Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Personas (typanvändare) är ett populärt verktyg för interaktionsdesigners och gör det möjligt att, bland annat, uppfatta skillnader mellan en ofta stor mängd potentiella användare och därefter anpassa en design efter detta. Men hur användbart är detta verktyg om användarantalet är litet och deras mål i huvudsak styrs av deras identiska arbetsuppgifter?Interaktionsdesigners som vill försäkra sig om att de skapar användarvänliga applikationer bedriver ofta någon from av datainsamling och testning, från och med användare. Det finns flera kända metoder för analys av data som samlats in från kvalitativa studier. Det finns dock färre konkreta riktlinjer för vilka frågor man bör söka svar på under själva datainsamlingen.

Syftet med denna studie är att ta reda på några förskolepedagogers olika uppfattningar av vad ett specialpedagogiskt stöd innebär för barn med hörselnedsättning. Studien utgår från en kvalitativ metod i vilken åtta pedagoger har intervjuats angående sina uppfattningar. Urvalet har skett genom att alla pedagoger i studien arbetar på förskolor där det finns barn med hörselnedsättningar. Både på ordinära förskolor där det finns barn hörselnedsättningar som är individintegrerade i en normalhörande barngrupp och på förskolor som är specialorganiserade för enbart barn med hörselnedsättningar. Resultatet har framkommit genom en kvalitativ analys som är inspirerad av fenomenografi och där olika temaområden har synliggjorts.

Under tio år, 1965-1974, byggdes en miljon bostäder i Sverige som del av Miljonprogrammet. Varken förr eller senare har så många bostäder byggts under så kort tid. Ofta byggdes de i utkanten av staden präglade av modernistiska ideal och med moderna byggtekniker. Idag, nästan femtio år efter miljonprogrammet inleddes, är behovet av upprustning akut bland många av miljonprogrammets bostäder. Utöver detta uppvisar många av miljonprogramsområdena sociala problem och på många sätt möter de inte de behov som dagens boende har.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Malmö är en av många kommuner i Sverige som planerar att införa ett system för insamling och hantering av det matavfall som uppstår inom kommunen. När det gäller villahushållen inom kommunen så är målet att minst 32 procent av dem frivilligt ska välja att sortera ut sitt matavfall fr.o.m. år 2009. Att deltagandet ska vara frivilligt ställer höga krav på den initiala informationskampanj som VA SYD, kommunalbolaget som ansvarar för insamlingen, avser att genomföra i syfte att få med så många villahushåll som möjligt. Denna undersökning har avsett att utifrån tre fokusgruppsintervjuer med villaägare från områdena Djupadal, Kastanjegården och Riseberga i Malmö identifiera vilka faktorer det är som påverkar deras vilja och möjligheter att sortera ut sitt matavfall.

Studien belyste en föräldrautbildning som ges av Familjestödsenheten i Göteborg till föräldrar som har barn med inlärningssvårigheter. Syftet var att undersöka hur föräldrar som har gått kursen beskriver den, 6 månader efteråt och vad kursen hade för inverkan på dem i beskrivningen av deras föräldraförmågor. Vilka svårigheter beskriver föräldrarna i sin föräldraroll? Beskriver föräldrarna att kursen har utvecklat deras föräldraförmåga, utifrån familjens behov? Beskriver föräldrarna att vissa situationer i vardagen har blivit lättare att hantera? Hur beskriver föräldrarna kursens värde efter 6 månader? Detta var frågeställningarna som låg till grund för att besvara syftet. Studien hade både en kvantitativ och en kvalitativ ansats och baserades på enkäter som skickats till 257 föräldrar.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.

I detta arbete har jag studerat vad en grupp elever i klass 3 har för uppfattningar om att få undervisning ute i ämnena NO och teknik. Mitt intresse är att se hur utomhuspedagogik uppfattas av eleverna själva. Utomhuspedagogik definieras som ett lärande i natur- och kulturlandskap och ute i samhället. Det som eftersträvas är sinnliga upplevelser och konkreta erfarenheter. Värde sätts på ett växelspel mellan ute och inne. Tidigare studier har främst varit inriktade på lärares uppfattningar av utomhuspedagogik.

Denna studie är en undersökning av medborgarinflytandet i den fysiska planeringen i Göteborg. Det har avgränsats till två fastighetsbyggen i stadsdelen Majorna-Linné, rumsligt placerade på Kungsladugårdsgatan samt på Amiralitetsgatan. Medborgarinflytande är utifrån Göteborgs stad en viktig del i demokratiprocessen, vilket förankras och förklaras utifrån kommunens rapport Fördjupa demokratin. I kommunens rapport, sammankopplas termen inflytande med termen dialog, vilket i sin sammankopplande begreppsförklaring medför en begreppsförvirring kring vad inflytandet medfört i den fysiska planeringen. Vad är inflytandet och vad är dialogen? Den här studien fokuserar på inflytandet i den fysiska planeringen.Tidigare forskning berörande ämnet medborgardialog och inflytande, pekar på en misstro från civilsamhället huruvida dialogen i planprocessen endast varit till för att förankra de redan befintliga planerna, eller om ansvariga haft ett ärligt uppsåt med exempelvis samrådet.

