelse av överlevandet som en ensam process och avsaknad av stöd från närstående och sjukvård.

Detta examensarbete utförs i samarbete med företaget Järn AB, vilket är ett svenskt företag med gjuteri, pulvermetallurgi samt bearbetningsverksamhet. Produkterna är av varierande typ, storlek och volym, avsedd för ett brett kundsegment däribland fordonsindustrin samt maskintillverkare. Företaget har mer än 500 anställda och namnet Järn AB är fiktivt.Syftet med arbetet är att föreslå ett angreppssätt för hur Järn AB kan gå vidare med statistisk processtyrning (SPS). Detta angreppssätt ska baseras på erfarenheter från fordonsindustrin samt litteraturstudier. Studien kommer grunda sig utifrån perspektiven människa, teknik och organisation.

Kurs:Mälardalens Högskola, EIK021, Kandidatuppsats i IT-ekonomi, 15 HP Titel:Hur hanterar ett tjänsteföretag CRM-system och hur påverkar det deras kundrelationer? Författare:Västerås Västerås VästeråsMarlene Elias Nisha Singh Juan Solano Espinoza Handledare:Marie Mörndal, Mälardalens Högskola Problem:Idag definieras CRM som affärsstrategi i företagen. Denna strategi finns för att kunna skapa en bättre samt en långvarig relation mellan kund och företag. Relationer uppstår då två parter skapar någon form av aktivitet med varandra. Relationsmarknadsföring och Customer relationship management är i stort synonymer, hur kundrelationer bör skötas.

Det är svårt att skapa en enhetlig bild av en destination eller stad, och därför är det svårt att skapa ett destinationsvarumärke. Destinationens image, alltså hur folk ser på destinationen och uppfattar den, kan påverka varumärkets framgång, och även tvärtom. Hur påverkar en destinations varumärke destinationens image, och vice versa? Det är vår forskningsfråga i den här uppsatsen. Syftet är att öka förståelsen för hur en destinations image och varumärke hänger ihop och påverkar varandra.

Sociala medier beskrivs idag som en ny marknadsföringsplattform med en rad olika kommunikationskanaler. Något som är utmärkande för just denna plattform är den makt som ges till konsumenterna i och med att en stor del av kommunikationen numera ligger hos dem. Detta ger företag som skall marknadsföra sig en ny roll och en svårighet uppstår i hur de skall anpassa sitt varumärke efter de nya kanalerna. Baserat på detta problem har studiens syfte formulerats vilket är att ta fram underlag för hur ett företag med B2B-inriktning kan marknadsföra sig och sitt varumärke i olika sociala mediekanaler och hur valet av dessa kanaler påverkar företagets varumärkesvärde.Uppsatsen utgår ifrån fyra huvudområden vilka är marknadsföring, B2B, varumärken samt sociala medier och tillsammans utgör de den teoretiska grunden i arbetet. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av intervjuer som strävar efter att ge svar på hur ett B2B-företag skall arbeta med marknadsföring i sociala medier för att stärka sitt varumärke.

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt?Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda.

Bakgrund: Skandaler vilka härrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsområdet växt fram och som en följd av detta upprättades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvärdera att bolaget har god intern kontroll samt årligen avge rapporter över hur den interna kontrollen är organiserad. Med den knapphändiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansåg vi det av vikt att ta reda på hur bolag kan gå tillväga för att beskriva och utvärdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgå de krav som ställs inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte är att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende på de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvägagångssätt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagsläget tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter från fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.