Sök:

Sökresultat:

1180 Uppsatser om Konkreta mćlformuleringar - Sida 61 av 79

En handbok i utformning av förskolors utemiljöer : trÀdgÄrdar att lÀra och leka i

Barn i förskoleÄldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegÄrden. Pedagoger borde fÄ större möjligheter till att vÀcka barns förundran över naturen pÄ gÄrden och inte vara beroende av tidskrÀvande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och vÀxter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lÀrorika och vÀlanvÀnda förskolegÄrdar.

Svavels pÄverkan pÄ trevÀgskatalysatorer samt regenerering av förgiftad katalysator

Detta examensarbete har utförts hos Volvo Personvagnar och handlar om ett emissionsrelaterat problem som visar sig genom att emissionerna av kvÀveoxid i bensindrivna bilar ökar vid lÀngre testkörningar, utan att nÄgra yttre parametrar Àndrats. Problemet har frÀmst observerats vid intern emissionsprovning men kan leda till problem med certifiering av bilar pÄ fÀltet dÄ emissionerna kan överstiga tillÄtna nivÄer. Den forskning som utförts pÄ Volvo visar att svavel i bensin kan ackumuleras i katalysatorn och nedsÀtta dess förmÄga att omvandla kvÀveoxider till ofarliga Àmnen. MÄlet med detta examensarbete har varit att finna vilka faktorer som styr ackumulering av svavel i katalysatorn samt finna vilka faktorer som styr regenerering av denna, och om möjligt Àven undersöka möjligheten att regenerera katalysatorn under normal körning. Ett delmÄl har varit att finna ett tillförlitligt sÀtt att förgifta katalysatorn.

Jessica Shiefauers Pojkarna ur ett genusperspektiv : Hur genus problematiseras och diskuteras i en ungdomsbok

PÄ vÄren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. MÄlgruppen Àrbarn och unga, 0-18 Är. Litteraturhuset kommer att fokusera pÄ tre delar som ska utgöra helheten; denförsta Àr den lÀr- och sprÄkstimulerande miljön, den andra Àr ett kunskapscenter och den tredje Àr attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre Ärs tid har arbetet pÄgÄtt som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergÄ i fast verksamhet.

TjÀnstekvalité ? Ett möte mellan förvÀntningar och prestationer : En studie inom frisörbranschen

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förvÀntningar och genom modellen SERVQUAL mÀta hur vÀl de uppfyller dessa förvÀntningar. Metod: Studien tillÀmpar en flermetodsforskning för att skapa förstÄelse för Àmnet och uppnÄ sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material frÄn olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ företagsÀgare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur vÀl företagen uppnÄr kundernas förvÀntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med kunder frÄn tvÄ företag. SERVQUAL har anvÀnts för att forma bÄda undersökningsmetoder sÄvÀl som analys.

Varför spÄrvÀg?

I SkĂ„ne pĂ„gĂ„r i dagslĂ€get planeringsarbetet för spĂ„rvagn i de tre största stĂ€derna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga SkĂ„nes tre största stĂ€der med sĂ„ pass olika förutsĂ€ttningar och storlek planerar för spĂ„rvĂ€g samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionĂ€ra faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jĂ€mföra tre stĂ€ders val av spĂ„rvĂ€g utifrĂ„n de undersökta stĂ€dernas visioner och morfologiska förutsĂ€ttningar. Vilka Ă€r de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förvĂ€ntas ett sĂ„dant val ge staden? Den övergripande frĂ„gestĂ€llningen Ă€r; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spĂ„rvĂ€g? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jĂ€mförelser mellan fallen. Det finns spĂ„rvĂ€gsplaner pĂ„ flera hĂ„ll runt om i landet sĂ„ som i Linköping, Uppsala och Jönköping.

Hantering av svÄrigheter vid anvÀndning av balanserat styrkort : En fallstudie i kommunal miljö

Balanserat styrkort har sedan sin introduktion vidareutvecklats och fÄtt en ny innebörd frÄn det ursprungliga och ses idag mer som ett styrverktyg Àn ett prestationsmÀtningsverktyg. Ursprungligen anvÀndes styrkort i den privata sektorn men anvÀnds idag Àven inom kommunala verksamheter. Det har uppmÀrksammats att svÄrigheter kan uppstÄ vid anvÀndningen av balanserat styrkort vilket studeras nÀrmare i denna uppsats. Syftet med studien Àr att beskriva och förklara hur interna svÄrigheter i kommunal miljö kan hanteras vid styrkortsanvÀndning. Detta ledde till följande problemformulering; Hur hanteras svÄrigheter som kan uppkomma vid anvÀndning av balanserat styrkort? Denna studie Àr kvalitativ och insamlingen av empirisk data har genomförts pÄ tvÄ kommunala förvaltningar inom Helsingborgs stad.Genom denna studie har det framkommit att hanteringen av svÄrigheter Àr nÄgot som det aktivt arbetas med.