Många studier visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker är låg, både i Sverige och i övriga delar av världen. Då ett lågt intag av frukt och grönsaker förknippas med en ökad risk för fetma och övervikt är det väsentligt att förebyggande åtgärder genomförs. Idag pågår det flera olika projekt i världen med målet att öka konsumtionen av frukt och grönsaker bland barn. IDEFICS är ett av dessa projekt med ett övergripande mål att minska övervikt och fetma hos skolbarn i Europa. En viktig arena där barns matvanor kan påverkas är skolan och det är här effektiva insatser kan implementeras.

Syftet med min undersökning är att belysa varför så få ungdomar väljer de naturvetenskapliga eller tekniska programmen. Mitt syfte kan åskådliggöras i två konkreta frågeställningar: 1. Varför vill så få elever studera naturvetenskap och teknik på gymnasiet? 2. Är det någon skillnad på pojkar och flickor i det här avseendet? För att belysa mina frågeställningar utarbetade jag en enkät som besvarades av 74 elever i år nio i en skola i Skåne. Dessutom intervjuade jag tre elever i samma skola och samma skolår. Mina resultat kan sammanfattas enligt följande: ? De flesta elever som väljer naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet gör det för att deras framtida studie- eller yrkesplaner kräver dessa program. ? De naturvetenskapliga skolämnena upplevs inte som särskilt intressanta. ? Vissa ämnesområden inom naturvetenskapen kan dock upplevas som intressanta. ? Både pojkar och flickor uppvisar negativa attityder till naturvetenskap i sig. ? Varken pojkar eller flickor uppvisar negativa attityder till personer som sysslar med naturvetenskap.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

I dagens samhälle har landskapet en viktig roll i att tillfredsställa många olika användare och användningsområden. Genom livsmiljöer för växter och djur gynnas den biologiska mångfalden men landskapet rymmer också historiska, kulturella, estetiska och rekreationella värden som är viktiga för människan. Denna stora variation av värden kan på landsbygden symboliseras av olika småbiotoper som kan vara stenmurar, odlingsrösen, alléer och andra element som skapats genom traditionellt jordbruk. Jordbruket har alltid haft stor inverkan på landskapet och dess utseende. Idag går utvecklingen dock snarare mot ett mer storskaligt och homogent odlingslandskap i takt med att jordbruket intensiCieras och effektiviseras för att kunna ge en hög produktion. För att inte gå miste om värden och funktioner är det viktigt att planera utvecklingen av landskapet hållbart för att samordna olika användningsområden och värna om resurser. Kompensationsåtgärder är metoder som ämnar att värna om de värden och funktioner som Cinns i landskapet genom åtgärder som balanserar landskapsvärden som förloras vid exploatering. Att sträva efter en integration av olika användningsområden och värden kan förklara begreppet mångfunktionalitet. Begreppen kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet ligger till grund för denna uppsats som har som mål att genom teori och konkreta exempel undersöka frågeställningen hur kompensationsåtgärder kan användas i ett storskaligt odlingslandskap för att utveckla mångfunktionalitet. Syftet är att ge en bättre inblick och förståelse för vad kompensationsåtgärder är och hur de kan användas i strävan efter en hållbar utveckling. Genom litteraturstudier utreds innebörden av kompensationsåtgärder och mångfunktionalitet samt hur dessa begrepp kopplas till den ständiga förändringsprocess som sker i landskapet. Litteraturstudierna resulterar även i en undersökning av exempel på svenska kompensationsstrategier utifrån dess möjligheter att utveckla mångfunktionalitet och tillämpas i det storskaliga odlingslandskapet. En slutsats som förmedlas i uppsatsen är vikten av en variation av landskapsvärden som integreras för att utnyttja de ytor som Cinns till godo i landskapet i samband med dagens samhällsförändringar. Ett konkret exempel som kan användas för att svara på frågeställningen är strategin att anlägga kreotoper. Det innebär att medvetet anlägga småbiotoper genom att utnyttja restytor i odlingslandskapet för att bidra med funktioner som gynnar människa och natur..

Klimatförändringarna har en stor påverkan på de arktiska valarna grönlandsval (Balaena mysticetus), vitval (Delphinapterus leucas) och narval (Monodon monoceros), mer än vad som tros vid en första tanke. I dagsläget får dessa valar utstå stora utmaningar som troligenkan komma att förvärras i framtiden om inte isens smältande kan bromsas. En del av utmaningarna innebär att valarna måste genomgå stora förändringar för att överleva, vilket innebär att deras förmåga att anpassa sig spelar en stor roll. Människans jakt på valen har alltid varit ett stort problem för de arktiska valarna, tack vare restriktioner om fångstkvoter och vem som får jaga val ser framtiden ljusare ut i alla fall för grönlandsvalen och vitvalen. För narvalen ser det dock inte lika ljust ut eftersom det är en art som är känsligare än många andra arktiska arter för effekterna som den globala uppvärmningen har på den arktiska miljön.I dagsläget har en del effekter på valarna blivit synliga såsom ändrade migrationsvanor och ökad predation.