DIGNA FUISSE FERAR. Om möjliga tolkningar av Sulpiciadikterna

Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

Lek utan hinder : hur lekplatser kan anpassas för barn och vuxna med funktionsnedsÀttningar

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Psykoterapeutisk praxis inom barn- och ungdomshabilitering :   VÀgledande erfarenheter

Syftet med denna studie har varit att undersöka gÀllande praxis samt belysa förutsÀttningarna för psykoterapi som behandlingsmetod inom Barn- och ungdomshabiliteringen.Studien bestÄr av tvÄ delar, dels en enkÀtundersökning riktad till fem lÀn, dels intervjuer med ett urval av de personer som berörts av enkÀten, och dÀr uttalat intresse för att intervjuas. Arbete har varit inspirerande och berikande. Vi har fÄtt ta del av en gedigen kunskap och engagemang för psykoterapeutiskt arbete med funktionshindrade barn och ungdomar, och deras förÀldrar/anhöriga. Resultaten visade att det förekommer psykoterapeutiska insatser i olika former pÄ dessa arbetsplatser. Fokuseringen, omfattningen och metoderna varierar mellan arbetsenheterna och yrkesutövarna. VÄr slutsats Àr att det Àr ett mycket gott arbete som utförs, och med stort engagemang sÄvÀl för att arbeta psykoterapeutiskt som för de funktionshindrades rÀtt till detta stöd. Terapiernas fokus var oftast byggande och bearbetande av sjÀlvbild, nÀr det gÀllde barn/ungdomar, och för förÀldrar krisbearbetning och stöd i att hantera svÄrigheter i den nya livssituationen.Terapier för gruppen funktionshindrade mÄste utgÄ frÄn ett brukarperspektiv, dvs. anpassas efter brukarens förmÄga genom en variation av metoder, konkreta tekniker och ökad tydlighet hos terapeuten.Barn- och ungdomshabiliteringen kÀnnetecknas bl a av kontakter under lÄng tid, av teamarbete och en stor variation av insatser.

JÀmstÀllt sprÄkbruk i jÀmstÀlldhetsplaner? En sprÄklig granskning och jÀmförelse av riksdagspartiernas jÀmstÀlldhetsplaner

Jag har för denna uppsats granskat sprÄkbruket i samtliga riksdagspartiers jÀmstÀlldhetsplaner, i avseendet sprÄk och kön, detta för att undersöka hur sprÄkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?mÀn? och ?kvinnor och mÀn? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning Àr centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vÀnsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen Àr att se i hur stor grad riksdagspartierna anvÀnder ett jÀmstÀllt sprÄk. Fokus i min uppsats ligger pÄ att analysera hur de olika partiernas texter Àr uppbyggda och vilka sprÄkliga verktyg partierna anvÀnder sig av för att sprÄket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartlÀggning av sprÄkbruket i jÀmstÀlldhetsplanerna kan visa pÄ ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillÀmpas för att kringgÄ könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Den hÀlsosamma kroppen. : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet

HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.

  Den hÀlsosamma kroppen : En kvalitativ studie i hur kroppsliga ideal i media pÄverkar individens sjÀlvidentitet

HÀlsa Àr ett begrepp som vi stÀndigt möts av i vÄr vardag. HÀlsa handlar om att mÄ bra fysiskt och psykiskt och Àr dÀrför nÄgonting som berör oss alla. Dock Àr begreppet hÀlsa vÀldigt brett. I statistiska undersökningar mÀter man ofta hÀlsa utifrÄn rent konkreta variabler som livslÀngd, vikt i förhÄllande till lÀngd, avsaknad av sjukdom etcetera. I media har istÀllet fokus kommit att hamna pÄ kroppen, dess utseende och former.

Motivation ? en sjÀlvklarhet?

NĂ€r vi har lĂ€st om motivation sĂ„ uppfattar vi att motivation Ă€r nĂ„got som anses sjĂ€lvklart. I och med att vi ser det som en sjĂ€lvklarhet kan det föda en rĂ€dsla för att inte kĂ€nna sig motiverad. Är det sĂ„ att vi skall se tillvaron och vĂ€rlden utifrĂ„n motiverad och icke-motiverad? Eftersom vi upplever att ordet motivation anvĂ€nds lite för lĂ€ttvinligt och att det i och med det kan ha tappat lite av sin innebörd Ă€mnar vi ta reda pĂ„ hur ordet motivation kan fĂ„ tillbaka sin ursprungliga innebörd. Vidare Ă€mnar vi Ă€ven ta reda pĂ„ varför det Ă€r ett begrepp som anses sjĂ€lvklart i vĂ„r vardag.

Konkurrensbeteenden pÄ hÀlsomarknaden i GÀvle

HĂ€lsa och motion Ă€r nĂ„got som allt fler blivit medvetna om. Motionens hĂ€lsobetydelse Ă€r idag Ă€ven vetenskapligt belagd, regelbunden fysisk aktivitet förbĂ€ttrar hĂ€lsan och leder till bĂ€ttre vĂ€lbefinnande. Även företagen har uppmĂ€rksammat detta dĂ„ de bland annat har introducerat en s.k. trĂ€ningssubvention.En konkurrensanalys av hĂ€lsoföretag (organisationer, föreningar) i GĂ€vleomrĂ„det anser vi vara ett Ă€mne som ligger i tiden. Ämnet kĂ€nns Ă€ven aktuellt eftersom Högskolan i GĂ€vle satsar pĂ„ hĂ€lsoprofilen ?HĂ€lsofrĂ€mjande arbetsliv?, vilken Ă€r en av forskningsprofilerna som Högskolan i GĂ€vle ska satsa pĂ„ att utveckla inom tre till fem Ă„r.

"Vi ska bygga med lÄnga klossar sÄ att tornet blir Ànda upp till taket" : En studie av verktyg och uttrycksformer nÀr barn synliggör matematik i förskolans olika innomhusmiljöer

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->